
Låt inte symbolfrågorna förstöra skolan
Skoldebatten trillar gång på gång ner i symbolfrågor, politisk positionering och överbudspolitik.

Skoldebatten trillar gång på gång ner i symbolfrågor, politisk positionering och överbudspolitik.

Skolverket och övriga skolmyndigheter misslyckas i sitt uppdrag att bidra till en skola på vetenskaplig grund.

Det finns tydliga likheter mellan friskolemotståndet och Brexitkampanjen.

Rapporter visar att elever på landsbygden presterar sämre i skolan. Ändå är det en fråga som knappt uppmärksammas i den politiska debatten.

I välfärdspolitiken har borgerligheten kommit att acceptera vänsterns världsbild.

Varför låter ni er styras av socialdemokratiska problemformuleringar?

Myndigheten har snöat in på en bestämd modell för undervisning på engelska.

Det finns en utbredd matematikängslan bland svenska elever.


Studiero, ordning och en traditionell kunskapssyn är grundläggande.

I valet mellan att se till kommuninvånarnas intressen eller den egna organisationens väljer kommunala skolpolitiker ofta det senare.

Om en lögn upprepas tillräckligt ofta etableras den som sanning.

Hur ska idén om en gemensam vilja kunna kombineras med barns och föräldrars olika önskningar och behov?

Socialdemokratiska kommunpolitiker trotsar öppet gällande lagstiftning.

Lionel Shrivers dystopiska roman ”Mania” ligger obehagligt nära verkligheten i svensk skola.

Något grundläggande har glömts bort i skoldebatten: Elever är olika och har olika behov.

Det är bekymmersamt när den borgerliga regeringen låter Socialdemokraterna definiera skolpolitiken.

De privata flick- och samskolorna var under lång tid viktiga pedagogiska nydanare i svensk skola.

Skolinspektionen detaljstyr gärna lärare, men låter illa fungerande skolor vara.

Kunskapsklyftan mellan de lägst presterande och de högst presterande eleverna blir ännu en gång tydlig.