
Och då var året 1976 – igen
Vad blir det av Magdalena Anderssons utlovade politikutveckling?

Vad blir det av Magdalena Anderssons utlovade politikutveckling?


Socialdemokraterna måste sluta motarbeta väfärden.


Jo – det finns en samband mellan den politik som förs och hur samhället utvecklas.

Socialdemokraterna sätter rekord i att smutskasta sina politiska motståndare. Kajsa Dovstad har uppdaterat sin lista.

Där samhällskontraktet brustit kan en aktiebolagsskola vara det enda som fungerar.

Stödet för Socialdemokraterna har kollapsat bland LO-medlemmarna. Ändå satsar LO över 90 miljoner på S-vinst även i detta val.

Under ett halvt sekel var socialdemokratins eget bolag ett av Sveriges största reklamimperium, med både staten och oppositionen som kunder.

Tage Erlander har åter trätt in på scenen hos den svenska vänstern. Fredrik Johansson konstaterar att den ofta glömmer maktlösheten och stagnationen.

Påståendena om att demokratin skulle vara hotad om oppositionen vinner nästa val är en klassisk socialdemokratisk maktstrategi.

Tvärtemot hur det brukar låta från socialdemokratiskt håll är det inte de som har det sämst ställt som tjänar på höga skatter.

Statsminister Stefan Löfvens uttalande om att han ’’aldrig uppfattat att VPK inte stod upp för demokratin” tyder på bristande kunskaper om såväl svensk politisk historia som det egna partiets historiska relation till Vänsterpartiet.

Socialdemokraterna i Stockholms stad vill gå till val på progressiv fastighetsskatt och slopad valfrihet. Det är politik som pekar tillbaka till 1980-talet och är långt ifrån vad väljarna vill ha.

Den stundande valrörelsen och dess låga nivå är knappast ett undantag. Amanda Broberg påminner om Socialdemokraternas långa tradition av negativa kampanjer och smutskastning.

Den svenska högern hade, precis som socialdemokratin, på 1930-talet helt tillägnat sig demokratins och det öppna samhällets principer.

Hoten mot den liberala demokratin diskuteras som aldrig förr i Sverige, och från socialdemokratiskt håll är tonläget öronbedövande högt. I debatten lyser dock en obekväm historisk sanning med sin frånvaro: att S alltid haft ett annat demokratiideal än det liberala, skriver Adam Danieli.

Allt talar för att vi kommer att få se ännu mer av polariserande retorik från Socialdemokraterna ju närmare vi kommer nästa val. Att utmåla motståndarna som demokratiskt opålitliga handlar både om maktpolitik och om den socialdemokratiska självbilden, skriver Smedjans krönikör Fredrik Johansson.

Nyliberalismen tycks ha ett oändligt antal liv. Trots att socialdemokratin försökt begrava den i decennier, återkommer den ständigt för att hemsöka rörelsen och ställa sig i vägen för visionerna. Adam Danieli konstaterar att anledningen till socialdemokratins obotliga plågor egentligen handlar om att sörja välfärdsstatens svagheter.

Socialdemokraterna driver politik de tidigare har fördömt och använder sig av en ”det är okej när vi gör det”-retorik. Frågan är vilken borgerlig politik S snor åt sig härnäst, skriver…