Vad händer med oss när vi i allt fler sammanhang inte förväntas kunna ta ansvar i potentiellt riskfyllda situationer? Är det i själva verket så att vår förmåga till riskbedömningar och spontant samspel med andra i exempelvis trafiken försämras när upplevelsen av risk försvinner?
Sverige har betydligt längre häktningstider än jämförbara länder – ofta i kombination med långvarig isolering, vilket strider mot internationella konventioner om tortyr. Våra nordiska grannländer har kortat häktningstiderna – varför görs inget här? Adam Danieli har intervjuat Johan Forssell (M), Fredrik Bergman, Centrum för Rättvisa, en brottsmålsadvokat som vill vara anonym och sökt S-ministrar som lägger locket på.
IS-kalifatet lider nederlag efter nederlag, men i Sverige har kampen mot terrorismen har bara börjat. Den stora mängd återvändande IS-rekryter som redan finns i landet och de som är på väg tillbaka utgör ett allvarligt säkerhetshot för Sverige. Våra politiker gör inte tillräckligt.
När den svenska statsmakten prioriterar säkerheten hos män som hotar vårt land och dess befolkning framför säkerheten hos det folk från vilken den offentliga maktutövningen sägs utgå är något fundamentalt fel. Regeringens oförmåga att hantera såväl inre som yttre säkerhetshot väcker frågan om den över huvud taget kan sitta kvar.
Det senaste året har artiklar om kriminalitet och dess konsekvenser blivit en återkommande följetong i Smedjan. Varför ägnar ett frihetlig samhällsmagasin så stor uppmärksamhet åt frågor som rör brottslighet och brottsbekämpning,? Svaret är enkelt: hoten mot den enskilda och hennes egendom hör till de mest grundläggande och angelägna frihetsfrågorna.
Staten har i praktiken förlorat sitt våldsmonopol. Den levererar inte heller den trygghet och de sociala skyddsnät som medborgarna betalat för. Den som vill vara säker i sitt bostadsområde eller få den vård hon behöver måste ta hand om det själv – men riskerar att straffas för det.
Den organiserade brottsligheten sprider sig, men när polisen listar de utsatta områdena blir flera lokalpolitiker mer upprörda över den ”negativa stämpeln” än de verkar vara över själva utsattheten. Så länge stämpeln betraktas som ett problem i sig, inte en varningsklocka, ser det inte ljust ut för brottsbekämpningen.
Medan en stor majoritet av svenskarna vill kunna använda kontanter, har bankerna och staten mycket att vinna på att den möjligheten försvinner. Förlorarna blir de vanliga medborgare som värnar sin säkerhet och personliga integritet – och många av dem bidrar själva till utvecklingen genom att välja bort kontanter i sin vardag.
Enligt en ny undersökning har tryggheten i bostadsområdet blivit högsta prioritet när svenskar letar ny bostad. Faktorer som närhet till kollektivtrafik och samhällsservice får stå tillbaka när otryggheten i samhället ökar och möjligheten att låta sina barn växa upp i ett tryggt område allt mer blir en klassfråga.
Två brandmän får skadestånd efter att ha nekats anställning hos Södertörns brandförsvarsförbund på grund av att de kritiserat arbetsgivarens värderingar i rekryteringsprocessen. Det är en värdegrund som förtjänar att ifrågasättas. Räddningstjänstens fokus på identitetspolitik och genus är ett problem.
På internationella kvinnodagen valde Försvarsmakten att följa strömmen och ta ställning mot den höga andelen män i militären. Försvaret ser även över sina fysiska krav i syfte att öka andelen kvinnor som gör värnplikt. Den sortens kvoteringsfeminism är det sista försvaret behöver.
I Sverige riskerar du att dömas till fängelse om du försvarar dig själv och din egendom mot kriminella. I Skåne anhölls en pappa efter att ha misshandlat en inbrottstjuv som pistolhotade hans sjuårige son. Den svenska lagstiftningen där den som försvarar sig behandlas likadant som angriparen, är både moraliskt och principiellt felaktig. Svenskar borde ha samma rätt att försvara sig själva och sin egendom som amerikaner har.
Det senaste året har gängvåldet och en allt brutalare kriminalitet närmat sig medelklassens tidigare trygga områden. I Stockholm har lokalpressen rapporterat om en våg av brutala rånöverfall i människors bostäder. Nyligen kidnappades en 16-årig pojke och misshandlades tills föräldrarna betalade en lösensumma. Förmår inte rättsstatens institutioner hantera detta kommer det att få omfattande konsekvenser, socialt, ekonomiskt och inte minst politiskt.
DEBATT. Regeringens utredare föreslår expansiv kameraövervakning men bortser från forskning och stödjer förslaget på anekdotisk bevisföring. Det politiska motståndet mot regeringens linje lyser dessutom med sin frånvaro. Inom borgerligheten vill man gå ännu längre.
Redan om fem år är risken att det inte längre lönar sig för handlare att ta emot kontanter. Sverige ligger i framkanten av utvecklingen mot ett kontantfritt samhälle, vilket både är ett säkerhetsproblem och ett integritetsproblem. Ju fler som fortsätter att använda kontanter, desto tryggare är vi alla.
När vi talar om brottslighet glömmer vi ofta att privata företag både är väldigt utsatta – och en del av lösningen. Utsattheten för brott är hög, och hela 85 procent av svenska företag betalar för privata säkerhetslösningar. Vi behöver inte vänta in politiska beslut för att uppnå ett tryggare Sverige, skriver Nima Sanandaji.
När statsministern eller andra politiker vill garantera vår trygghet finns det anledning att vara misstänksam. Det sker alltid på bekostnad av någon annan som utgör hotet: främlingen, åsiktsmotståndaren, visselblåsaren. Drömmen om garanterad trygghet etablerar rädslans kultur. Kriget mot terrorismen är inte värt våra grundläggande friheter.
EU godkände nyligen en sammanslagning mellan det amerikanska företaget Qualcomm och det företag som tillverkar chipen i svenska pass och id-kort. Ju längre ifrån Sverige frågor som rör svenska intressen hamnar, desto större är risken att de eftersätts.
Ekonomisk utveckling förutsätter inte bara frihet och marknader, utan också säkerhet. Många länder är fast i en våldsfälla med ett flertal aktörer redo att utöva våld, menar statsvetaren Barry Weingast. Utmaningen finns även i moderna västländer. Våldsfällan måste ständigt undvikas.
I det digitala samhället sätter vi alltför stor tillit till möjligheten att hitta information om vad vi behöver göra på nätet. Problemet är att digitala system är känsliga för angrepp, och slås de ut vet vanliga medborgare inte tillräckligt mycket om hur man ska agera. Samhällets beredskap är inte bara för låg, den bygger på godtrogenhet.