Äganderätten slås fast i såväl de svenska grundlagen som i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Enligt regeringsformen får staten endast inskränka äganderätten om det sker i syfte att ”tillgodose angelägna allmänna intressen”. Trots detta drar sig inte politiker för att använda medborgarnas pengar till allt ifrån äventyrsbad och multieventarenor till melodifestivaler.
Planekonomi kommer aldrig att kunna lösa klimatproblemen. Statens roll i att bidra till en klimatomställning handlar enbart om att skapa incitament för marknaden att lösa problemen. ”Lösningar” som beskattning av utsläpp är inte relevanta förrän marknaden kan erbjuda verkliga alternativ till fossila bränslen.
De svenska Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan den allmänna rösträtten infördes. Partiet tappar stort bland den arbetande befolkningen. Men trots att partiets kärnväljare håller på att dö ut eller lämna för Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet står sig Socialdemokraterna relativt starka. I de invandrartäta utanförskapsområden där befolkningen växer snabbast samlar vänsterpartierna uppåt 90 procent av rösterna.
Sverigedemokraterna försöker ta över folkhemsbegreppet från Socialdemokraterna på samma sätt som Moderaterna tog över begreppet arbetarparti. Folkhemmet var dock en konservativ idéfigur innan det blev socialdemokratiskt. Kampen om begreppet har pågått i ett århundrade. Det handlar om att vinna privilegiet att formulera berättelsen om Sverige.
För bara ett år sedan var Moderaternas liberalkonservatism uträknad av många. De hade fel. Tvärtom blev partiets valresultat något bättre än snittet de tre senaste decennierna. Men huvuduppgiften kvarstår: att gjuta fundamentet till ett nytt samhällskontrakt, samtidigt som man gör vad man kan för att ta över Rosenbad tillsammans med de övriga Allianspartierna.
Varför tappar borgerliga partier i opinionen? Borgerligheten är till sin natur ett frihetsprojekt. Om de borgerliga partierna inte förstår att deras existensberättigande är att verka för att skydda individ och civilsamhälle från politiska ingrepp finns ingen anledning att rösta på dem.
Efter sommarens torka har svenskt jordbruk anklagats för såväl matnationalism som att vara bortskämt med EU-pengar. Men man kan inte både ha kakan och äta den: Ett jordbruk präglat av så mycket skatter och regler har svårt att konkurrera utan stöd.
Artificiell intelligens och nya digitala verktyg kan både stärka lärarrollen och vara en viktig dellösning på den enorma rekryteringskris som skolan står inför. Att traditionell katederundervisning har starkt empiriskt stöd innebär inte att vi ska sluta pröva nya metoder för skolutveckling. Den tilltagande borgerliga teknikfientligheten i skoldebatten är kontraproduktiv.
Det finns inget motsatsförhållande mellan täta, attraktiva städer och bilism. Tvärtom talar det mesta för att bilen är framtidens transportmedel. Dagens bilfientliga trafikplanering håller på att förvandla stadskärnorna till sovstäder medan handeln flyttar ut till köplador i förorten. Men det går att planera på ett sätt som förenar den täta stadens fördelar med människors behov och önskemål om mobilitet.
MILJÖPROBLEMEN DEL 3. Det ses ofta som en rigid och dogmatisk hållning när man inte ens är beredd att rucka på sina liberala principer i ljuset av klimatproblemens värsta scenarier. Inför kriser är det lätt att kasta principer och moral överbord. Det är farligt och feltänkt. För allvarliga problem som den globala uppvärmningen behöver vi mobilisera det bästa av vad ett fritt samhälle förmår.
MILJÖPROBLEMEN DEL 2. Fråga inte vad politiken kan göra för miljön, fråga vad politikerna gör mot den. Ofta vänder de sig av princip mot de initiativ som behövs för att åtgärda miljöproblemen – och det gäller inte minst de gröna partierna. Är en lösning inte statlig och tvingande anses den inte bra nog.
Den här tiden på året präglas samhällsdebatten som vanligt av hätska diskussioner om svenskhet. En stor del av förvirringen beror på att begreppet svensk syftar på tre helt olika identiteter, som kan överlappa och sammanfalla, men som inte behöver göra det. Etnicitet, nationalitet och medborgarskap är tre olika saker, och det är bara en som angår politiker.
MILJÖPROBLEMEN DEL 1. Allt blir värre, problemen är oöverstigliga och felet ligger i västvärldens marknadsekonomiska system. Så skulle man kunna sammanfatta mycket av den traditionella miljödebatten. I verkligheten minskar de flesta miljöproblem i världen. Ledande i detta arbete är välbärgade liberala demokratier.
Svenska Kyrkan är genomsyrad av radikala vänsteridéer, ända upp till ärkebiskopen. Ingen samhällsinstitution har påverkats lika genomgående av 68-rörelsens idéer och värderingar som kyrkan, skriver Annika Borg.
Den andefattiga svenska nationaldagsfirandet är ett bevis på att känslan av gemenskap inte kan tvingas fram på politisk väg. Därför är det naivt att tro att den språkliga, kulturella och historiska gemenskapen skall kunna ersättas av en framtvingad kärlek till politiska institutioner och dokument. Precis som i historien står i dag statsanhängare och centraliseringsivrare mot den spontana ordningens och de frivilliga gemenskapernas förespråkare.
Högljudda kritiker till höger försöker förneka att miljöproblemen finns. Delar av miljörörelsen vill inte höra talas om att miljöproblemen går att lösa. Ekomodernismen tar tvärtom avstamp i att industrialisering varit bra och att mänskligheten – hjälpt av vetenskap, teknik och klok politik – kan åstadkomma radikal förbättring, också för planeten och dess ekosystem.
I dag är det femtio år sedan en grupp studenter vid Stockholms Högskola, inspirerade av oroligheter vid de franska universiteten, ockuperade sitt eget kårhus. Att denna smått löjeväckande episod i efterhand blåsts upp till orimliga proportioner beror inte på dess omfattning eller signifikans i stunden, utan på det inflytande som rörelsen på sikt skulle komma att utöva på svenskt kultur- och samhällsliv.
”Känsloarbete” beskrivs som feminismens nästa front. Det är en front som ligger alldeles för långt inne i privatlivet. Vem i ett förhållande som håller koll på småsaker och erbjuder mest känslomässigt stöd angår ingen annan – och det är verkligen ingenting man bör göra politik av.
Vid University of Glasgow, där nomineringen av Jordan B Peterson till rektor väckte sådan upprördhet, tolereras inte kränkande böcker och författare kvoteras in på litteraturlistorna. Glasgowstudenten Gustav Jönsson beskriver en universitetsvärld präglad av identitetspolitik.
50 ÅR SEDAN 1968. Under 1968 sökte sig delar av den yttersta vänstern till maoismen, och levde sektliknande liv i kollektiv. Göran Skytte berättar om splittring, misshandel och ”borgerliga avvikelser” i det sena 60-talets extremvänster. På grund av vad han såg och hörde lämnade han själv vänstern kort därefter, för all framtid.