Absurt med panik över EU:s minimilöner
Det är sannolikt en grav överdrift att EU:s sociala minimikrav hotar den svenska kollektivavtalsmodellen.
Det är sannolikt en grav överdrift att EU:s sociala minimikrav hotar den svenska kollektivavtalsmodellen.
Trots att arbetslösheten i Sverige har nått rekordnivåer, fortsätter politiken i samma gamla hjulspår.
När arbetslöshetsmisslyckandet blivit allt mer uppenbart har regeringen i stället börjat prata om sysselsättning. Men även sysselsättningen blir allt sämre i internationell jämförelse.
Unga liberaler tycks allt mer slipa ned sin kritik och omfamna facken som frihetliga institutioner. I själva verket borde idén om fackförbund vara långt ifrån okomplicerad för frihetligt sinnade politiker, skriver Adam Danieli.
Efter att förhandlingarna om arbetsrätten spruckit talar regeringen om att arbetsmarknadens ska försöka igen. Men inget tyder på att mer tid skulle ta oss närmare en lösning. Centerpartiet och Liberalerna måste säkra att regeringen går vidare utan arbetsmarknadens parter, skriver Caspian Rehbinder.
Inom kort ska fack och arbetsgivare redovisa resultatet av förhandlingarna om hur arbetsrätten kan reformeras. En lösning för arbetsmarknadens parter vore att hämta inspiration från chefsavtal och hitta en modell som i större utsträckning gör det möjligt att göra avvägningar mellan lön och anställningstrygghet, skriver Carl-Johan Westholm.
Blåbärsrisen i de svenska skogarna dignar av bär, men färre kommer för att plocka dem. Både bärföretagen och Kommunal ser högre kostnader och sämre villkor när arbetskraftsinvandringen begränsats, men LO vill strama åt ännu hårdare. Framtiden är oviss och bären lämnas att ruttna i skogen.
Regeringen blåser upp till strid om las-utredningen. Är coronakrisen omständigheten som räddar regeringen från att bli fälld? Eller kommer de liberala stödpartierna slutligen får nog? Och vad väntar då vid valet 2022?
Redan innan LAS-utredningen presenterats menade regeringen att den hade brutit mot direktivens krav på en grundläggande balans mellan parterna. Men direktiven beskriver att den grundläggande balansen ligger i att arbetsmarknaden fortsatt ska bygga på kollektivavtalslösningar och hög anslutningsgrad, vilket utredningens förslag också ligger i linje med.
Kan en italienare bli svensk? Hur står det till med den svenska arbetsmoralen – egentligen? Och hur är det att flytta från Sicilien till Malmö? Christian Brundu har intervjuat italienska invandrare för att ta reda på varför de har valt att flytta hit och hur det är att leva i Sverige.
Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö, menar att det finns mycket kommuner kan göra för att värna sina skattebetalares pengar bättre än i dag. Smedjan har träffat en av Sveriges mest färgstarka – och kontroversiella – kommunpolitiker. Hur driver Växjö arbetslinjen och går det att göra mitt i en pandemi?
Forskningen är tydlig: högre a-kassa ger högre arbetslöshet. De vänsterröster som vill göra den tillfälliga höjningen permanent måste vara ärliga med vad de faktiskt föreslår: politik för högre arbetslöshet, i ett läge där Sverige står inför sin högsta arbetslöshet någonsin.
För sex år sedan lovade Stefan Löfven och Socialdemokraterna att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Nu är det dags att göra ett bokslut. Caspian Rehbinder har jämfört utvecklingen i EU:s medlemsländer och det ser inte bra ut för Sveriges del.
Arbetskraftsinvandringen bidrar med tiotals miljarder kronor i skatteintäkter och produktion. För att värna dagens öppna system måste man vårda det. Moderaternas reformpaket visar att partiet tar ansvar för arbetskraftsinvandringen.
Lägre oljepris skapar ett förändringstryck i Saudiarabien. Sven Otto Littorin beskriver ett antal hoppfulla reformer som gjorts och sitt eget arbete för att lära saudierna om arbetslinje och kollektivavtal. “För mig är det som att vara Nixon i Kina.”
De som ständigt lyckas hitta nya fiender till den svenska modellen – verkliga som påhittade – förringade hotet från EU:s sociala pelare som alarmism in i det sista. Nu tvärvänder de, en efter en.
I den högljudda och högaktuella debatten kring Arbetsförmedlingens framtid tävlar ledarskribenter och andra debattörer i att svinga politiska slagträn så hårt som möjligt. För att faktiskt uppnå en fungerande arbetsmarknadspolitik behöver vi dock tänka långsiktigt, skriver Maria Mattsson Mähl.
När en myndighetschef får sparken blir den generaldirektör på Regeringskansliet och tjänar stora pengar – ibland utan att över huvud taget arbeta. Argumentet är att skapa balans och trygghet, men de behöver snarare mindre anställningstrygghet. Den som inte riskerar negativa konsekvenser om den missköter sig har alla incitament att göra det.
DEBATT: Efter fem år som arbetsmarknadsminister tar Ylva Johansson nu plats i EU-kommissionen. Som arbetsmarknadsminister har hon haft en central roll i regeringen med ansvar för ett viktigt område. När hon nu lämnar bör hon granskas för sina insatser, skriver Isak Kupersmidt och Caspian Rehbinder.
Lägre bidrag och lägre skatter på arbete leder till fler i arbete. Det finns det gott om forskningsstöd för. Även om jobbskatteavdraget i sig är svårt att utvärdera pekar erfarenheter från andra länder på att 100 000–150 000 fler är i jobb i Sverige tack vare avdraget.