Det är nästan så att man tror att svenska högskolor och universitet bara har två roller – att erbjuda förströelse och att skapa arbetsföra robotar redo att ta ett arbete i närmsta industri. Utbildning i all ära, men var på våra högskolor och universitet finns bildningen?, frågar sig Beatrice Backman och Adam Danieli, FMSF.
En veterinärstudent kritiserar svensk grisslakt och ställs i sin tur till svars för debattartikeln av universitetets ledning. I veckan JO-anmäldes fallet. Men det är långt ifrån ett enstaka snedsteg från ett enstaka lärosäte. Tvärtom belyser det hur svagt skyddet för den akademiska friheten är.
Positiv särbehandling, så kallad affirmative action, är en del av det amerikanska universitetssystemet sedan flera decennier. En effekt av de urvalskriterier som används är att studenter med asiatiskt påbrå konsekvent missgynnas. Ett fall som rör detta kan komma att tas upp i Högsta domstolen. Men innebär det slutet för särbehandlingen? Erik W Larsson rapporterar från USA.
Kötid ska inte längre få användas som urvalskriterium av elever till skolor. Detta var ett av de förslag som en statlig utredning presenterade häromdagen. Men det problem man försöker lösa är ett politiskt skapat sådant. Låt istället fristående skolor möta ökad efterfrågan genom att expandera.
Sveriges Radio tog ställning för ena sidan i en konflikt, men den ansvarige chefen Klas Wolf-Watz vill inte ställa upp på intervju. Näringslivets medieinstitut har granskat medierapporteringen om det mytomspunna ”Externatet” vid Lunds psykologprogram.
Tidigare har motståndet varit stort mot olika digitala tjänster inom såväl vård och skola som leveranser. Men de senaste veckornas utveckling har fått oss att inse hur oumbärliga dessa tjänster är, skriver Jacob Dexe.
Är det lärarens uppgift att förmedla kunskaper? Eller att fungera som politisk aktivist i en kamp mot de olika sorters förtryck som enligt den intersektionella teorin genomsyrar hela det svenska samhället? Frågar man Skolverket och Skolinspektionen tycks det vara det senare, menar Johan Lundberg.
Regeringen har nu gjort det möjligt att stänga svenska för- och grundskolor. Om så sker kan det bli en nyttig läxa för ett utbildningsväsende som kämpat med digitaliseringen av skolan, skriver Karin Svanborg-Sjövall.
En lärare vid Lunds universitets psykologprogram har avsatts efter att studenter menar att de har blivit kränkta under ett moment i utbildningen som kallas “externatet”. Men Lunds universitet har inte specificerat vari kränkningen består. Det strider mot viktiga rättsprinciper, menar Carl Hellström.
För ett år sedan disciplinerades en professor vid Uppsala universitet för att ha använt n-ordet när hon skulle förklara hur man söker i arkiv efter material som berör föreställningar om ras. Anmälarna menade att ordet bara fick användas av rasifierade personer. Detta handlar inte bara om överkänsliga studenter, utan om idéer som försvaras av forskare inom universitetet.
Lärarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna föreslår alla att skolan återförstatligas. Att koppla skolans problem till kommunaliseringen är dock svårt, och ett förstatligande skulle i stället föra med sig nya problem.
Det svenska skolsystemet är för slappt och för auktoritärt på samma gång. Igen utbildning passar för alla och strävan efter likriktning riskerar att skapa ett system som inte passar för någon. Sverige skulle behöva fler vägar till kunskap och bildning, inte färre. Att ersätta skolplikten med läroplikt vore ett steg i rätt riktning.
Många drog en lättnadens suck när Skolverket efter massiv kritik drog tillbaka förslaget om att stryka antiken ur grundskolans historieundervisning. Men förslaget till ny läroplan för historieämnet är bara toppen av ett isberg. Kanske ännu allvarligare är vad Skolverket planerar att göra med svenskämnet.
Skolverkets förslag om att stryka antiken ur grundskolans historieundervisning är ett grundskott mot den klassiska bildningstanken. Det är också ett svek mot dem som inte kommer från studiemotiverade hem, och som berövas en referensram som är nödvändig för att förstå såväl det förflutna som samtiden.
Regeringen och stödpartiernas förslag att utöka grundskolan med ett år är svensk politisk problemlösning när den är som sämst. Det är inte bristen på kvantitet som är skolans problem, utan bristen på kvalitet.
Krisen i svensk skola riskerar att förvärras när eleverna blir fler, men lärarna färre. Många sätter sitt hopp till digitalisering, men den erbjuder såväl fallgropar som möjligheter. Philip Lerulf intervjuar Timbros Karin Svanborg-Sjövall, vd, och Emanuel Örtengren, välfärdsansvarig, om det pågående skyttegravskriget mellan teknikoptimister och teknikkritiker.
Det långa sommarlovet är en rest från bondesamhället när barnen behövde hjälpa till med skörden. I dag gör det snarare skada än nytta. Sommaruppehållet på tio veckor påverkar elevernas kunskaper, och värst blir effekterna för elever med lågutbildade föräldrar.
I Sverige bedrivs nästan all grundforskning vid universiteten. Systemet leder till förluster av såväl tid som kompetens. Genom att etablera självständiga forskningsinstitut, ges forskarkåren en chans att arbeta utan att tyngas ner av byråkratin.
Dagens högskolesystem uppmuntrar till exploatering och slöseri med skattebetalarnas pengar. Högre utbildning bör därmed sluta att behandlas som en grundläggande rättighet och kursavgifter ska få införas.
Michelle Obamas självbiografi är en spännande beskrivning av hennes resa från Southside-tjej till rollen som USA:s First Lady, men hon gör fel i att koka ned framgång till en fråga om utbildning och uppmuntran. För dagens unga räcker det inte till.