De allra flesta svenskar deklarerar utan problem digitalt hos Skatteverket. Samtidigt sitter verkets syskon, Kronofogden, med ett IT-system som är äldre än stora delar av personalen. I den avslutande delen av Smedjans granskning av den offentliga sektorns digitalisering pekar Joakim Broman på lärdomar från de statliga myndigheter som lyckats och misslyckats med att uppdatera IT-system från 1970-talet.
Behöver det svenska sjukvårdssystemet, med runt 10 miljoner patienter, 21 olika journalsystem? I den andra delen av Smedjans serie gräver Joakim Broman vidare bland kapsejsade offentliga IT-upphandlingar. Hundratals miljoner i sjön, läkare som funderar på att hoppa av och i värsta fall livsfara för patienter är resultatet av vårdens sjuka journalsystem.
Svensk offentlig förvaltning har det uttalade målet att vara världens mest digitaliserade. Ändå följer skandal på skandal när det offentliga ska upphandla de nödvändiga IT-systemen. I första delen av Smedjans granskning av den offentliga sektorns digitalisering skriver Joakim Broman om IT-plattformen som kostat som en resa till Mars – men som flera år efter lanseringen fortfarande dras med allvarliga brister.
Statlig hackning kan i vissa fall vara ett hjälpmedel för polisen att komma åt brottslighet, men riskerna är stora eftersom metoden kräver att man medvetet minskar IT-säkerheten. Metoden skulle underlätta både för kriminella och främmande makt att göra intrång i svenska företags, myndigheters och privatpersoners datorer.
Riksdagen har valt att återinföra den generella datalagring som redan dömts ut som rättsvidrig av EU-domstolen. Det är ett anmärkningsvärt beslut, framför allt med tanke på att lagstiftningen inte ens har visats vara särskilt viktig för brottsbekämpning.
Medan en stor majoritet av svenskarna vill kunna använda kontanter, har bankerna och staten mycket att vinna på att den möjligheten försvinner. Förlorarna blir de vanliga medborgare som värnar sin säkerhet och personliga integritet – och många av dem bidrar själva till utvecklingen genom att välja bort kontanter i sin vardag.
Att med hjälp av övervakning och statistik kartlägga grupper som riskerar att hamna i kriminalitet kan verka som en bra idé. I själva verket kan det komma att få ytterst oönskade konsekvenser.
EU godkände nyligen en sammanslagning mellan det amerikanska företaget Qualcomm och det företag som tillverkar chipen i svenska pass och id-kort. Ju längre ifrån Sverige frågor som rör svenska intressen hamnar, desto större är risken att de eftersätts.
Att installera smarta elmätare i människors gör egentligen ingen större skillnad för konsumentens elkonsumtion. Däremot blir det ännu lättare för utomstående att kartlägga deras privatliv. Men det offentliga kan åtminstone intala sig att man slagit ett slag för miljön.
IT-säkerhet har seglat upp till toppen av den politiska och affärsstrategiska agendan. I september lade EU-kommissionen fram ett förslag om en europeisk förordning för cybersäkerhetscertifiering (KOM (2017) 477). Men bakgrundsarbetet är mediokert och lögnaktigt, och premisserna för förslaget tveksamma.
Tusentals sidor utredningar, en ny EU-lagstiftning och ett gediget grundarbete från Integritetskommittén har inte varit tillräckliga. Statsförvaltningen arbetar fortfarande mot möjligheten att utöva rätten till privatliv och dataskydd, i vissa fall av okunskap och i andra av ren cynism.
Rikspolischef Dan Eliasson har givit ett utländskt företag åtkomst till okrypterad, hemlig information av känslig karaktär. Det är i strid med Säkerhetsskyddsförordningen. Frågan är vad som kommer att ta längst tid för statsapparaten att lära sig – att hålla hemlig information hemlig, eller att Dan Eliasson inte är en lämplig myndighetschef?
Identitetsstöld drabbar allt fler, och myndigheterna bidrar till att göra det möjligt. För att finansiera sina IT-system gör de det lätt och billigt att köpa den information man behöver om andra för att kapa deras identitet – och någon ändring syns inte vid horisonten.
Skandalen med Transportstyrelsen framställs som om det viktiga vore vilken regering som fattat beslutet och vilken ekonomisk ideologi som är den rätta. Frågan går mycket djupare än så. Den verkliga skandalen är att människor som borde veta bättre med öppna ögon frångår följandet av lagen.
Vad kan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) göra på tio år med tio miljarder av dina skattepengar? Ett svar på frågan är att de kan bygga ett eget mobiltelefoninät, utveckla en egen krypterad kommunikationsapp och lansera en egen IT-säkerhetsproduktlinje.