Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjan

Är det höger att vara emot demokratin?

Elitförakt och ökad misstänksamhet mot en juridifiering av politiken vittnar om ett skifte i synen på folkviljan. Behövs en konservativ broms till den liberala elitens dominans? I två texter skriver Karin Svanborg-Sjövall om hur 2017 års debatter om samhällskontraktet blottar nya konfliktlinjer inom borgerligheten.

Den nya tidens brottslingar erkänner ingen skuld

Den svenska kulturen är präglad av syndabekännelse – och förlåtelse. Det, och den juridiska kultur det format, krockar nu med en juridisk kultur präglad av klantänkande, där det är viktigare att gruppen kompenserar än att den skyldige tar på sig ansvaret. I konflikten mellan sedvanerätten och rättsstatens principer växer nu en ny typ av brottslingar fram. För att kunna bemöta den nya kriminaliteten måste vi förstå hur den uppstår, skriver Per Brinkemo.

De hetaste kulturpolitiska frågorna inför valåret

Kulturfrågorna engagerar och den kulturpolitiska debatten är hetare än på länge. Samtidigt står de traditionella maktpartierna på båda sidor om blockgränsen handfallna. Lars Anders Johansson, författare till boken Att dansa efter maktens pipa. Kultur i politikens tjänst, listar de fem hetaste kulturpolitiska debatterna inför valåret 2018.

Alla borde vilja sänka skatten för låginkomsttagare

Sverige har höga skatter på låga inkomster. Samtidigt är de negativa effekterna av inkomstskatt allra mest kännbara i botten av inkomstskalan. Sänkt inkomstskatt för låginkomsttagare borde vara en prioritering både för liberaler som vill frigöra kuvade individer, och för socialister som betonar solidaritet med samhällets utsatta.

Demokratins fyra utmaningar

Demokratin i västvärlden är ansatt från många håll, men framför allt hotas den av minskad legitimitet och spänningar inom det politiska systemet. Politikens professionalisering, ökat avstånd mellan medborgare och makthavare och elitistiskt förakt för vanligt folk är några av de faktorer som bidragit till dagens ökade motsättningar.

Hellre pengar i handen än subventionerade skateboardparker

250 000 svenska medborgare lever i ekonomisk utsatthet trots att de har jobb. För dem innebär det svenska skattesystemet att de, i stället för att ha egna marginaler, betalar höga skatter men inte alltid får tillbaka dem på bästa sätt. Den som nätt och jämt får ekonomin att gå runt får både mer nytta och mer frihet av pengar de själva bestämmer över, än av pengar som det offentliga fördelar.

Offerkoftan som blivit en statussymbol

Förr beundrade man den som fötts med de bästa av förutsättningar. Sedan beundrade man den som trotsat sina dåliga förutsättningar och blivit något. Dagens yngre generation verkar snarast se de dåliga förutsättningarna som idealet – huruvida man gör något av dem är inte längre intressant.

Snart är alla ledarskribenter

I dag är många ledarskribenter mediala superstjärnor, ett uppsving för genren som få spådde för 20 år sedan. Samtidigt konkurrerar ledarjournalistiken med de alltmer omfattande kommentarerna på nyhetsplats. Kanske kommer åtskillnaden mellan ledar- och nyhetsredaktionen visa sig vara en parentes i historien.

Den som är satt i buss är icke fri

Möjligheten för vanligt folk att äga och köra en egen bil var en av det förra århundradets största frihetsreformer. Trots detta vill nu politiker och opinionsbildare i alla läger inskränka medborgarnas rörelsefrihet genom att med alla medel motverka privatbilismen. Men argumenten mot bilen är svaga och väger lätt jämfört med den frihet en egen bil medför för den enskilde. Det är hög tid för inte minst liberaler att sluta utmåla bilen som primärt ett problem, skriver Malin Lernfelt.

Vi är fångar i arbetslinjen

MEDBORGARLÖN DEL 6. På det hedonistiska 70-talet var idén om att undfly löneslaveriet och befria sig från arbetets ok populär. Men till skillnad från då är lönearbete i dag en bristvara, och det förändrar frågan om medborgarlön. Bristen på arbetstillfällen gör att vi är mer fångade i arbetslinjens diktatur än någonsin, skriver historieprofessorn Lars Trägårdh.

Kan de ta en mjölkpall så kan de ta vad som helst

Äganderätten har ett svagt skydd i Sverige. För den vars äganderätt kränks av myndigheter eller enskilda finns få instanser att vända sig till. Marcus Svensson skriver om ett land där den som vill bedriva kommersiell verksamhet på annans mark har starkare skydd än markägaren själv.

Moderaterna har visat att liberalkonservatism fungerar i praktiken

Om moderaterna i längden kan vara både ett liberalt och konservativt parti är något som på sistone debatterats. Ja, svarar statsvetaren och den socialdemokratiske debattören Stig-Björn Ljunggren, som hävdar att det vi ser inom moderaterna – är inte enbart två parallella ideologier utan snarare en sammansmältning till en självständig liberalkonservativ (och moderat) partidoktrin.

Det är inte rasism som hindrar integrationen

Rasism, det vill säga en motvilja mot folk med avvikande utseenden, blir allt ovanligare. Men i stället har Europas länder fått en allt större motvilja mot islam och muslimer. Det bådar inte gott för framtiden, men det finns förslag på lösningar. De ställer krav både på majoritetsbefolkningarna och på muslimerna.

Pengar för ingenting

MEDBORGARLÖN DEL 5. Idén om medborgarlön är i grunden en kommunistisk idé. Både borgare och socialdemokrater borde vända sig mot den: I ett borgerligt samhälle är det orättvist att ge lika lön för olika arbete, och det socialistiska samhället fungerar inte om människor inte är beredda att arbeta efter egen förmåga. Men att medborgarlön är en dålig idé innebär inte att den inte kommer att genomföras, skriver Jasenko Selimović, ledamot i Europaparlamentet.

Mångfald kräver en gemensam kultur

Ju mera mångkulturellt ett samhälle blir, desto viktigare är det att det finns en gemensam kultur som förenar olika grupper. Mångkulturalismen som ideologi kan man leka med i ett homogent samhälle, men när skilda grupper ställs mot varandra behöver vi det som förenar och inte det som skiljer. Samma saker som håller ihop en civilisation behövs för att hålla ihop ett samhälle.

Medborgarlön för miljöpartister

MEDBORGARLÖN DEL 4. Det enda riksdagsparti som tagit idén om medborgarlön på så stort allvar att den föreslagits i partiprogrammet är Miljöpartiet. Vad som gör frågan svår är att den är för vag på en teoretisk nivå – men ju mer konkret förslaget blir, desto svårare blir det att enas kring, skriver Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet 2002–2011.

Skolan som fick omvänt syfte

För att kunna vara en förebild krävs en stark självkänsla, en trygghet i identiteten. Under de senaste sjuttio åren har dock en systematisk nedmontering av den svenska identiteten ägt rum via skolan. Historieundervisningen har utarmats. Minsta ord som tyder på en glädje över svenskhet angrips med statliga medel.

Basinkomst är inget radikalt förslag

MEDBORGARLÖN DEL 3. Basinkomst för alla medborgare behandlas som en radikal idé. I själva verket fungerar välfärdsstaten i praktiken på nästan samma sätt – den som inte är villig att försörja sig själv kommer knappast att lämnas att svälta ihjäl. Att införa basinkomst i Sverige skulle egentligen inte innebära någon särskilt omvälvande förändring.

Vårt behov av förebilder

Nyanländas anpassning till nya och främmande förhållanden handlar till stor del om att imitera förebilder. Det är så den mänskliga hjärnan fungerar. Men det fungerar inte om inte förebilden vill vara förebild, något som ofta är fallet i Sverige. Vill vi ha en fungerande integration måste landet och dess människor vara villiga att vara förebilder.

Du har inte rätt till andras pengar

MEDBORGARLÖN DEL 2. Idéer om medborgarlön vinner alltfler anhängare. Ett system där alla får pengar utan motprestation förespråkas inte bara från vänster, men liberaler som är för medborgarlön glömmer något viktigt: Man har inte rätt till andras pengar.

1 5 6 7 8