Är man otidsenlig som lärare om man fokuserar mer på traditionella kunskaper än på efemära företeelser i samtiden? Eller är tvärtom framtidens utmaningar, som en ökande segregation, endast möjliga att möta med en skola som inte relativiserar kunskap?
Den meritokrati som gjort västvärlden rik grundläggs i skolan. Nu håller skolan på att raseras, och dra meritokratin med sig i fallet. Problemen går djupare än driftsform, lärarkompetens, skolval och ordningsregler. I en ny bok beskriver fyra experter hur synen på vad som är kunskap och hur man lär sig har förändrats i Sverige – och förklarar varför detta ligger bakom de sjunkande skolresultaten och vad man kan göra åt det. Smedjan har träffat Magnus Henrekson, redaktör för boken.
För att kunna vara en förebild krävs en stark självkänsla, en trygghet i identiteten. Under de senaste sjuttio åren har dock en systematisk nedmontering av den svenska identiteten ägt rum via skolan. Historieundervisningen har utarmats. Minsta ord som tyder på en glädje över svenskhet angrips med statliga medel.
Regeringen kommer att föreslå ett vinsttak för välfärdsföretag. Även om den verkar ha riksdagsmajoriteten emot sig, har den stöd hos väljarna. Men en av de viktigaste komponenterna i en demokrati är att majoriteten inte ska tillåtas förtrycka minoriteten. De som i dag väljer en skola, vårdcentral eller hemtjänst i privat regi ska ha rätt att göra det, oavsett vad andra väljare tycker om det.
Det så kallade Kevin-fallet visar, liksom Macchiarini-skandalen på KI, på behovet av strukturer på universiteten som främjar snarare än motarbetar obekväma skeptiker till vad som tillfälligtvis uppfattas som vetenskapliga sanningar.
Regeringens skolkommission vill tvinga friskolor att avskaffa kösystemet och lotta ut platser i stället. Kommunala skolor ska däremot slippa. Varken ett kösystem eller ett lotterisystem är överdrivet rättvist. Det är inte regeringens negativa särbehandling av friskolor heller.
I torsdags (6/4) dömdes Mälardalens högskola att betala 85 460 kronor plus ränta till en före detta student. Orsaken: utbildningen var så dålig att den inte var värd pengarna hon betalat. De flesta betalar dock inte ur egen ficka för sin utbildning. Hur ska de kunna ställa kvalitetskrav och, om kraven inte möts, få kompensation?
LANDSKRONA DEL 3. Hur vänder man resultaten i en skola där 95 procent av eleverna har utländsk bakgrund? Och hur kan en redan från början brokig koalition hantera alla dessa svårigheter när den dessutom är beroende av stöd från vågmästaren Sverigedemokraterna? Den tredje och sista delen i Svend Dahls artikelserie om Landskrona handlar om stadens skolor.