
Är S beredda att riskera den svenska modellen?
Att göra arbetstidsförkortning till en valfråga är ett högt spel.

Att göra arbetstidsförkortning till en valfråga är ett högt spel.

Det går att se när fackförbund tänkt igenom vad de gör och när de inte gjort det.

Borgerligt sinnade personer förbiser ofta fördelarna med partsmodellen.

Socialdemokraterna vill lösa arbetslösheten med samma politik som redan misslyckats en gång tidigare.

Politiken underskattar de positiva effekterna av sänkta arbetsgivaravgifter för unga.

Arbetsförmedlingen klarar inte av uppdraget att matcha.

Nu behöver arbetsmarknadsministern gå fram med offensiv reformpolitik om tillväxtkrisen ska kunna stävjas.

Trots att arbetslösheten inte längre dominerar nyhetsflödet växer sig problemet allt större.

Ingen vinner, men Socialdemokraterna blundar för det.


Den som värnar partsmodellen borde bekymra sig över hur fackföreningarna exkluderar betydande delar av befolkningen.

Endast en tredjedel av unga svenskar har starka normer mot bidragsfusk.

Det är anmärkningsvärt att så få svenskar värdesätter förmågan att arbeta hårt.

Den politiska debatten om arbetslösheten missar det största problemet.

En myndighet kan varken konkurrensutsätta eller utvärdera sig själv.

Att människor får mer fritid är bra, men varför ska staten bestämma när och hur det ska fungera?

Statligt finansierade Samhall sviker sina anställda och förstör för andra företag.

Tiden att göra reformavtryck börjar bli knapp.

Det går inte att bortse från exemplen där LO-facken själva agerat i strid med kompromissens ideal.

Arbetsförmedligen är fortfarande stor, ineffektiv och impopulär.