Vad krävs för att förverkliga politik, vad behövs för att en regeringen ska klara av att definiera det politiska mittfältet och vad innebär systemet med fristående myndigheter och förbudet mot ministerstyre i praktiken? Det är några av de frågor Zebulon Carlander ställt till den förre statssekreteraren Irene Wennemo (S) som är aktuell med boken ”Politik på riktigt: Handbok för sociala ingenjörer”.
Redan innan LAS-utredningen presenterats menade regeringen att den hade brutit mot direktivens krav på en grundläggande balans mellan parterna. Men direktiven beskriver att den grundläggande balansen ligger i att arbetsmarknaden fortsatt ska bygga på kollektivavtalslösningar och hög anslutningsgrad, vilket utredningens förslag också ligger i linje med.
Statsministern såg sin chans att framträda som landsfader under coronakrisen genom TV-sända tal till folket. Men det var en röst från det förflutna som talade till landet, och budskapet var ihåligt, menar Björn Hasselgren. Trots att många nu ser ”återkomsten” av det kollektiva, visar krisen mer än något annat på motsatsen.
För sex år sedan lovade Stefan Löfven och Socialdemokraterna att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Nu är det dags att göra ett bokslut. Caspian Rehbinder har jämfört utvecklingen i EU:s medlemsländer och det ser inte bra ut för Sveriges del.
Uppsala universitet har inrättat ett forskningsprogram om "Nyliberalism i Norden". Men för att förstå de reformer som gjordes, ofta av socialdemokrater, så måste man också ta i beaktande den kritik som fanns mot DDR-Sverige och bristande dynamik inom välfärdssektorn. Detta tycks forskarna bortse ifrån, menar Janerik Larsson.
När Daniel Suhonen hyllar Systembolagssamhället är det inte som ett alternativ till mygel, korruption och politiskt fulspel, utan för att allt detta sker med socialdemokratins medverkan och goda vilja.
Igår röstade M, KD, V och SD igenom en ändringsbudget i riksdagen, som skjuter till mer pengar till välfärden. Detta är en urholkning av budgetnormerna, och partierna skyller på varandra, men alla är de lika goda kålsupare när de sitter i opposition.
Norra Sverige har varit socialdemokratins starka fäste ända sedan demokratins genombrott. Nu växer dock missnöjet med den landsbygdsfientliga politik Socialdemokraterna för. De borgerliga partierna har allt att vinna på att ta stad/land-konflikten på allvar, skriver statsvetenskapstudenten Idil Tuysuzoglu.
Upprördheten över deckardrottningen Camilla Läckbergs nya klinik har präglat den gångna veckan. Karin Svanborg-Sjövall menar att vi ska vara glada över att det finns någon som vill investera i en sönderreglerad vårdsektor, efter Socialdemokraternas vinsthaveri.
När liberaler och konservativa försöker att positionera sig emot varandra gör de det genom att inta socialdemokratiska ståndpunkter. Trots att det gamla arbetarpartiet är en spillra av sitt forna jag fortsätter de borgerliga att använda den socialdemokratiska ståndpunkten som måttstock. Den som intar en socialdemokratisk ståndpunkt anses helt enkelt lite finare än sin motpart.
Tongivande debattörer som ex-ministern Anders Borg och Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg vill se ett regeringssamarbete mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. En sådan regeringskonstellation skulle dock vara lika ologisk och ideologiskt osammanhängande som Januariöverenskommelsen.
Regeringen vill försämra laglydiga vapenägares möjligheter till övningsskytte, för att ge allmänheten intryck av att agera mot det kriminella vapenvåldet. Samtidigt pågår en kampanj i medierna för regeringens linje i frågan.
DEBATT: Efter fem år som arbetsmarknadsminister tar Ylva Johansson nu plats i EU-kommissionen. Som arbetsmarknadsminister har hon haft en central roll i regeringen med ansvar för ett viktigt område. När hon nu lämnar bör hon granskas för sina insatser, skriver Isak Kupersmidt och Caspian Rehbinder.
Socialdemokraten Ylva Johansson vill att EU:s migrationspolitik ska bygga på ”tvingande solidaritet”. Men solidaritet bygger på gemenskap, och gemenskap kan inte tvingas fram ovanifrån – inte ens av EU.
DEBATT. Den S-ledda regeringen reglerar spelbranschen hårt, men Socialdemokraterna tjänar själva stora summor på sin egen spelverksamhet – som praktiskt nog har undantag från reglerna. Det är inte lämpligt att politiska partier utformar lagstiftning efter sina egna ekonomiska intressen, skriver Adam Danieli och Sten Storgärds, FMSF.
Stefan Löfven försöker skylla gängvåldet på Danderyd och Djursholm, men de som är ansvariga för kriminaliteten är de kriminella. I stället för att reducera Sveriges gängbrottslighet till trött klasskampsretorik borde det regeringsbärande partiet ta sitt ansvar och åtgärda problemen.
Grattis, skattebetalare. Från och med i dag börjar du att arbeta ihop dina egna pengar. Fram till idag har varenda krona som du tjänat in gått till stat, kommun och landsting. Men offentlig sektors problem beror inte på resursbrist, och kommer inte heller att lösas med högre skatter. Men för högskatteförespråkarna har skattetrycket blivit ett självändamål.
STIG-BJÖRN LJUNGGREN SÖKER PARTIERNAS SJÄL, DEL 6. Socialdemokraterna anklagas ofta för att vara ett principlöst maktparti, men principlösheten har ett syfte. Socialdemokraterna offrar så mycket för makten, för att sedan kunna utnyttja den till att ”demokratisera” allt från socialt liv till näringsliv.
Det är på högerkanten som den politiska kampen avgörs. Socialdemokraterna vann regeringsmakten men förlorade kampen om väljarna. Med en allt större grupp väljare som definierar sig själv som höger och minst fyra partier som gör anspråk på högerpositionen i svensk politik hårdnar kampen om högerväljarna.
Under 1900-talets första decennier gjorde liberaler och socialdemokrater gemensam sak för att hänga av högerns inflytande. Konsekvensen blev att borgerligheten förlorade problemformuleringsprivilegiet. Det är en utveckling som ser väldigt bekant ut hundra år senare, skriver nationalekonomen Anders Bergeskog.