Ett brutalt terrorattentat har utspelat sig i ett Sverige bebyggt av pastischer på klassisk arkitektur – betonglådor har tappat popularitet sedan nationalisterna tog över – och i helautomatiserade fängelser utan personal sitter IS-terrorister och grovt kriminella kvar. Läs Karin Stensdotters vision för var Sverige befinner sig år 2050.
IS-kalifatet lider nederlag efter nederlag, men i Sverige har kampen mot terrorismen har bara börjat. Den stora mängd återvändande IS-rekryter som redan finns i landet och de som är på väg tillbaka utgör ett allvarligt säkerhetshot för Sverige. Våra politiker gör inte tillräckligt.
När den svenska statsmakten prioriterar säkerheten hos män som hotar vårt land och dess befolkning framför säkerheten hos det folk från vilken den offentliga maktutövningen sägs utgå är något fundamentalt fel. Regeringens oförmåga att hantera såväl inre som yttre säkerhetshot väcker frågan om den över huvud taget kan sitta kvar.
Väst vinner inte längre krig. I boken Goliath förklarar Sean McFate varför och hur det kan ändras. Det är smutsigt. Men om nu porrfilmer på tv får terroristerna att sluta strida, kanske det är vad väst ska sända till en del hopplösa oroshärdar i stället för ännu fler stridsflygplan.
Den nya vågens rasism och extremnationalism uppstod inte av sig själv. De senaste terrorattentaten i bland annat norska Bærum och amerikanska El Paso är en motreaktion på en extrem tolkning av de progressiva idéer som kommit att få inflytande i västvärlden. Det går inte att bortse från att terroristerna tillhör den grupp som förlorar på dessa idéer.
Örebrostadsdelen Vivalla kan ses som en metafor för Sveriges utveckling från stormaktstiden till i dag. På gården som gett stadsdelen dess namn växte barockpoeten Lars Wivallius upp. Mellan 1994 och 2008 fick stadsdelen representera det sömniga medelklasslivet genom tv-serien "Svensson Svensson". I dag förknippar nog de flesta stadsdelen med vår tids akuta problem: segregation, bilbränder och återvändande IS-terrorister.
Efter den brutala terrorattacken på Nya Zeeland passar en svensk vänsterpartist på att anklaga svenska högerprofiler för att möjliggöra våldet. Den sortens påståenden bygger på en relativisering av våld som i bästa fall är osmaklig, i värsta fall direkt skadlig.
När ett hundratal terrorister riskerar att återvända till Sverige är det viktiga inte deras välmående, utan omgivningens säkerhet. Även den som tycker synd om förövarna, bör ha ännu mer sympati för deras offer.
Den islamistiska terror som de senaste åren drabbat Europa har slagit särskilt hårt mot Frankrike. Ska svaren på de allt blodigare terrorattackerna sökas i landets komplicerade historiska äventyr på andra sidan Medelhavet? Sveriges Radios Frankrikekorrespondent Alice Petrén gav sig ut på en resa i terrorns fotspår och upptäckte ett sår som inte tycks vilja läka.
Johan Lundberg har varit i Göteborg och sett den omdebatterade pjäsen ”Jihadisten”. Han fann en pjäs med ambitioner, men som reproducerar en vanlig, felaktig föreställning: Att extrema rörelser i första hand skulle vara en konsekvens av orättvisor i västvärlden.
För de flesta av oss kommer livet att fortsätta mer eller mindre som vanligt efter terrordådet på Drottninggatan. För dem som dödats eller skadats för livet är slaget över. Nu är det upp till oss alla att se till att det inte händer igen. ”Keep calm and carry on” innebär mer än att bara fortsätta som om ingenting hade hänt.