
Vad hade Erlander egentligen gjort?
Tage Erlander har åter trätt in på scenen hos den svenska vänstern. Fredrik Johansson konstaterar att den ofta glömmer maktlösheten och stagnationen.
Tage Erlander har åter trätt in på scenen hos den svenska vänstern. Fredrik Johansson konstaterar att den ofta glömmer maktlösheten och stagnationen.
Påståendena om att demokratin skulle vara hotad om oppositionen vinner nästa val är en klassisk socialdemokratisk maktstrategi.
Tvärtemot hur det brukar låta från socialdemokratiskt håll är det inte de som har det sämst ställt som tjänar på höga skatter.
Statsminister Stefan Löfvens uttalande om att han ’’aldrig uppfattat att VPK inte stod upp för demokratin” tyder på bristande kunskaper om såväl svensk politisk historia som det egna partiets historiska relation till Vänsterpartiet.
Socialdemokraterna i Stockholms stad vill gå till val på progressiv fastighetsskatt och slopad valfrihet. Det är politik som pekar tillbaka till 1980-talet och är långt ifrån vad väljarna vill ha.
Den stundande valrörelsen och dess låga nivå är knappast ett undantag. Amanda Broberg påminner om Socialdemokraternas långa tradition av negativa kampanjer och smutskastning.
Den svenska högern hade, precis som socialdemokratin, på 1930-talet helt tillägnat sig demokratins och det öppna samhällets principer.
Hoten mot den liberala demokratin diskuteras som aldrig förr i Sverige, och från socialdemokratiskt håll är tonläget öronbedövande högt. I debatten lyser dock en obekväm historisk sanning med sin frånvaro: att S alltid haft ett annat demokratiideal än det liberala, skriver Adam Danieli.
Allt talar för att vi kommer att få se ännu mer av polariserande retorik från Socialdemokraterna ju närmare vi kommer nästa val. Att utmåla motståndarna som demokratiskt opålitliga handlar både om maktpolitik och om den socialdemokratiska självbilden, skriver Smedjans krönikör Fredrik Johansson.
Nyliberalismen tycks ha ett oändligt antal liv. Trots att socialdemokratin försökt begrava den i decennier, återkommer den ständigt för att hemsöka rörelsen och ställa sig i vägen för visionerna. Adam Danieli konstaterar att anledningen till socialdemokratins obotliga plågor egentligen handlar om att sörja välfärdsstatens svagheter.
Socialdemokraterna driver politik de tidigare har fördömt och använder sig av en ”det är okej när vi gör det”-retorik. Frågan är vilken borgerlig politik S snor åt sig härnäst, skriver…
Sveriges två stora partier har båda tvingats försöka återupprätta sin trovärdighet i viktiga frågor, men har valt fundamentalt olika vägar. Moderaterna har varit öppna med begångna misstag, medan Socialdemokraterna låtsas som ingenting och skyller ifrån sig. Smedjans krönikör Fredrik Johansson ställer sig frågan om vad som krävs för att bli ett parti som väljarna litar på.
I decennier har svenska regeringar missbrukat sin makt att utnämna tjänstemän. Regeringen Löfven är inget undantag. Den svenska rättsstaten har ett skriande behov av att göra upp med ett system…
I decennier har svenska riksdagspartier använt biståndspengar till politiska projekt utomlands. När Sverigedemokraterna ville göra detsamma blev det stopp. Milton Friedman kan hjälpa oss förklara logiken bakom den märkligaste delen…
Förhandlingarna om Sveriges framtida flyktingmottagande tycks ha fallit på målsnöret. Ska det vara asylrätten eller volymmålet som utgör grunden för politiken? Båda två är lika dåliga riktmärken för en debatt…
”Tänk om 10 000 fler poliser inte hjälper”, säger Per Gudmundson i veckans avsnitt om nattväktarstaten och försvaret av medborgarnas frihet och säkerhet.
Nostalgin hos den socialdemokratiska vänstern ger skäl att påminna: Sverige var på 1980-talet ett land i vilket människor kände vanmakt och välfärden inte levererade enligt löfte.
Regeringen blåser upp till strid om las-utredningen. Är coronakrisen omständigheten som räddar regeringen från att bli fälld? Eller kommer de liberala stödpartierna slutligen får nog? Och vad väntar då vid valet 2022?
På inget annat område fortsätter arvet efter Olof Palme att vara lika närvarande som i den svenska synen på konflikter i omvärlden. 34 år efter Palmemordet fortsätter stora delar av kultur- och medieetablissemanget att låta sig styras av föreställningen att så kallade befrielserörelser alltid förtjänar vårt stöd, skriver Bengt G Nilsson.
Borgerlighetens främsta privatspanare berättar allt om mordet på Olof Palme och vad som gick fel under utredningens gång. Var det dysfunktionaliteten i det socialdemokratiska maktsamhället som blev dess fall?