
Liberalism kan inte vara allt som är gott
Den liberala demokratin är tänkt att begränsa folkviljan, men också kanalisera den, även i frågor om identitet, migration och europeiskt samarbete. Om definitionen av den liberala demokratin blir för bred…

Den liberala demokratin är tänkt att begränsa folkviljan, men också kanalisera den, även i frågor om identitet, migration och europeiskt samarbete. Om definitionen av den liberala demokratin blir för bred…

Trafikverket har chockhöjt koldioxidpriset i de samhällsekonomiska analyserna. Men om politikerna verkligen värderade utsläppens kostnader så högt borde bensinskatten ha höjts med 16 kronor per liter, skriver Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi.

Det tycks råda ständig kris i naturen. Bakom larmrapporterna finns en idealiserad föreställning om den orörda naturen och en stark lobbyorganisation.

Med jämna mellanrum återkommer drömmen om den planerade ekonomin. I själva verket ger den nya boken Folkrepubliken Walmart en bra illustration till varför socialism och planekonomi alltid kommer att misslyckas, skriver Mattias Svensson.

Låt inte vaccinationspessimismen slå rot: kan Danmark bli klara med massvaccineringen till halvårsskiftet kan vi i Sverige det också.

Barsebäcksverken rymmer en berättelse om politisk oförmåga och makthunger. Petter Birgersson skriver om ett land som en gång var världens modernaste, men där politiken svikit sitt grundläggande uppdrag.

I fyra år har fransk politik kretsat kring Emmanuel Macron och Marine Le Pen. Men nu visar opinionsmätningarna på överraskningar. Kanske kan högerpolitikern Xavier Bertrand bli det som Macron fruktar mest inför nästa års val, en stark center–höger-kandidat, skriver Jan-Olof Bengtsson.

Unga liberaler tycks allt mer slipa ned sin kritik och omfamna facken som frihetliga institutioner. I själva verket borde idén om fackförbund vara långt ifrån okomplicerad för frihetligt sinnade politiker, skriver Adam Danieli.

I slutna antivaccingrupper samlas oroliga föräldrar tillsammans med foliehattar. I pandemins spår har aktiviteten ökat, men det har också kraven på obligatoriska vaccinationer.

Energieffektivisering kommer inte att lösa den dubbla utmaningen att öka energianvändningen och samtidigt byta ut den fossila energin, skriver Daniel Westlén.

Den svenska högern hade, precis som socialdemokratin, på 1930-talet helt tillägnat sig demokratins och det öppna samhällets principer.

När World Economic Forum nyligen höll sina årliga överläggningar stod återigen tanken på en ny kapitalism på agendan. Risken med denna intressentkapitalism är att den utplånar skillnaden mellan företagande och politiskt beslutsfattande. I sin allmänna välvilja glömmer de ekonomiska och politiska eliterna bort att det är vinstintresset som driver företag att tillgodose de mångas behov, skriver Mattias Svensson.

Politiker borde förstå och bedöma vetenskapen generösare. Men lika sant är att forskare kan och bör göra mer för att politiker och allmänhet ska förstå värdet av deras arbete. Att finansiera och uppvärdera universitetens tredje uppdrag är ett första steg i den riktningen, skriver Elias Collin.

Efter ett år av reserestriktioner och nedstängningar är vår längtan bort kanske starkare än någonsin tidigare. Staffan Heimerson känner sympati för Dan Eliassons beskrivning av julresan till Kanarieöarna som ”nödvändig” och reflekterar över hur vi kommer att resa efter pandemin.

Polska Medborgarplattformen är en maktfaktor bland europeiska mittenhögerpartier och den viktigaste utmanaren till Polens nationalkonservativa regering. Gustaf Reinfeldt tar tempen på den liberala oppositionen i Polen och visar att det finns hopp om ett Polen som återigen slår vakt om den liberala demokratins institutioner.

Hoten mot den liberala demokratin diskuteras som aldrig förr i Sverige, och från socialdemokratiskt håll är tonläget öronbedövande högt. I debatten lyser dock en obekväm historisk sanning med sin frånvaro: att S alltid haft ett annat demokratiideal än det liberala, skriver Adam Danieli.

Förståelsen för kärnkraftens betydelse i det svenska energisystemet ökar. Det senaste året har allt fler politiska beslutsfattare insett att det är svårt att möta ett ökat elbehov och samtidigt upprätthålla stabiliteten i elnätet utan kärnkraft. Därför skulle det inte överraska om det snart börjar byggas nya reaktorer, skriver Daniel Westlén.

Att vara amerikan är att få tro på vad man vill. Från de första kolonisatörerna till mobben som på uppmaning av Donald Trump stormade Kapitolium har det funnits en idé om rätten att skapa sin egen föreställningsvärld oberoende av verkligheten. Janerik Larsson skriver om fantasiernas och konspirationsteoriernas centrala roll i amerikanskt samhällsliv.

Det stora hotet mot demokratin – som funnits från 68-vänstern till högerpopulismen – är tanken att det finns en verklig folkvilja som inte kommer till uttryck i de demokratiska valen. Den som vill värna demokratin får därför inte frestas att fylla demokratibegreppet med sina egna favoritfrågor, skriver David Andersson.

Det grundläggande problemet med public service är den snäva åsiktskorridor som präglar mycket av verksamheten. Mats Fält har läst BBC-journalisten Robin Aitkens nya bok ”The Noble Liar” och menar att beskrivningen från Storbritannien stämmer lika bra i Sverige.