Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Moderaterna

Socialdemokraterna gör sig omöjliga att lita på

Sveriges två stora partier har båda tvingats försöka återupprätta sin trovärdighet i viktiga frågor, men har valt fundamentalt olika vägar. Moderaterna har varit öppna med begångna misstag, medan Socialdemokraterna låtsas som ingenting och skyller ifrån sig. Smedjans krönikör Fredrik Johansson ställer sig frågan om vad som krävs för att bli ett parti som väljarna litar på.

Väljarna förtjänar ett verkligt alternativ till Löfven

Efter tio år av uteblivna reformer behöver Sverige en regering som kan ge landet en ekonomisk nystart. Till den nystarten har Sverigedemokraterna lite av politiskt värde att tillföra. Det är dags att gamla alliansvänner börjar prata med varandra igen, skriver Smedjans krönikör David Ahlin.

Storstadsproblemet riskerar att kosta Moderaterna makten

Moderaterna håller på att förvandlas till ett småstads- och landsbygdsparti. Smedjans chefredaktör Svend Dahl reste till Mariestad, som på några få val förvandlats till ett av Moderaternas starkaste fästen. Men har ett parti som leder borgerligheten och gör anspråk på statsministerposten verkligen råd att ignorera storstadsväljarna?

Brott och straff räcker inte för valseger

Majoriteten av väljarna tycker att det är dags för ett regeringsskifte vid nästa val, men bara drygt var tredje tror att en moderatledd regering skulle göra ett bättre jobb än den nuvarande. Förtroendegapet är en varningssignal. Moderaterna får inte tappa optimismen och berättelsen om att en bättre framtid är möjlig, skriver Smedjans opinionskrönikör David Ahlin.

117: Moderat splittring eller samsyn?

”Ska man förstå Moderaterna ska man förstå att det är ett parti som bildades för att stoppa radikalismen”, säger statsvetaren Stig-Björn Ljunggren i en diskussion om liberalismens och konservatismens förhållande.

Ideologiska värden framför ytliga etiketter

Moderaternas ideologiska resa har gjorts genom olika liberala och konservativa värden, som ofta kombineras men ibland också hamnar i konflikt med varandra. Dagens borgerlighet har mycket att lära av partiets…

Borgerligheten måste åter ta strid mot övervakningssamhället

För tolv år sedan höll frågorna om övervakning på att splittra en borgerlig regering. I efterdyningarna av FRA-striden fick integritetsfrågorna liberalt sinnade väljare att söka sig till det det nybildade Piratpartiet. I dag höjs däremot få borgerliga röster till försvar för den personliga integriteten – tvärtom har andra politiska mål fått styra. Därmed har den sunda skepsis mot statliga maktbefogenheter, som alltid varit ett borgerligt kärnvärde, gått förlorad.

Borgerliga politiker vill ge EU mer makt - när det passar dem

Idag har det gått ett år sedan EU-valet. Vad EU bör besluta om är en grundläggande politisk fråga för unionen. Men tolkningen av vad som är gemensamma problem kan komma att påverkas av coronakrisen. Det menar Nils Karlsson, som har undersökt de borgerliga parlamentarikernas syn på subsidiaritetsprincipen.

Pessimismen är vår tids vattendelare

De senaste åren har pessimismen blivit allt mer blockskiljande. Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas väljare är mer bekymrade över samhällsutvecklingen, än de som sympatiserar med JÖK-partierna. Och pessimismen tycks öka...

Kortsiktigt budgetspel

Igår röstade M, KD, V och SD igenom en ändringsbudget i riksdagen, som skjuter till mer pengar till välfärden. Detta är en urholkning av budgetnormerna, och partierna skyller på varandra, men alla är de lika goda kålsupare när de sitter i opposition.

Bra att Kristersson följer de parlamentariska spelreglerna

Efter samtalet med Jimmie Åkesson har Ulf Kristersson anklagats för svek och lögner, både av sina politiska motståndare och besvikna högerväljare. Men Kristersson följer endast de politiska spelreglerna. Parlamentarismen förutsätter nämligen samtal och kompromisser.

Den radikalkonservative arvtagaren

Sverigedemokraterna gör anspråk på att vara ett konservativt parti. Under en lång tid har de försökt anamma gamla högersymboler för att bygga en legitimitet inom borgerligheten. Sverigedemokraterna är emellertid inte ideologiska arvtagare till den gamla högern, utan deras rötter finns bland dem som högern stötte bort.

Tomas Tobé: Därför behöver Sverige en strikt reglerad invandring

Svenska politiker har misslyckats med att förklara omsvängningarna i sin invandringspolitik för väljarna. Det finns dock goda skäl att ha en begränsad invandring – både för ekonomins, brottsbekämpningens och samhällets sammanhållnings skull, skriver Europaparlamentarikern Tomas Tobé (M).

Moderaterna förstår inte symbolfrågor

Moderaternas inställning till frågor som miljözoner, Nobelcenter och vapendirektivet visar en oförmåga att ta symbolfrågor på allvar. Men orsaken att de spelar så stor roll för människor är just att de symboliserar något större. Det är genom dem man visar vad man egentligen, bortom flosklerna, har för världsbild.

Moderater och socialdemokrater måste fortsätta bråka

Tongivande debattörer som ex-ministern Anders Borg och Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg vill se ett regeringssamarbete mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. En sådan regeringskonstellation skulle dock vara lika ologisk och ideologiskt osammanhängande som Januariöverenskommelsen.

Ulf Kristersson: ”Det finns ett borgerligt politiskt projekt”

För tjugo år sedan var Ulf Kristersson en pådrivande kraft bakom strävandena att få de borgerliga partierna att närma sig varandra. I dag tror han fortfarande på ett gemensamt borgerligt projekt, de nuvarande samarbetssvårigheterna till trots. Tobias Samuelsson har träffat Moderatledaren för Smedjans räkning.

DEBATT: Välkommet ifrågasättande av Bildts utrikespolitik

Carl Bildts gärning på det utrikespolitiska området är allt annat än okontroversiell. Ändå har den omgärdats av en närmast underdånig respekt i moderata kretsar. Den senaste tidens debatt om Bildts insatser på den internationella arenan kommer inte en dag för tidigt, menar Daniel Schatz, doktor i statsvetenskap och fri skribent.

Bör en politiker twittra?

Samtal på nätet bör följa samma regler som samtal i verkliga livet. Problemet är bara att de som möts på sociala medier kommer från miljöer där man tilltalar varandra på helt olika sätt. Därför behöver man försöka vara förstående snarare än att leta efter fel – något som såväl gäller journalister som politiker.

1 2 3