Hemköp är ett i raden av företag som vill påverka sina kunder att göra mer hållbara val. Men deras kampanj bygger på förenklingar som riskerar att göra mer skada än nytta i miljödebatten, skriver Smedjans krönikör Hanna Marie Björklund.
Det är inte länge sedan elflyg avfärdades som en orealistisk fantasi. Nu ligger elektriskt inrikesflyg bara några år bort. Joakim Broman har besökt ett svenskt startup-företag som räknar med att leverera plan för kommersiell trafik redan 2025. Det kommer både att förändra vår syn på flyget och krympa avstånden i glesbygden.
Den stora statens lockelse är inte bara rödfärgad. Borgerligheten går fel vad gäller miljön. Fria marknader, fri forskning och innovation kan vara lösningen även i klimatfrågan, skriver Joakim Broman.
Klimatlagen är menlös och funkar som one-liner i partiledardebatter, men knappast mer, skrev Fredrik Hultman efter att Klimatpolitiska rådet kritiserat regeringens klimatpolitik. Just därför måste klimatpolitiken intensifieras ytterligare, menar Erik Wahlström, Grön Ungdom, i en replik, som får svar direkt av Hultman.
Klimatlagen som infördes för ett par år sedan är en av Miljöpartiets största politiska vinster under senare år. Men lagen är totalt tandlös. Nu kommer dessutom hård kritik från Klimatpolitiska rådet som har granskat hur regeringen följer lagen.
Den amerikanske författaren Jonathan Safran Foer har nyss släppt boken Det är vi som är klimatet – hur man räddar världen, i vilken han efter många om och men landar i att räddningen för klimatet är att sluta äta kött. Per-Ola Olsson har läst och är måttligt imponerad.
Gyckelföreställningar skulle få västmanlänningarna att ställa om och för det fick Förbundet Agenda 2030 investeringsstöd inom ramen för Klimatklivet. Det är parodiskt, men skymmer lätt Klimatklivets stora problem som är glädjekalkylerna.
Svenska politiker har redan en gång lockat bilförare att välja etanol, bara för att sedan chockhöja bränslekostnaderna. Nu föreslår Miljöpartiet en politik som skulle innebära en upprepning av misstaget. MP:s inkonsekventa politik skadar svenska bilister och företag, och urholkar dessutom förtroendet för miljöpolitiken, skriver journaliststudenten Victoria Bäck.
Vi utgår från att delningsekonomi är bra för miljön. Men om de pengar jag sparar på att hyra i stället för att köpa används till något ännu sämre kan det visa sig vara en miljöförlust. Åtminstone enligt Prylarnas pris i P1. Med det resonemanget blir bytesringar och secondhandaffärer de värsta miljöbovarna.
Att behålla tung industri i Sverige är en av de effektivaste klimatåtgärderna. Svensk export av industriprodukter förhindrar lika stor mängd utsläpp i andra länder som vi svenskar faktiskt släpper ut. Dyra miljöregler motarbetar i praktiken vårt främsta miljöpolitiska verktyg.
DEBATT. Sverige behöver inte vakna upp och ta klimatfrågan på allvar – vi tar den redan på allvar. Vad som behövs är en utveckling i rätt riktning. Den stora faran är att klimatfrågan i stället kidnappas av personer som förespråkar global despoti och vill offra vårt välstånd till ingen nytta.
Elever i Umeå tvingas delta i en klimatmanifestation, och det är ingen isolerad händelse. Det är problematiskt, eftersom demonstrationerna utgör ett politiskt ställningstagande. De som kommenderas ut att ta politisk ställning på skoltid borde vägra, och skolka på riktigt.
Oavsett hur mycket pengar regeringen pytsar ut tycks de aldrig räcka till alla de privatpersoner som ansöker om solcellsstöd. Populariteten får det onekligen att se ut som ett framgångsrikt bidrag på miljöområdet, men faktum är att stödpengar som hela tiden behöver fyllas på hindrar solcellsmarknaden från att nå nya höjder.
Greta Thunbergs klimatstrejk är en väldigt symbolisk ”åtgärd”, men egentligen ska den förstås som en väckelserörelse. De engagerade vill öppna makthavarnas ögon för alarmisternas världsbild. Hajpen kring Greta visar att klimatpopulister hyser precis samma längtan som högerpopulister efter en stark, enande ledare som pekar med hela handen.
Ännu en flyglinje flyttas från Sverige: SAS Los Angeles-flyg. Flygskatten skadar svenska konsumenter och svenska flygplatser och dess fördelar för klimatet är försumbara. Regeringen verkar dock ha andra prioriteringar: Att få utsläppen att flytta utomlands, så att Sverige ser duktigare ut.
Larmen om planetens nära förestående undergång är inget nytt. I FN-systemet har de varit ett återkommande tema sedan åtminstone 1972. Det finns anledning att visa en viss skepsis när FN hävdar att det råder 100 procent visshet om vad som kommer hända i framtiden.
Denna sommar varnas det återigen för vattenbrist. Det bästa sättet att hushålla med en knapp resurs är att höja priset, men lagen sätter stopp. Reglerna bör ändras så att kommunerna får höja vattentaxan i en bristsituation, skriver Jacob Lundberg.
Sverige borde byta ut målet om 100 procent förnyelsebar elproduktion mot ett mål om 100 procent fossilfri elproduktion. Kärnkraften är nödvändig för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål och samtidigt undvika att driva företag utomlands, skriver Joakim Broman och Karin Svanborg-Sjövall.
Sedan valet 2014 har Miljöpartiet tonat ned sin tillväxtfientliga retorik. Nu är bara frågan när partiet slutar motverka tillväxt i praktiken. Att Pågen inte kan starta en fabrik i Malmö på grund av risken för elbrist är en konsekvens av de klimatskatter partiet har drivit på för. Vill man hjälpa klimatet är det fel väg att gå att hindra ekonomisk tillväxt.
HBO-serien Chernobyl om kärnkraftolyckan i Sovjetunionen 1986 bör inte ses som ett inlägg i dagens kärnkraftsdebatt Tjernobyl inte har mycket gemensamt med dagens kommersella reaktorer.. Däremot är serien en nyttig påminnelse om vad totalitära samhällssystem gör med människor och de förödande konsekvenser som detta kan få.