Hur man än räknar har Löfven misslyckats med jobben
När arbetslöshetsmisslyckandet blivit allt mer uppenbart har regeringen i stället börjat prata om sysselsättning. Men även sysselsättningen blir allt sämre i internationell jämförelse.
Ekonomi
Aktiv industripolitik blir inte bättre med kändisekonomer
Politiker har svårt att värja sig mot idéer om hur staten kan bidra till innovationer, konkurrenskraft och grön omställning. Men idéerna som framförs av vänsterns nya favoritekonom Mariana Mazzucato leder främst till framväxten av en bidragsindustri.
Politiken kan aldrig rädda oss från förändringar
De svenska storvarven föddes i en våg av globalisering och gick under i en annan. Älvstranden i Göteborg är en påminnelse om förändringens möjligheter och farorna med att försöka hänga kvar i en svunnen tid.
Rättspolitiken behöver fler ekonomer
Nationalekonomi kan hjälpa oss att avgöra om rättspolitiska förslag kommer att ge de önskade resultaten. Ändå lyser rättsekonomin med sin frånvaro i svensk politik. Det riskerar att leda till sämre beslut.
USA slutade rädas inflationen och lärde sig älska underskottet
Joe Bidens stimulanspaket på motsvarande 16 biljoner kronor slår nya rekord. Det är en politik som bygger på förhoppningen om att tidigare erfarenhet och ekonomisk teori inte längre gäller.
Den ständiga lockelsen att reglera hyrorna
Hyresregleringar är på modet bland politiker runt om i världen. Men erfarenheterna från Berlin som nyligen införde ett hyrestak borde avskräcka.
Jag sökte jobb på Foodora
Fredrik Kopsch sökte jobb som matkurir och konstaterar att det finns goda skäl att nyansera den negativa bild av gigjobben som målats upp av både journalister och politiker.
Nytt pris på utsläpp leder till sämre politiska beslut
Trafikverket har chockhöjt koldioxidpriset i de samhällsekonomiska analyserna. Men om politikerna verkligen värderade utsläppens kostnader så högt borde bensinskatten ha höjts med 16 kronor per liter, skriver Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi.
Ett monument över svensk hybris
Grängesbergsbolaget var ett av 1900-talets mäktigaste svenska företag. Jan Jörnmark ser spåren mellan gruvan i Stråssa och den självbelåtenhet som fortfarande präglar svenskt samhällsliv.
Bygg inte en tunnel genom skuldberget
Den politiska ivern att klippa band och lansera stora nybyggen har skapat ett berg av eftersatt underhåll av vägar och järnväg. Decennier av felprioriteringar tar nu ut sin rätt i form av försenade tåg och ett vägnät som knakar i fogarna. Infrastrukturpolitiken måste nu avstå från olönsamma storsatsningar, och samtidigt säkerställa att underhållspengarna används mer effektivt, skriver Cecilia Reje.
Coronabidragen kan bli en samhällelig björntjänst
Politiker har press på sig att visa handlingskraft. Det kan bli ett problem när de omfattande bidragen till företagen som tillkommit under coronapandemin ska trappas ner. De politiska signalerna tar nämligen sällan hänsyn till de långsiktiga effekterna av pandemin, skriver Smedjans krönikör Johanna Grönbäck.
Med grytor och kastruller mot regeringen
Varje dag klockan 15 gör restaurangpersonal runtom i Sverige oväsen med grytor och kastruller. De ifrågasätter inte att det behövs smittskyddsåtgärder, utan vill bara ha det stöd som de har utlovats av regeringen. Annars väntar en konkursvåg utan dess like, skriver Tobias Samuelsson och Emanuel Örtengren.
Kommunala bolag ökar risken för korruption
Trots att korruptionen är högre i kommunala bolag än i offentlig sektor i stort fortsätter svenska kommuner att bolagisera verksamheter. Smedjans Adam Danieli och Vendela Magnell har talat med nationalekonomen Andreas Bergh om varför bolagisering av kommunala verksamheter leder till korruption och vad som krävs för att bryta utvecklingen.
Finansministern är ett hot mot återhämtningen
En kraftfull ekonomisk återhämtning krävs för att bryta utanförskapet och otryggheten som breder ut sig i Sverige. Förutsättningarna för en vändning är goda, men risken är att återhämtningen hålls tillbaka av dålig politik, skriver Smedjans krönikör David Ahlin.
Statliga stöd fördjupar bostadsklyftorna
Ytterligare regleringar löser inte problem som i utgångspunkten orsakats av andra regleringar. Det gäller även tanken på statliga bolån för förstagångsköpare. Det är en åtgärd som framförallt kommer att gynna…
Det är andra intressen än klimatet som tjänar på att stänga Bromma
En ohelig allians av flygbolag på Arlanda och rödgröna flygmotståndare firar att en nedläggning av Bromma flygplats återigen aktualiserats. I själva verket är frågan om Bromma flygplats en utmärkt illustration av public choice-skolans idéer om hur företag försöker tillskansa sig vinster genom politiskt agerande, skriver Erik Lakomaa.
Förmånsbeskatta lägenhetsmyglarna
Återkommande avslöjas att personer i höga positioner fått hyreslägenheter på exklusiva adresser som förmåner. Nu senast inom Polisen. Det borde likställas med en rejäl lönehöjning, men hyresregleringen gör lägenheter till skattefria förmåner, skriver Fredrik Kopsch.
Rebecka Carlsson om grön teknik: ”Att investera är att vara med att skapa”
Företagen måste lära sig navigera i en affärsmiljö som snabbt är på väg att ställas om. Rebecka Carlsson har skrivit boken ”Exponentiell klimatomställning”. I en intervju med Mattias Svensson berättar hon om hur teknikutveckling och ändrade beteenden och värderingar öppnar enorma möjligheter.
Regeringens förtäckta räddningspaket till godsjätten
I maj var det olagligt enligt regeringens rådgivare, men i höstbudgeten lades räddningspaketet till godstågsjätten fram som miljösatsning. Smedjan har granskat miljökompensationen som skräddarsyddes i Regeringskansliet för att kunna rädda Green Cargo och runda EU:s statsstödsregler. Konkurrenten Hector Rail talar om ett dråpslag mot branschen och är beredd dra regeringen inför EU-domstolen.
Baylan och de 600 miljarderna
Staten äger bolag för över 600 miljarder. Men politiker är dåliga företagsledare. I väntan på privatiseringar borde bolagen läggas i en fond med professionella förvaltare, skriver Niclas Hvalgren.