Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

TT ser över rutiner efter felaktig vinstnyhet

En felaktigt presenterad nyhet i Dagens Industri fick TT att dra tillbaka sin notis och konstatera att gymnasieminister Anna Ekström uttalat sig på felaktiga premisser. Men det hade begränsad effekt. Många av de tidningar som publicerade den ursprungliga texten struntade i TT:s uppmaning. TT:s redaktionschef Daniel Kjellberg medger att systemet med rättelser inte fungerar tillräckligt bra och lovar att se över rutinerna.

Cybergymnasiet i Stockholm.

Under rubriken ”Friskolorna tar hem vinsterna” framställde Dagens Industri det som om sammanlagt mer än 30 miljoner kronor delats ut och lämnat verksamheten i Cybergymnasiets skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Gymnasieminister Anna Ekström sade i en uppföljande TT-notis att hon kände sig ”väldigt provocerad” av Cybergymnasiets utdelning.

Ett par timmar senare insåg TT att nyheten var fel. ”Den utsända texten ’friskolevinst’ dras tillbaka eftersom kommentarerna från gymnasieminister Anna Ekström bygger på felaktiga premisser. Utdelningen från Cybergymnasiet AB Stockholm, som Ekström kritiserar, har gått till moderbolaget som i sin tur inte har delat ut några pengar”, skrev TT.

– Vi ansåg att grundförutsättningen för intervjun inte var korrekt, och därför drogs den tillbaka, säger TT:s redaktionschef Daniel Kjellberg.

Minst 30 tidningar struntade i TT:s rekommendation och lät den felaktiga nyheten ligga kvar.

– Det innebär att vi sänder en stark rekommendation till våra kunder att ta bort texten. Men det är varje tidnings egna beslut att avpublicera eller inte, det kan vi inte fullt ut styra över.

Enligt Cybergymnasiets ägare PPS AB handlar det inte ens om vinstutdelning utan om återbetalning av tidigare lämnade aktieägartillskott, som PPS-koncernen gått in med för att täcka förluster i Cybergymnasierna. Trots att nyheten var inkorrekt fick tillbakadragandet av den mycket begränsad effekt. Minst 30 tidningar struntade i TT:s rekommendation och lät den felaktiga nyheten ligga kvar.

Hur ser du på det?

– Det låter som många och fler än vad som är bra.

Under arbetet med den här artikeln har frågor om tillbakadragande av nyheter ställts till TT. Det har lett till att TT påmint sina kunder om avpubliceringen och nästan alla artiklar har nu tagits bort.

TT har dock ingen fastställd rutin eller automatisk funktion för att följa upp vad beslut om avpublicering får för effekt.

– Vi gör uppföljningar och har agerat när det funnits reaktioner på att material inte rättats hos våra kunder, och det borde vi även ha gjort i det här fallet även om det här inte – före ditt samtal – funnits den typen av reaktioner. Men det finns inget automatiskt system.

– Vi har nog levt i den möjligtvis naiva tron att tydliga redaktionsmeddelanden får våra kunder att agera, men det är tydligt att det inte är tillräckligt.

”Vi har nog levt i den möjligtvis naiva tron att tydliga redaktionsmeddelanden får våra kunder att agera.”

Påverkar det TT:s trovärdighet om så här mycket felaktigt material finns publicerat?

– Självklart är det så. Och det här är rutiner som vi nu förändrar. Du har satt fingret på något vi behöver se över.

Det finns tre nivåer av korrigeringar, berättar Daniel Kjellberg. TT kan sända ut en korrigerad text som innebär att ett mindre fel rättats, som exempelvis ett stavfel. Nästa nivå är att sända ut en rättelse, en ny artikel där något sakfel rättats. Sedan kan alltså en text helt och hållet dras tillbaka.

– Det är ovanligt att en text dras tillbaka. Förutom den här gången har det bara hänt ytterligare en gång under 2017, säger Daniel Kjellberg.

Vem fattar beslutet om att dra tillbaka en text?

– Det beror på digniteten på felet, men normalt kan den här typen av beslut fattas på nyhetschefsnivå. Det stäms också av med oss i redaktionsledningen vilket också skedde i det här fallet.

TT:s texter innehåller metadata som stödjer en automatisk hantering av rättelser på kunders sajter, men den har uppenbarligen inte använts av många i fallet med den tillbakadragna texten.

”Att helt radera en felaktig text blir ett slags historierevisionism.”

TT har ett systerbolag som heter Retriever som erbjuder ett mediearkiv. I det arkivet finns den tillbakadragna nyheten fortfarande publicerad, ska det vara så?

– Det är inte så konstigt, det är ett arkiv. Även tillbakadragna nyheter ska finnas kvar och kunna studeras, till exempel av sådana som du. Men det ska, som i TT:s eget nyhetsarkiv, finnas en tydlig hänvisning till att nyheten drogs tillbaka och varför, anser jag.

– Att helt radera en felaktig text blir ett slags historierevisionism.

Även när det gäller Retrievers arkiv så har förändringar skett sedan den här intervjun genomfördes. TT:s egen text finns exempelvis inte längre kvar i Retrievers databas, men någon kommentar till avpubliceringen går inte att finna.

– Vi har en dialog med Retriever om det här. Vi vill inte att en tillbakadragen nyhet ska ligga okommenterad i deras arkiv och vi vill hitta en automatiserad lösning på det, precis som i vårt eget nyhetsarkiv.

Till skillnad mot TT vill Dagens Industris redaktionschef Jonas Jonsson inte kommentera den kritik som riktats mot tidningen.