Allt talar för att vi kommer att få se ännu mer av polariserande retorik från Socialdemokraterna ju närmare vi kommer nästa val. Att utmåla motståndarna som demokratiskt opålitliga handlar både om maktpolitik och om den socialdemokratiska självbilden, skriver Smedjans krönikör Fredrik Johansson.
Nyliberalismen tycks ha ett oändligt antal liv. Trots att socialdemokratin försökt begrava den i decennier, återkommer den ständigt för att hemsöka rörelsen och ställa sig i vägen för visionerna. Adam Danieli konstaterar att anledningen till socialdemokratins obotliga plågor egentligen handlar om att sörja välfärdsstatens svagheter.
Socialdemokraterna driver politik de tidigare har fördömt och använder sig av en ”det är okej när vi gör det”-retorik. Frågan är vilken borgerlig politik S snor åt sig härnäst, skriver…
Sveriges två stora partier har båda tvingats försöka återupprätta sin trovärdighet i viktiga frågor, men har valt fundamentalt olika vägar. Moderaterna har varit öppna med begångna misstag, medan Socialdemokraterna låtsas som ingenting och skyller ifrån sig. Smedjans krönikör Fredrik Johansson ställer sig frågan om vad som krävs för att bli ett parti som väljarna litar på.
I decennier har svenska regeringar missbrukat sin makt att utnämna tjänstemän. Regeringen Löfven är inget undantag. Den svenska rättsstaten har ett skriande behov av att göra upp med ett system…
I decennier har svenska riksdagspartier använt biståndspengar till politiska projekt utomlands. När Sverigedemokraterna ville göra detsamma blev det stopp. Milton Friedman kan hjälpa oss förklara logiken bakom den märkligaste delen…
Förhandlingarna om Sveriges framtida flyktingmottagande tycks ha fallit på målsnöret. Ska det vara asylrätten eller volymmålet som utgör grunden för politiken? Båda två är lika dåliga riktmärken för en debatt…
”Tänk om 10 000 fler poliser inte hjälper”, säger Per Gudmundson i veckans avsnitt om nattväktarstaten och försvaret av medborgarnas frihet och säkerhet.
Nostalgin hos den socialdemokratiska vänstern ger skäl att påminna: Sverige var på 1980-talet ett land i vilket människor kände vanmakt och välfärden inte levererade enligt löfte.
Regeringen blåser upp till strid om las-utredningen. Är coronakrisen omständigheten som räddar regeringen från att bli fälld? Eller kommer de liberala stödpartierna slutligen får nog? Och vad väntar då vid valet 2022?
På inget annat område fortsätter arvet efter Olof Palme att vara lika närvarande som i den svenska synen på konflikter i omvärlden. 34 år efter Palmemordet fortsätter stora delar av kultur- och medieetablissemanget att låta sig styras av föreställningen att så kallade befrielserörelser alltid förtjänar vårt stöd, skriver Bengt G Nilsson.
Borgerlighetens främsta privatspanare berättar allt om mordet på Olof Palme och vad som gick fel under utredningens gång. Var det dysfunktionaliteten i det socialdemokratiska maktsamhället som blev dess fall?
Vad krävs för att förverkliga politik, vad behövs för att en regeringen ska klara av att definiera det politiska mittfältet och vad innebär systemet med fristående myndigheter och förbudet mot ministerstyre i praktiken? Det är några av de frågor Zebulon Carlander ställt till den förre statssekreteraren Irene Wennemo (S) som är aktuell med boken ”Politik på riktigt: Handbok för sociala ingenjörer”.
Redan innan LAS-utredningen presenterats menade regeringen att den hade brutit mot direktivens krav på en grundläggande balans mellan parterna. Men direktiven beskriver att den grundläggande balansen ligger i att arbetsmarknaden fortsatt ska bygga på kollektivavtalslösningar och hög anslutningsgrad, vilket utredningens förslag också ligger i linje med.
Statsministern såg sin chans att framträda som landsfader under coronakrisen genom TV-sända tal till folket. Men det var en röst från det förflutna som talade till landet, och budskapet var ihåligt, menar Björn Hasselgren. Trots att många nu ser ”återkomsten” av det kollektiva, visar krisen mer än något annat på motsatsen.
För sex år sedan lovade Stefan Löfven och Socialdemokraterna att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Nu är det dags att göra ett bokslut. Caspian Rehbinder har jämfört utvecklingen i EU:s medlemsländer och det ser inte bra ut för Sveriges del.
Uppsala universitet har inrättat ett forskningsprogram om "Nyliberalism i Norden". Men för att förstå de reformer som gjordes, ofta av socialdemokrater, så måste man också ta i beaktande den kritik som fanns mot DDR-Sverige och bristande dynamik inom välfärdssektorn. Detta tycks forskarna bortse ifrån, menar Janerik Larsson.
När Daniel Suhonen hyllar Systembolagssamhället är det inte som ett alternativ till mygel, korruption och politiskt fulspel, utan för att allt detta sker med socialdemokratins medverkan och goda vilja.
Igår röstade M, KD, V och SD igenom en ändringsbudget i riksdagen, som skjuter till mer pengar till välfärden. Detta är en urholkning av budgetnormerna, och partierna skyller på varandra, men alla är de lika goda kålsupare när de sitter i opposition.
Norra Sverige har varit socialdemokratins starka fäste ända sedan demokratins genombrott. Nu växer dock missnöjet med den landsbygdsfientliga politik Socialdemokraterna för. De borgerliga partierna har allt att vinna på att ta stad/land-konflikten på allvar, skriver statsvetenskapstudenten Idil Tuysuzoglu.