Konservatismen beskrivs ofta som ett förhållningssätt, och inte en regelrätt ideologi. Det riskerar att leda till att konservatismen förväxlas med ren pragmatism. Konservatismen har en särskild kunskapssyn som förklarar försvaret av traditioner.
Svenska politiker har misslyckats med att förklara omsvängningarna i sin invandringspolitik för väljarna. Det finns dock goda skäl att ha en begränsad invandring – både för ekonomins, brottsbekämpningens och samhällets sammanhållnings skull, skriver Europaparlamentarikern Tomas Tobé (M).
För trettio år sedan genomfördes Århundradets skattereform. Marginalskatterna sänktes till femtio procent, och i några år fick svenskarna faktiskt ha ”hälften kvar”. Anders Johnson minns förhandlingarna som ledde fram till jättereformen – och hur nära det var att de misslyckades.
Regeringsformen har ofta kritiserats från borgerligt håll för att öppna för demokratisk despotism. Genom 1974 års grundlagsreform byttes Montesquieus maktdelningslära i 1809 års regeringsform ut mot folksuveränitetsprincipen i 1974 års regeringsform. Den nya regeringsformen är dock betydligt bättre än sitt rykte.
Det politiska minnet är kort. I dag finns ingen vettig människa som beklagar det politiska jordskred som inträffade 1989. Men 1989 var det annorlunda. Fram till dess bedrevs kulturkriget som inletts 1968 ensidigt från det öppna samhällets motståndare. I dag är 1989 års idéer hotade på nytt.
I dag talas det om ett ”konservativt block” i svensk politik, men precis som liberalismen rymmer konservatismen flera olika inriktningar. Under den konservativa etiketten finns en djup klyfta mellan olika konservativa idétraditioner med helt olika synsätt på statens roll. Att de konservativa partierna kan betraktas som ett block är allt annat än självklart.
I tre politiska reformvågor förvandlade socialdemokratin ett livskraftigt civilsamhälle till en bidragsberoende spillra. Det i sin tur gör att människor har svårt att se trovärdiga alternativ till offentlig regi vad gäller många samhällsuppgifter. Borgerligheten har allt att vinna på att ta strid för sfären bortom marknad och politik.
Folkhemmet gjorde oss oberoende av varandra, men förändringen har haft en mörk baksida. När den stora välfärdsstaten har gjort oss mindre beroende av våra nära och kära har vi också blivit ensammare, och ensamhet gör människor olyckliga.
70 år efter maktövertagandet över Kina menar Kommunistpartiet att man måste vara lojal till partiet för att vara en patriot. Denna argumentationslinje har en del västerländska ledare understött genom att hävda att Kina är ett hot på grund av en civilisationskonflikt. Men det är inte den kinesiska civilisationen som är ett hot, utan Kinas politiska system.
Sverige utanför storstaden skildras ofta som inskränkt, dött eller en plats för medelklassens själsliga återhämtning. Landsbygdens invånare reduceras till ett störande moment, och deras åsikter avskrivs som ”frustration” eller dumhet. Den stereotypa synen på landsbygden vidgar klyftan mellan stad och land.
Greta Thunbergs klimatstrejk är en väldigt symbolisk ”åtgärd”, men egentligen ska den förstås som en väckelserörelse. De engagerade vill öppna makthavarnas ögon för alarmisternas världsbild. Hajpen kring Greta visar att klimatpopulister hyser precis samma längtan som högerpopulister efter en stark, enande ledare som pekar med hela handen.
Rebeller behövs – även i storföretagen. Näringslivet är fullt av exempel på att centralstyrning kan bli ett handikapp. Precis som andra stora organisationer mår storföretagen bra av att ha interna rebeller som går sin egen väg – till och med i opposition mot ledningen.
Konservativa är emot något i samhället. Det är därför de finns till. Så lyder en vanlig uppfattning. I själva verket borde konservatismen lika gärna kunna vara positiv, stå på egna ben och vara en idémotor i samhällsutvecklingen, skriver Dan Sylvebo (M), regionråd i Region Jönköpings län.
Begreppet klassisk liberalism börjar bli vanligare, på bekostnad av libertarianismen. Bakom tendensen döljer sig början på en ideologisk koalition mellan klassiska liberaler och frihetliga konservativa, skriver Daniel B Klein, professor i ekonomi.
I dag firar riksdagens näst minsta parti 85 år. Liberalerna står inför ett vägval, men inte det som har beskrivits i medierna. Nyamko Sabuni har goda förutsättningar att föra vidare och utveckla Bertil Ohlins socialliberalism, med lika delar liberal nationalism och socialt ansvarstagande, menar Jenny Sonesson.
Vad är det som gör att rekordmånga unga människor från en speciell plats reser till Syrien och Irak för att ansluta sig till IS? Karin Stensdotter har läst en bok om kommunen Trappes utanför Paris som delvis besvarar frågan – kanske också när det gäller Sverige.
Moderaterna är ett i grunden konservativt parti. Partiet behöver dock återupptäcka sin konservatism för att åter göra den politiskt relevant, såsom också skedde under Fredrik Reinfeldts partiledarskap. I dagsläget hamnar den i skymundan, och det skadar partiets idéutveckling.
Är förbud mot slöja i skolan ett integrationsverktyg eller ett integrationsproblem? I Frankrike finns ett sådant förbud, som framför allt lär oss att det centrala är att sådana beslut är förankrade – både hos majoritetsbefolkningen och hos den majoritet muslimer som vill delta i det svenska samhället.
Samma liberala högmod som har alienerat så stora väljargrupper i västvärlden, har legat bakom många västländers naiva nedmontering av försvaret. Det prekära säkerhetsläget är en konsekvens av föreställningen att vi befinner oss i en närmast lagbunden utveckling mot en liberal framtidsvärld, skriver Robert Dalsjö, forskningsledare vid FOI.
Den elitistiska och nedlåtande retoriken från stora delar av miljörörelsen i kombination med en politik som slår nedåt, riskerar att alienera stora delar av befolkningen från miljödebatten. Att vara emot auktoritära och kollektivistiska lösningar är inte att vara emot miljön. Miljöfrågorna behöver frihetliga svar, och de gröna behöver tona ned klassföraktet.