Rivningsvågen under 60- och 70-talet, då palats och vackra stadskärnor jämnades med marken för att ge utrymme åt modernismen, minns vi med olust. Nu är risken att vi står inför en upprepning. Rivningen av det anrika Turisthotellet på Marstrand kan vara ett tecken i tiden.
Varje epok sätter sin prägel på arkitekturen. De perioder då det byggs extra mycket blir därför mer dominerande än andra. Under det kommande decenniet kommer det att byggas mer i Stockholm än något tidigare årtionde. Dagens arkitekturdebatt är därför helt avgörande för den miljö som dina barn och barnbarn kommer att leva i.
Stockholm är Sveriges populäraste plats att bo på. Ändå hade staden, med dagens byggregler, aldrig fått byggas i dag. Tillsammans lämnar strandskydd, bullerregler och handikappanpassningar inget utrymme för den sortens städer som människor faktiskt uppskattar.
Samtidens vurm för förtätning utgår från en föreställning om att det skulle vara platsen i sig som är av betydelse, inte de egenskaper som finns kopplade till den befintliga bebyggelsen och verksamheten som bedrivs där. Ironiskt nog riskerar alltför okänslig förtätning att just de egenskaper som gör en plats attraktiv går förlorade. I stället för att bygga sönder populära stadsdelar bör vi ta fasta på vad som skapar attraktiva platser och bygga fler av samma slag.
Varför byggs det så fult? Trots att de flesta människor föredrar klassisk arkitektur byggs det nästan bara modernism i Sverige. Medan den klassiska arkitekturen är på frammarsch i världen över är den modernistiska likriktningen i Sverige kompakt. Smedjan har träffat en av Sveriges få klassiska arkitekter för att ta reda på varför.
I byggboomens Sverige är arkitekturen mer likriktad än någonsin. Trots att människor efterfrågar klassisk arkitektur byggs nästan bara modernism. Den ”riksarkitekt” som kulturministern vill inrätta skulle troligtvis bara förvärra situationen.
LANDSKRONA DEL 2. Inför valet 2006 hade väljarna fått nog. Den socialdemokrati som i huvudsak styrt Landskrona sedan den allmänna rösträttens införande förpassades till oppositionsbänken. I dess ställe tillträdde en märklig koalition med Liberalerna i spetsen, Moderaterna och Miljöpartiet som koalitionsbröder och Sverigedemokraterna som vågmästare. Andra delen av Svend Dahls artikelserie om Landskrona handlar om hur den nya ledningen lämnade den gamla bostadspolitiken och påbörjade arbetet med att bygga en attraktiv och trivsam stad, med potential att locka till sig nya skattebetalare och där fler försörjer sig själva.
LANDSKRONA DEL 1. Landskrona är ett Sverige i miniatyr. Det är en traditionellt socialdemokratisk arbetarstad som ända sedan sjuttiotalets och det tidiga åttiotalets industrikris har kämpat med sin identitet. Staden har även kämpat med utanförskap, ordningsproblem och fallande skolresultat. Men det är också en stad i framkant. De debatter som nu river upp sår mellan och inom de svenska partierna dominerade Landskrona långt innan de kom att dominera rikspolitiken. Det är också en stad där den traditionella socialdemokratin har förlorat greppet.