Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Utbildning

Skolpolitikerna struntade i larmrapporterna

Redan på 1970-talet varnades det för sjunkande läsförståelse och allt mer stök i klassrummen. Men de svenska skolpolitikerna ignorerade varningssignalerna, och lät förfallet fortsätta. Det skriver Håkan Lindgren i den avslutande delen i artikelserien om några av de beslut som försämrat den svenska skolan.

Skolideologer som hatar skolan

Den svenska skolan har i decennier präglats av ideologer som konsekvent nedvärderat skolans kunskapsförmedling, hyllat elevernas egna sökande efter information och försökt bryta ner lärarnas auktoritet. Resultatet ser vi i skolan i dag. Det skriver Håkan Lindgren i den andra av tre texter om besluten som försämrat den svenska skolan.

När de sociala ingenjörerna tog makten över skolan

I debatten om skolans problem handlar det mesta om the usual suspects – Göran Perssons kommunalisering och regeringen Bildts friskolereform. I själva verket har vi bakom oss flera decennier av dåliga beslut, kunskapsfientlig pedagogik och missriktade reformer. I tre artiklar beskriver Håkan Lindgren några av de beslut som systematiskt har försämrat den svenska skolan.

Förskoletvång är inte för barnens bästa

Sverige har på några decennier gått från mångfald till likriktning inom barnomsorgen. Ideologiska mål, facklig opinionsbildning och ekonomiska begränsningar har gjort förskolan till det enda politiskt accepterade valet. Malin Lernfelt…

Vampyrkunskap hör inte hemma på universitetet

Det är nästan så att man tror att svenska högskolor och universitet bara har två roller – att erbjuda förströelse och att skapa arbetsföra robotar redo att ta ett arbete i närmsta industri. Utbildning i all ära, men var på våra högskolor och universitet finns bildningen?, frågar sig Beatrice Backman och Adam Danieli, FMSF.

Kritik mot grisslakt – då brister den akademiska friheten

En veterinärstudent kritiserar svensk grisslakt och ställs i sin tur till svars för debattartikeln av universitetets ledning. I veckan JO-anmäldes fallet. Men det är långt ifrån ett enstaka snedsteg från ett enstaka lärosäte. Tvärtom belyser det hur svagt skyddet för den akademiska friheten är.

Raskvotering fast med ett finare namn

Positiv särbehandling, så kallad affirmative action, är en del av det amerikanska universitetssystemet sedan flera decennier. En effekt av de urvalskriterier som används är att studenter med asiatiskt påbrå konsekvent missgynnas. Ett fall som rör detta kan komma att tas upp i Högsta domstolen. Men innebär det slutet för särbehandlingen? Erik W Larsson rapporterar från USA.

Skolutredningen försöker lösa fel problem

Kötid ska inte längre få användas som urvalskriterium av elever till skolor. Detta var ett av de förslag som en statlig utredning presenterade häromdagen. Men det problem man försöker lösa är ett politiskt skapat sådant. Låt istället fristående skolor möta ökad efterfrågan genom att expandera.

Först nu inser vi värdet av digitalisering

Tidigare har motståndet varit stort mot olika digitala tjänster inom såväl vård och skola som leveranser. Men de senaste veckornas utveckling har fått oss att inse hur oumbärliga dessa tjänster är, skriver Jacob Dexe.

Hellre Hungerspelen än Hemsöborna?

Är det lärarens uppgift att förmedla kunskaper? Eller att fungera som politisk aktivist i en kamp mot de olika sorters förtryck som enligt den intersektionella teorin genomsyrar hela det svenska samhället? Frågar man Skolverket och Skolinspektionen tycks det vara det senare, menar Johan Lundberg.

Vem är det som har blivit kränkt egentligen?

En lärare vid Lunds universitets psykologprogram har avsatts efter att studenter menar att de har blivit kränkta under ett moment i utbildningen som kallas “externatet”. Men Lunds universitet har inte specificerat vari kränkningen består. Det strider mot viktiga rättsprinciper, menar Carl Hellström.

Tänka fritt eller tänka rätt?

För ett år sedan disciplinerades en professor vid Uppsala universitet för att ha använt n-ordet när hon skulle förklara hur man söker i arkiv efter material som berör föreställningar om ras. Anmälarna menade att ordet bara fick användas av rasifierade personer. Detta handlar inte bara om överkänsliga studenter, utan om idéer som försvaras av forskare inom universitetet.

Att förstatliga skolan löser inga problem

Lärarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna föreslår alla att skolan återförstatligas. Att koppla skolans problem till kommunaliseringen är dock svårt, och ett förstatligande skulle i stället föra med sig nya problem.

Det behövs fler vägar till kunskap och bildning

Det svenska skolsystemet är för slappt och för auktoritärt på samma gång. Igen utbildning passar för alla och strävan efter likriktning riskerar att skapa ett system som inte passar för någon. Sverige skulle behöva fler vägar till kunskap och bildning, inte färre. Att ersätta skolplikten med läroplikt vore ett steg i rätt riktning.

Pyrrhussegern mot Skolverket

Många drog en lättnadens suck när Skolverket efter massiv kritik drog tillbaka förslaget om att stryka antiken ur grundskolans historieundervisning. Men förslaget till ny läroplan för historieämnet är bara toppen av ett isberg. Kanske ännu allvarligare är vad Skolverket planerar att göra med svenskämnet.

Ett grundskott mot den klassiska bildningen

Skolverkets förslag om att stryka antiken ur grundskolans historieundervisning är ett grundskott mot den klassiska bildningstanken. Det är också ett svek mot dem som inte kommer från studiemotiverade hem, och som berövas en referensram som är nödvändig för att förstå såväl det förflutna som samtiden.

Skolan behöver bli bättre, inte längre

Regeringen och stödpartiernas förslag att utöka grundskolan med ett år är svensk politisk problemlösning när den är som sämst. Det är inte bristen på kvantitet som är skolans problem, utan bristen på kvalitet.

Digitalisering är ingen mirakelmedicin för skolan

Krisen i svensk skola riskerar att förvärras när eleverna blir fler, men lärarna färre. Många sätter sitt hopp till digitalisering, men den erbjuder såväl fallgropar som möjligheter. Philip Lerulf intervjuar Timbros Karin Svanborg-Sjövall, vd, och Emanuel Örtengren, välfärdsansvarig, om det pågående skyttegravskriget mellan teknikoptimister och teknikkritiker.

1 2 3