Skolan behöver mer valfrihet – inte mindre
Många i svensk debatt tycks ha glömt hur det var före valfrihetsreformerna.
5 juni 2025
Reformpolitikerns guide till regeringsmakten
Vad krävs för att förverkliga politik, vad behövs för att en regeringen ska klara av att definiera det politiska mittfältet och vad innebär systemet med fristående myndigheter och förbudet mot ministerstyre i praktiken? Det är några av de frågor Zebulon Carlander ställt till den förre statssekreteraren Irene Wennemo (S) som är aktuell med boken ”Politik på riktigt: Handbok för sociala ingenjörer”.
Sverige lyckas tack vare tillit, flit och företagsamhet – inte den stora staten
Sveriges framgångar kom innan den stora välfärdsstaten. Om vi vill öka vårt välstånd och välfärd igen måste vi lämna högskattesystemet, skriver Nima Sanandaji. Denna essä är den första delen i Smedjans sommarserie: Från den stora staten till det starka samhället.
I öppna samhällen samhällen motverkas rasismen
Röster vill utmåla USA som ett land som genomsyras av rasism. Men i ett internationellt perspektiv är USA och resten av västvärlden mindre rasistiskt än många andra länder. År 2018…
Socialdemokraterna bluffar om balansen på arbetsmarknaden
Redan innan LAS-utredningen presenterats menade regeringen att den hade brutit mot direktivens krav på en grundläggande balans mellan parterna. Men direktiven beskriver att den grundläggande balansen ligger i att arbetsmarknaden fortsatt ska bygga på kollektivavtalslösningar och hög anslutningsgrad, vilket utredningens förslag också ligger i linje med.
111: ”De intellektuella ser krisen som sitt krigstillstånd”
Staten växer och ekonomin går sämre under krisen. Går det att vända utvecklingen när pandemin är över, eller riskerar inskränkningar och socialiseringar att bli ett permanenta tillstånd?
Brottsligheten dyrare för företag än beräknat
När indirekta kostnader för företag som utsätts för brottslighet inte tas med i beräkningarna riskerar vi att göra felaktiga val av brottsbekämpningsåtgärder.
Coronakrisen flyttar ned oss på politikens behovstrappa
För vänstern är krisen ett tillfälle att förverkliga sina idéer om större statliga grepp om ekonomin och i förlängningen inskränkningar av människors frihet. Men vilket projekt väntar för borgerligheten? Och vad är dess svar i debatten om statens uppgifter? Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen siar om framtiden och berättar om några av de kommande artiklarna på Smedjan.
Mer makt åt kommunerna
Att sitta som kommunpolitiker och försöka hantera detaljstyrning från staten kan vara frustrerande. Men ropar vi efter mer självbestämmande måste vi också ta ansvaret som följer.
För lite död och skräck i Alice Coopers coronalåt
Alice Coopers kombination av skräck och rock har varit stilbildande för en genre som fortfarande bygger på att hantera jobbiga frågor utan att ducka för mörker. Den nya coronasången ”Don’t Give Up” är raka motsatsen – Alice Cooper släpper sitt skräckarv för att lajva Bono.
Allt blir enklare med Bastiat
Vad ska vi göra för att få fart på ekonomin efter coronakrisen? Nu som på 1800-talet kan få förklara bättre än ekonomen och pedagogen Frédéric Bastiat varför frågan är felställd och bygger på en fundamental missuppfattning.
110: Därför borde liberaler bry sig om patriarkatet
Könsmaktsordningen finns, men är ett resultat av många människors fria val, inte någon konspiration. I veckans avsnitt av Smedjanpodden diskuterar Isobel Hadley-Kamptz, Amanda Broberg och Maria Eriksson varför genusperspektiv behövs och vad som egentligen är målet med en liberal feminism.
Riksbanken missade teknikutvecklingen
Det har tagit Riksbanken många år att nå det tidigare inflationsmålet. En delförklaring kan vara mättekniska svårigheter för digitala produkter. Konsekvenserna av penningpolitiken får vi nu leva med när vi går in i en lågkonjunktur med nollränta, skriver Robin Nyman.
Borgerliga politiker vill ge EU mer makt - när det passar dem
Idag har det gått ett år sedan EU-valet. Vad EU bör besluta om är en grundläggande politisk fråga för unionen. Men tolkningen av vad som är gemensamma problem kan komma att påverkas av coronakrisen. Det menar Nils Karlsson, som har undersökt de borgerliga parlamentarikernas syn på subsidiaritetsprincipen.
Den svenska kasinosagan förbryllar
Sverige är en ledande nation inom den globala spelindustrin. I boken Den moderna svenska spelbranschen berättas äntligen de svenska spelbolagens historia. Benjamin Juhlin välkomnar initiativet, men saknar ändå något.
I kamelmjölkens förlovade land
Sverige sägs vara mellanmjölkens förlovade land; en konsensuskultur där ingen ska vara förmer än någon annan. Och vår syn på arabländerna är lika onyanserad: ett antal länder i sandlådan med gubbar i klänning och skägg. Men bakom dessa stereotyper finns kulturella drag som förvånansvärt nog påminner om våra.
Gripande och dråpligt om den mångfacetterade Margaret Thatcher
Under sina elva år som premiärminister åstadkom Margaret Thatcher mer än de flesta. Enligt Charles Moore är det därför hennes biografi krävde tre tjocka volymer. Med den avslutande Herself alone är det bara att ge honom rätt.
Att flytta och hitta hem
Kan en italienare bli svensk? Hur står det till med den svenska arbetsmoralen – egentligen? Och hur är det att flytta från Sicilien till Malmö? Christian Brundu har intervjuat italienska invandrare för att ta reda på varför de har valt att flytta hit och hur det är att leva i Sverige.
Kommunpolitikern som vågar gå mot strömmen
Oliver Rosengren (M), kommunalråd i Växjö, menar att det finns mycket kommuner kan göra för att värna sina skattebetalares pengar bättre än i dag. Smedjan har träffat en av Sveriges mest färgstarka – och kontroversiella – kommunpolitiker. Hur driver Växjö arbetslinjen och går det att göra mitt i en pandemi?
Statligt tvång i dess mörkaste form
Under 1920-talet drabbades hundratals samer av en omfattande statlig kampanj för att flytta samer från Norrbotten till Västerbotten. I boken Herrarna satte oss dit skildrar Elin Anna Labba tvångsförflyttningarna. Andreas Johansson Heinö har läst den.
Kungen är folkligare än Löfven
Statsministern såg sin chans att framträda som landsfader under coronakrisen genom TV-sända tal till folket. Men det var en röst från det förflutna som talade till landet, och budskapet var ihåligt, menar Björn Hasselgren. Trots att många nu ser ”återkomsten” av det kollektiva, visar krisen mer än något annat på motsatsen.