Skattehöjning verkar ha minskat statens intäkter, enligt ny forskning
Nationalekonomer i Uppsala har studerat en skattehöjning för höginkomsttagare som genomfördes 2016. Resultaten indikerar att skattehöjningen ledde till minskade intäkter och att Sverige därför befinner sig på fel sida av Lafferkurvan.
2016 höjde Socialdemokraterna skatten för höginkomsttagare genom att fasa ut jobbskatteavdraget för månadslöner över 50 000 kronor. För varje hundralapp över 50 000 blev jobbskatteavdraget tre kronor lägre. Marginalskatten höjdes alltså med tre procentenheter.
I dag presenterades en ny forskningsrapport från statliga institutet IFAU i Uppsala, där Dingquan Miao, Martin Söderström och min tidigare doktorandhandledare Håkan Selin har analyserat skattehöjningen.
Högre marginalskatt gör det mindre lönsamt att anstränga sig för att öka sin inkomst. Det kan handla om hur många timmar man arbetar eller hur mycket man letar efter mer välbetalda jobb.
IFAU-forskarna undersöker hur inkomsterna före skatt utvecklades hos de som påverkades av skattehöjningen (behandlingsgruppen) jämfört med de som tjänade precis under 50 000 kronor och därför inte påverkades (kontrollgruppen):
Åren efter att skattehöjningen genomfördes ökade behandlingsgruppen sina inkomster långsammare än kontrollgruppen. Det verkar alltså som att de svarade på de försämrade incitamenten genom att minska sina inkomster. Det handlar inte om ökad skatteplanering inom ramen för 3:12-reglerna eller avdrag för pensionssparande, konstaterar forskarna.
Vad händer då med skatteintäkterna? Innan skattehöjningen genomfördes skrev jag rapporten Skatteintäkten som blev en förlust, som också Dagens Nyheter rapporterade om. Med hjälp av erfarenheter från andra reformer som utvärderats i forskningen beräknade jag att skattehöjningen mest troligt skulle sänka skatteintäkterna. Den färska forskningsrapporten ger stöd för att det faktiskt blev så i verkligheten.
Nyckelfrågan för att bedöma hur skatteintäkterna påverkas är den så kallade skattebaselasticiteten. Ju högre elasticitet, desto mer påverkas skattebasen (de samlade inkomsterna) av en skattehöjning och desto större risk att intäkterna faktiskt minskar.
I min rapport beräknade jag hur skatteintäkterna påverkas beroende på hur hög elasticiteten är. Jag kom fram till att skatteintäkterna minskar om elasticiteten är högre än 0,1.
Skillnaden mellan behandlings- och kontrollgrupperna motsvarar en elasticitet på 0,13. Lägre än majoriteten av de tidigare studierna, men fortfarande tillräckligt för att skattehöjningen ska minska skatteintäkterna.
Det nya forskningsresultatet kan också säga något om värnskatten, som avskaffades 2020. Även här gäller att elasticiteten behöver vara högre än 0,1 för att avskaffandet ska vara gratis för staten. Om de tidigare värnskattebetalarna svarar på avskaffandet lika starkt som höginkomsttagarna svarade på skattehöjningen 2016 leder värnskattens avskaffande alltså till högre skatteintäkter.
Trots att värnskatten är borta befinner sig Sverige troligtvis på fel sida av Lafferkurvan – sambandet mellan skattesats och skatteintäkter – när det gäller skatt på höga inkomster. Ett kapitel i min bok Allt du behöver veta om skatter handlar om Lafferkurvan. Du kan läsa kapitlet här och köpa hela boken här.