Politiker har svårt att värja sig mot idéer om hur staten kan bidra till innovationer, konkurrenskraft och grön omställning. Men idéerna som framförs av vänsterns nya favoritekonom Mariana Mazzucato leder främst till framväxten av en bidragsindustri.
De svenska storvarven föddes i en våg av globalisering och gick under i en annan. Älvstranden i Göteborg är en påminnelse om förändringens möjligheter och farorna med att försöka hänga kvar i en svunnen tid.
Nationalekonomi kan hjälpa oss att avgöra om rättspolitiska förslag kommer att ge de önskade resultaten. Ändå lyser rättsekonomin med sin frånvaro i svensk politik. Det riskerar att leda till sämre beslut.
Joe Bidens stimulanspaket på motsvarande 16 biljoner kronor slår nya rekord. Det är en politik som bygger på förhoppningen om att tidigare erfarenhet och ekonomisk teori inte längre gäller.
Hyresregleringar är på modet bland politiker runt om i världen. Men erfarenheterna från Berlin som nyligen införde ett hyrestak borde avskräcka.
Fredrik Kopsch sökte jobb som matkurir och konstaterar att det finns goda skäl att nyansera den negativa bild av gigjobben som målats upp av både journalister och politiker.
Trafikverket har chockhöjt koldioxidpriset i de samhällsekonomiska analyserna. Men om politikerna verkligen värderade utsläppens kostnader så högt borde bensinskatten ha höjts med 16 kronor per liter, skriver Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi.
Grängesbergsbolaget var ett av 1900-talets mäktigaste svenska företag. Jan Jörnmark ser spåren mellan gruvan i Stråssa och den självbelåtenhet som fortfarande präglar svenskt samhällsliv.
Den politiska ivern att klippa band och lansera stora nybyggen har skapat ett berg av eftersatt underhåll av vägar och järnväg. Decennier av felprioriteringar tar nu ut sin rätt i form av försenade tåg och ett vägnät som knakar i fogarna. Infrastrukturpolitiken måste nu avstå från olönsamma storsatsningar, och samtidigt säkerställa att underhållspengarna används mer effektivt, skriver Cecilia Reje.
Politiker har press på sig att visa handlingskraft. Det kan bli ett problem när de omfattande bidragen till företagen som tillkommit under coronapandemin ska trappas ner. De politiska signalerna tar nämligen sällan hänsyn till de långsiktiga effekterna av pandemin, skriver Smedjans krönikör Johanna Grönbäck.
Varje dag klockan 15 gör restaurangpersonal runtom i Sverige oväsen med grytor och kastruller. De ifrågasätter inte att det behövs smittskyddsåtgärder, utan vill bara ha det stöd som de har utlovats av regeringen. Annars väntar en konkursvåg utan dess like, skriver Tobias Samuelsson och Emanuel Örtengren.
Trots att korruptionen är högre i kommunala bolag än i offentlig sektor i stort fortsätter svenska kommuner att bolagisera verksamheter. Smedjans Adam Danieli och Vendela Magnell har talat med nationalekonomen Andreas Bergh om varför bolagisering av kommunala verksamheter leder till korruption och vad som krävs för att bryta utvecklingen.
En kraftfull ekonomisk återhämtning krävs för att bryta utanförskapet och otryggheten som breder ut sig i Sverige. Förutsättningarna för en vändning är goda, men risken är att återhämtningen hålls tillbaka av dålig politik, skriver Smedjans krönikör David Ahlin.
Ytterligare regleringar löser inte problem som i utgångspunkten orsakats av andra regleringar. Det gäller även tanken på statliga bolån för förstagångsköpare. Det är en åtgärd som framförallt kommer att gynna…
En ohelig allians av flygbolag på Arlanda och rödgröna flygmotståndare firar att en nedläggning av Bromma flygplats återigen aktualiserats. I själva verket är frågan om Bromma flygplats en utmärkt illustration av public choice-skolans idéer om hur företag försöker tillskansa sig vinster genom politiskt agerande, skriver Erik Lakomaa.
Återkommande avslöjas att personer i höga positioner fått hyreslägenheter på exklusiva adresser som förmåner. Nu senast inom Polisen. Det borde likställas med en rejäl lönehöjning, men hyresregleringen gör lägenheter till skattefria förmåner, skriver Fredrik Kopsch.
Företagen måste lära sig navigera i en affärsmiljö som snabbt är på väg att ställas om. Rebecka Carlsson har skrivit boken ”Exponentiell klimatomställning”. I en intervju med Mattias Svensson berättar hon om hur teknikutveckling och ändrade beteenden och värderingar öppnar enorma möjligheter.
I maj var det olagligt enligt regeringens rådgivare, men i höstbudgeten lades räddningspaketet till godstågsjätten fram som miljösatsning. Smedjan har granskat miljökompensationen som skräddarsyddes i Regeringskansliet för att kunna rädda Green Cargo och runda EU:s statsstödsregler. Konkurrenten Hector Rail talar om ett dråpslag mot branschen och är beredd dra regeringen inför EU-domstolen.
Staten äger bolag för över 600 miljarder. Men politiker är dåliga företagsledare. I väntan på privatiseringar borde bolagen läggas i en fond med professionella förvaltare, skriver Niclas Hvalgren.
Debatten rasar kring vilken politik som skapar social rörlighet, och hur man ska mäta den. En pålitlig och förutsägbar rättsstat, ett gott företagsklimat, ett bra utbildningssystem och en syn på rättvisa som inte i första hand bygger på stor omfördelning utan på goda möjligheter och ökande välstånd för alla, är en bra utgångspunkt, skriver Caspian Rehbinder.