När fri abort blir en kvinnofälla
I delar av världen handlar abortfrågan inte om rätten att göra abort, utan rätten att slippa. Möjligheten till selektiva aborter i länder där kvinnor och flickfoster anses ha ett lägre värde än män kan användas för att tvinga kvinnor till abort. Nu varnar FN för demografisk kris i delar av världen.
Julmiraklet 2018 i ett sekulariserat Stockholm
Hur hade det gått till om världens frälsare hade fötts i Stockholm 2018? Till att börja med hade vi inte haft den tideräkning vi utgår från. Vi hade varit helt andra än dem vi är, kanske inte ens levt i en demokrati. Men låtsas som om allt är som vanligt. Den 25 december föds ett speciellt barn som några säger har kommit för att rädda världen – mitt i klimatkrisen.
Att inte skilja mellan höger och vänster
Reglerna för gemensamma cykel- och gångbanor har ändrats, men få verkar följa dem. Oavsett om problemet är bristande kunskap eller ovilja att anpassa sig, uppstår frågan: Ska man följa reglerna, eller majoriteten?
Objektet ”Kulturprofilen” och medieetiken
Flera stora redaktioner har valt att inte namnge Kulturprofilen, som står åtalad för två våldtäkter. Anonymieringen sägs ha medieetiska skäl, men samtidigt innebär den ett objektifierande som gör det möjligt för nyhetsredaktioner att skapa distans till en individ de själva haft kopplingar till.
Vilket privatliv?
I en ny bok undersöker historikern Mattias Hessérus hur idén att man har rätt till ett privatliv utvecklades i Sverige under 1900-talet, och hur den svenska pressen motiverade olika former av intrång i privatlivet. Efterdyningarna efter metoo-kampanjen visar att frågorna är högst relevanta än i dag.
Religionsfobi i kritiken mot konfessionella friskolor
Genom att framhålla den sekulära skolan som neutral och lyfta ut enskilda exempel på konfessionella skolor med problem angriper Socialdemokraterna och Liberalerna konfessionella friskolor. Tvärtom bör varje skola bedömas utifrån sina egna meriter. Lika lite som man kan bedöma alla kommunala skolor utifrån ett enda exempel kan man dra alla konfessionella friskolor över en kam.
Att pekas ut som möjlig terrorist
Att vara så övervakad som man är på flygplatser och flygplan förändrar människors beteende. Personer blir föremål för misstankar på grunder som i andra sammanhang skulle framstå som väldigt lösa. Men leder verkligen övervakningen till trygghet?
Faran med att kartlägga brottslighet
Att med hjälp av övervakning och statistik kartlägga grupper som riskerar att hamna i kriminalitet kan verka som en bra idé. I själva verket kan det komma att få ytterst oönskade konsekvenser.
Svenska Akademien i övervakningssamhället
Övervakningssamhället har inte blivit den utopi som Jeremy Bentham föreställde sig. Med språket och maskinerna som vapen strävar människor efter konformism och renhet. Vi har fått en angiverikultur där den som tar sig tolkningsföreträde reser skampålar i offentligheten.
Den livsfarliga tryggheten
När statsministern eller andra politiker vill garantera vår trygghet finns det anledning att vara misstänksam. Det sker alltid på bekostnad av någon annan som utgör hotet: främlingen, åsiktsmotståndaren, visselblåsaren. Drömmen om garanterad trygghet etablerar rädslans kultur. Kriget mot terrorismen är inte värt våra grundläggande friheter.
Kan ingen anklagad vara oskyldig?
I metoo-uppropens tid tycks tilliten till rättssystemet vara så urgröpt att det bara kvarstår ett tomt skal som har kunnat fyllas med åsikter och anonyma vittnesmål. Mer beviskrav än så krävs inte för att det offentliga ska fälla sin dom. Principen är att ingen som är anklagad är oskyldig.