Vad ska vänstern prata om när klass, arbete och kapital inte längre engagerar? The Guardian-krönikören George Monbiot gör i boken Ur ruinerna: En ny politik för en värld i kris ett försök att skapa en ny berättelse för den traditionella vänstern. Det går ganska dåligt.
Socialdemokrater ser sig inte som ett parti bland andra, utan som en rörelse som syftar till att förändra samhället i grunden. När de demonstrerar på första maj är det ett uttryck för en självbild som saknar motstycke bland andra partier. För dem är inte bara politiken, utan hela samhället, ett projekt, där makten är målet.
Det är meningslöst för allianspartierna att förfasa sig över LO:s och Socialdemokraternas smutskastning. I stället bör filmen tydas som ett tecken på hur slutkörd och frånkopplad den röda gamla ångmaskinen har blivit. Socialdemokratin inser själv hur allvarligt läget är, det är därför valfilmen låter som den gör. Och för de borgerliga innebär detta en möjlighet att kliva fram.
I en ny film sprider LO lögner om Moderaterna inför valet. Det är osmakligt och ohederligt, men även ett tecken på att LO:s parti Socialdemokraterna börjar få svårt att hålla huvudet ovanför vattenytan.
Socialdemokraterna utformade den svenska kulturpolitiken, men i dag tycks de inte längre veta vad de vill. Kanske har det kulturpolitiska projektet nått vägs ände för Socialdemokraterna. Partiets kulturpolitiska talesperson Gunilla Carlsson verkar i stort sett nöjd med kulturpolitiken såsom den fungerar i dag.
Peter Hultqvist anklagar Moderaterna för att vilja reformera arbetsmarknaden på ”sovjetiskt manér” med mossiga högerkrav. Socialdemokraternas egna försök att konservera 70-talets arbetsrättslagstiftning är dock inte direkt avantgarde.
Få verkar begripa vad regeringens vinstförslag går ut på. Självaste statsministern har misslyckats med att beskriva det korrekt. Det mesta talar för att själva syftet är vilseledning: Ju lättare det blir att förstå regeringens förslag, desto tydligare skulle det bli hur extremt radikalt det faktiskt är.
Regeringens förslag om ”vinsttak” i välfärden bygger på felaktiga kalkyler gjorda utifrån felaktiga frågeställningar och uppnår fel resultat i förhållande till det som felaktigt påståtts vara förslagets syfte. Och statsministern ansåg att en presskonferens om detta var fel ställe att befinnas sig på.
Han sympatiserade med palestinierna, men efter hand kom han att ställa sig på israelernas sida. Journalisten och författaren Bengt G Nilsson beskriver sin omsvängning i vår tids kanske mest infekterade konflikt – och vad det egentligen är för ståndpunkt den svenska vänstern väljer att ta.
För socialdemokrater är det svårt att förstå att allt inte handlar om partipolitik. När socialdemokrater försöker förstå opinionsbildning från andra håll blir resultatet därför konspirationsteoretiskt. Allt handlar inte om att vinna val. På Smedjan har vi högre ambitioner än så.
Hundratals personer står på ett torg och skanderar att de ska mörda judar. Ett tjugotal maskerade män attackerar en synagoga med brandbomber och judarna därinne tvingas ta skydd i källaren i fruktan för sina liv. De statliga medierna sprider desinformation om ”judelobbyn” som påverkar världspolitiken. Tyskland 1938? Nej, Sverige 2017.
När den icketroende socialdemokratiska politikern Margareta Winberg väljs in i kyrkostyrelsen sluts en cirkel som började på 1930-talet. Sedan ateisten Arthur Engberg blev ecklesiastikminister och ville avskaffa såväl biskopsämbetet som kristendomen inom kyrkan har Socialdemokraterna använt kyrkan som partipolitisk maktplattform.
Kunskaperna om Robert Mugabes våldsregim var kända världen över redan innan statsminister Ingvar Carlsson landade i Harare 1989 och vandrade hand i hand med den ökände diktatorn. Det svenska biståndet till diktaturer som Zimbabwe delades ut i fullt medvetande om i vilken sorts regimers fickor pengarna hamnade, skriver Bengt G. Nilsson.
Genom att bunta ihop skatteplanering med skattefusk, får Magdalena Andersson det att låta som att det är skurkaktigt att inte betala för hög skatt i onödan. Om länder som Malta är skatteparadis, framstår Sverige i jämförelse som ett skattehelvete.
SVT:s satirgrupp Grotesco tog sig an flyktingkrisen och möttes av etablissemangets jubel. Men dess version av vad som hände hösten 2015 är falsk historieskrivning. Socialdemokraterna är inte ett principiellt flyktingmottagarparti som tvingades vända under galgen; de har alltid hållit den svenska modellen högre än den humanitära stormaktstanken.
Ulf Kristersson briljerade i sin första partiledardebatt, men missade en viktig poäng mot Stefan Löfven. Det är inte Moderaterna som är ett lönesänkarparti, det är Socialdemokraterna, som genom sina skattehöjningar gör att människor får så lite som möjligt kvar efter skatt. Att Kristersson vann debatten är lovande. Folk låter sig inte luras när Löfven försöker få dem att tro att det är M som vill sänka lönerna.
Årsdagen av löntagarfondsmarschen 1983 är en nyttig påminnelse om att marknadsekonomin inte kan tas för given. Tacksamheten gentemot dem som nedkämpade fondsocialismen bör dock blandas med eftertanke kring på vilka arenor friheten står på spel i dag.
Snart sagt varje vecka sedan Socialdemokraterna återkom till makten i regeringen och i Stockholms Stad har olika företagarfientliga initiativ lanserats. Undersökningen av företagsklimatet i landets kommuner som kom i veckan ger nu ett kvitto på att politiken betalar sig. Stockholm gör en rejäl genomklappning i undersökningen och faller från plats 22 till 123 av landets kommuner, när företagen får säga sitt.
MEDIERNA HAR HJÄLPT DE POLITISKA PARTIERNA ATT TA STRUPGREPP PÅ KYRKAN. Medierna har spelat den ena sidan i händerna då de tonat ned den verkliga konfliktlinjen i kyrkovalet. Genom att sprida den falska problembeskrivningen att konflikten stod mellan S och SD bidrog tidningar och etermedier till de partipolitiska nomineringsgruppernas mobilisering.
Det är hög tid att avreglera spelmarknaden. Gårdagens nyhet om hur Socialdemokraternas eget spelbolag, Kombispel, säljer lotter på kredit, visar hur förlegat regelverket är. Det är fel att Socialdemokraterna har kunnat upprätta monopol för egen vinning, skriver Benjamin Dousa, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet.