Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Polisvåld långt vanligare i USA än i Sverige

Efter dödsmisshandeln av George Floyd har människor över hela världen, inklusive Sverige, upprörts över rasismen och polisvåldet i USA, men också i sina egna länder. Samtidigt visar statistiken att polisvåld är ett betydligt större problem i USA än i Sverige. Idil Tuysuzoglu, som studerar skandinaviska studier vid Harvard, undersöker orsakerna till detta.

Polis och demonstrant i samband med Black lives matter-demonstrationen i Göteborg. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Det var kvällen på USA:s minnesdag (Memorial Day) och jag hittade en video mitt i mitt twitterflöde. Klockan är sent i Sverige, och just då hade mitt flöde som annars var fullt av svenska politiker och journalister bara en delning av videon. Några timmar senare började den dock spridas snabbt, och snart kunde jag höra mannen ropa efter sin mamma varje gång jag drog min tumme nedåt. Nyheten hade nått Sverige och svenskar hade fått en brutal påminnelse om hur våldsam och rasistisk amerikansk polis kan vara genom att se Minneapolisbon George Floyd kvävas till döds av en polisman under 8 minuter och 46 sekunder.

De kommande dagarna kom fler exempel på den amerikanska polisens övervåld. Filmklipp visade hur poliser som använde tårgas mot demonstranter, sköt sin egen utbildare med en gummikula och knuffade en 75-årig man som började blöda från öronen

Enligt kriminologen Leandro Schlareck Mulinari förekommer etnisk profilering även i Sverige

Händelserna startade en debatt om Sverige hade samma problem med etnisk profilering och polisvåld som USA. Enligt kriminologen Leandro Schlareck Mulinari förekommer etnisk profilering även i Sverige. Ett uppmärksammat exempel är Skånepolisens register från 2013 av 4 673 romer, varav en majoritet var ostraffade och inte registrerade för något brott. I podden Ledarredaktionen menade dock Mustafa Panshiri, före detta polis, att påståendena om utbrett polisvåld var en importering av ”amerikanska problem in med svensk kontext”. Trots spekulationer om motsatsen visar statistiken också tydligt att Sverige inte ens är i närheten av USA:s problem.

Polisutbildningens betydelse

På ytan ser kraven för att bli polis likadana ut i båda länderna: till exempel att man är medborgare i landet, att man har uppnått en viss ålder (18 i Sverige och 21 i USA), att man är lämplig och att man har klarat polisutbildningen. Men i detaljerna ser systemen väldigt olika ut, från den första dagen man börjar utbildningen till polis.

I Sverige kan man utbilda sig till polis på fem orter runtom i landet. Utbildningen tar 2,5 år och innebär kurser i till exempel juridik, sociologi och kriminologi. På Malmös universitet måste studenter bland annat ta en 21,5 högskolepoäng kurs i ”brottsprevention, ingripandearbete, och brottsutredning” och en 7,5 högskolepoäng kurs i ”psykiatriska tillstånd och beroendelära”. 

Större delen av utbildningarna fokuserar på vapenanvändning

Som många andra yrken i USA skiljer polisutbildningen mellan delstater och städer. Dessutom får städer lägga till fler krav, så kraven kan se olika ut på olika sidor av stads- och delstatsgränserna. I New York City måste man klara en 700 timmars-kurs, som kan ta runt 28 veckor. Det är nästan ett halvår, och en femtedel av polisutbildningen i Sverige. I San Francisco är akademin 34 veckor och ett 16 veckor praktik därefter. I Baton Rouge i Louisiana är kraven lite lägre än i de två storstäderna 496 timmar på akademin. 

Det blir svårt att bedöma kvaliteten på polisutbildningarna i USA, men en rapport från USA:s justitiedepartement från 2006 visar att större delen av utbildningarna fokuserar på vapenanvändning, som i snitt upptar 60 timmar av programmens tid, och inte på brottsprevention, som upptar 8 timmar. Det är en bråkdel av den tid som polisstudenterna på Malmö universitet lägger på att lära sig om brottsprevention. 

Skillnaden kan påverka hur ofta poliser i Sverige respektive USA tar till våld

Skillnaden i utbildningen kan påverka hur ofta poliser i Sverige respektive USA tar till våld. I Sverige dödades en person av polisen 2019;  i USA var siffran 1 098. Det är cirka 36 gånger fler när man justerar för befolkningsskillnaden. Enligt Mapping Police Violence, ett forskningssamarbete som skapades av datavetare, har 99 procent av alla dödsfall orsakade av poliser i USA 2013–2019 inte lett till åtal. 

Utredningar av polisvåld

Vad som räknas som polisvåld bedöms också väldigt olika i Sverige och USA. Att bedöma en polismans agerande är i båda länderna en på pappret detaljerad process, men i USA är det nästan omöjligt att åtala en polisman för våld. I Sverige utreds anställda inom Polismyndigheten genom avdelningen för särskilda utredningar (SU), som är självständig gentemot polisen.

Samtidigt är det enkelt för poliser i USA att anklaga någon för våld mot tjänsteman

I USA vill åklagare däremot ofta inte väcka åtal mot poliser eftersom de i allmänhet jobbar tillsammans och inte vill riskera att förstöra relationen till den lokala polisen. Även om åklagare är villiga att inleda en utredning kan de stöta på hinder i systemet, exempelvis att polisens kontrakt skyddar från vissa förhör eller att delstaten eller staden betalar förlikningen. I New York City betalade staden nästan en miljard kronor varje år mellan 2015 och 2018.

Trots att poliser i USA sällan utreds är siffran för de som dömdes för våld högre i USA än i Sverige. År 2014–2018 dömdes 13 personer i Sverige för polisvåld. År 2005–2011 dömdes 873 personer för polisvåld i USA, av totalt 3 328 fall. Jämförelsen är inte helt enkel att göra, då de specifika fallen varierar mellan länderna. Det ser dock ut som att poliser i USA döms 1,5 gånger oftare än i Sverige för våld i tjänsten.

Om George Floyd hade bott i Malmö, Umeå eller Stockholm är sannolikheten stor att han hade kommit hem lugnt och tryggt

Samtidigt är det enkelt för poliser i USA att anklaga någon för våld mot tjänsteman. Lagarna skiljer sig återigen mellan olika städer och delstater, men om delstaten New York tas som exempel kan man där anklagas för att ha attackerat om man stör deras arbete. I andra delar av USA är kraven lägre. I Washington, D.C. kan skrik mot en tjänsteman exempelvis betraktas som anfall. I Sverige fyller ”blåljussabotage”-lagen ett liknande syfte, och innebär att man kan åtalas om man allvarligt stör polis eller ”hindra[r] utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet.”

Med sämre och kortare utbildning än svenska poliser, mindre risk att bli åtalade för att ha utövat våld i tjänsten och stora möjligheter att hävda att misstänkta angriper dem är det inte oväntat att den amerikanska polisen är mer våldsam än den svenska. Om George Floyd hade bott i Malmö, Umeå eller Stockholm är sannolikheten därför stor att han hade kommit hem lugnt och tryggt den där Memorial Day-kvällen.