När liberaler och konservativa försöker att positionera sig emot varandra gör de det genom att inta socialdemokratiska ståndpunkter. Trots att det gamla arbetarpartiet är en spillra av sitt forna jag fortsätter de borgerliga att använda den socialdemokratiska ståndpunkten som måttstock. Den som intar en socialdemokratisk ståndpunkt anses helt enkelt lite finare än sin motpart.
Det politiska minnet är kort. I dag finns ingen vettig människa som beklagar det politiska jordskred som inträffade 1989. Men 1989 var det annorlunda. Fram till dess bedrevs kulturkriget som inletts 1968 ensidigt från det öppna samhällets motståndare. I dag är 1989 års idéer hotade på nytt.
Frågan om huruvida religiös omskärelse av pojkar ska vara tillåten visar hur lätt liberaler blir illiberala. I ivern att verka för en liberal princip glömmer de bort andra som är minst lika viktiga. Konsekvensen blir inte liberal tolerans, utan intolerans, skriver Jacob Rudenstrand, Svenska Evangeliska Alliansen.
I dag firar riksdagens näst minsta parti 85 år. Liberalerna står inför ett vägval, men inte det som har beskrivits i medierna. Nyamko Sabuni har goda förutsättningar att föra vidare och utveckla Bertil Ohlins socialliberalism, med lika delar liberal nationalism och socialt ansvarstagande, menar Jenny Sonesson.
Den brittiska regeringen har återinstallerat den konservative filosofen Roger Scruton som ordförande för en bostadskommission, en post från vilken han fick sparken efter en smutskastningskampanj från vänster. Det är hög tid att också den svenska borgerligheten slutar låta vänstermegafoner definiera vem som ska få komma till tals i offentligheten.
STIG-BJÖRN LJUNGGREN SÖKER PARTIERNAS SJÄL, DEL 4. Liberalerna är ett parti med extremt självförtroende. I deras värld är de det enda idéburna partiet, som kämpar för friheten mot nationalister, konservativa och socialister. Nu återstår bara att utvecklingen ska visa resten av världen att Liberalerna minsann haft rätt hela tiden.
Det är på högerkanten som den politiska kampen avgörs. Socialdemokraterna vann regeringsmakten men förlorade kampen om väljarna. Med en allt större grupp väljare som definierar sig själv som höger och minst fyra partier som gör anspråk på högerpositionen i svensk politik hårdnar kampen om högerväljarna.
Samma liberala högmod som har alienerat så stora väljargrupper i västvärlden, har legat bakom många västländers naiva nedmontering av försvaret. Det prekära säkerhetsläget är en konsekvens av föreställningen att vi befinner oss i en närmast lagbunden utveckling mot en liberal framtidsvärld, skriver Robert Dalsjö, forskningsledare vid FOI.
Ett samtal mellan en svensk socialliberal och en dansk nationalkonservativ blir ett experiment i borgerlig sammanhållning. Carl-Vincent Reimers har träffat den danske författaren Kasper Stövring.
Stå eller gå i rulltrappan? Är det rätt att ha en snabbfil till vänster i rulltrappan, eller borde vi alla stå stilla, för kollektivets skull? Synen på vänsterfilen i rulltrappan speglar en av de stora konflikterna i västerlandets politiska historia, om huruvida individen är ett mål i sig, eller bara ett medel för andras intressen.
Medan världsarvet och nationalklenoden Notre Dame fortfarande stod i lågor började donationerna till en återuppbyggnad att strömma in. Samtidigt som människor förfasade sig över den förödande katedralbranden gladde sig de flesta åt den givmildhet som uppvisades. Från ett visst politiskt håll, och från svensk public service, var tongångarna emellertid annorlunda.
Efterfrågan på liberalkonservativa idéer och politiska förslag tycks högre än på mycket länge. Ändå har det historiskt liberalkonservativa partiet framför andra i Sverige, Moderaterna, inte gynnats av utvecklingen. Kommer Moderaternas ideologiska återställare att räcka för att vinna tillbaka de liberalkonservativa väljarna?
Lena Anderssons bok ”Om falsk och äkta liberalism” är en svidande kritik mot identitetspolitik och kunskapsrelativism men också mot empirism och nyttotänkande. Som kontrast ställer hon den förnuftsbaserade naturrätten som den enda sanna och möjliga liberalismen.
Moderaterna har trovärdighetsproblem. Det gamla högerpartiet har misslyckats med att surfa på den högeropinion som vunnit allt mer mark på senare år. Från att ha varit det ledande borgerliga partiet och det självklara högeralternativet står M utan självklar roll i det nya politiska landskapet och helt utan egna profilfrågor.
Det pågående liberala inbördeskriget om vem som ska få kalla sig liberal är ofruktbart. Det har aldrig funnits en enda, sann och oförfalskad liberalism. Den liberala idétraditionen är spretig och ibland självmotsägande. Det är en styrka, inte en svaghet.
Den motsättning mellan liberalism och konservatism som ofta utmålas i debatten är falsk. Konservatismens motpol är radikalismen. För att förstå dagens konfliktlinjer måste man förstå att det inte finns en enhetlig form av konservatism och en enhetlig form av liberalism.
Att Centerpartiet och Liberalerna är beredda att gå över till det socialdemokratiska blocket är ingen överraskning. Däremot är det ett stort svek – inte främst mot Alliansen, inte ens främst mot de egna väljarna, utan mot partimedlemmarna, och den ideologi och de värderingar som fortfarande många av dem tror på och står för.
Är vi köpta av industrin? Kommer Smedjans åsikter från Svenskt Näringsliv eller våra egna huvuden? I veckan firade Timbro 40 år av frihetlig opinionsbildning. Men vad har tankesmedjan egentligen åstadkommit, och vilken vänsterskribent har blivit argast genom åren?
TIMBRO 40 ÅR. Marknadsekonomin och företagandet står inför stora utmaningar, men de ser annorlunda ut i dag än för tjugo år sedan. Det menar PJ Anders Linder som var VD för Timbro 1996–2000, då antiglobaliseringsvänstern hade vind i seglen. PJ Anders Linder gav debattörer som Johan Norberg och Mauricio Rojas en plattform i offentligheten och gjorde om Smedjan till en webbtidning.
TIMBRO 40 ÅR. För arbetarrörelsens tankesmedjor och opinionsbildare har Timbro varit en betydelsefull motståndare, inspirationskälla och sparringpartner. Håkan A Bengtsson, VD för Arenagruppen, har följt Timbros verksamhet sedan 1980-talet och menar att organisationen måste lära sig att den inte är en underdog längre.