Hur socialiseringen skadar vården
När vården återtas i egen regi försämras systemets motståndskraft. Risken att störningar ska sprida sig i vårdkedjan ökar när aktörer försvinner eller vård socialiseras. Det visar Nima Sanandaji och Gabriel…
Välfärd
Den svenska välfärdsmodellen står inför sin största utmaning sedan den skapades. Vi har en rikare, men äldre och mer heterogen befolkning än tidigare. Förväntningarna på hög kvalitet och kraven på individuella lösningar har aldrig varit så stora. Ändå fortsätter välfärdsdebatten i gamla spår, med misstänksamhet mot entreprenörer. Inom programområdet Välfärd utvecklar vi reformförslag för att välfärden ska bli bättre. Det handlar inte minst om att skapa utrymme för mer privat finansiering.
Laddar...
Det krävs mer än ingenjörer
Regeringens STEM-strategi stirrar sig blind på antalet ingenjörer. Om kompetensbehovet ska mötas behöver fler studenter få möjlighet att lära sig teknikkunskaper. I den här rapporten presenterar Hannah Stutzinsky fyra konkreta…
Socialiseringsvågen i Stockholm del II – kaos, köer och kostnader
När Socialdemokraterna tog över styret i Region Stockholm påbörjades en ideologiskt driven omställning av sjukvården. I den här granskande rapporten kan Lovisa Lanryd visa hur partiets paroll om att ta…
Privata sjukvårdsförsäkringar för alla – det nederländska exemplet
Sjukvården klassas regelbundet som väljarnas viktigaste politiska fråga, samtidigt som missnöjet med vården är stort. I jämförelse med andra motsvarande länder når svensk sjukvård inte upp till medborgarnas förväntningar på…
Socialiseringsvågen i Stockholm
I en ny rapport har Timbro kartlagt besluten som fattats av Socialdemokraterna och deras samarbetspartier i Region Stockholm sedan valet 2022. Vårdplatser från beroendevården, ätstörningsvården och psykiatrin försvinner, utan att…
Produktivitetskrisen – sjukvårdens största problem
I denna rapport ifrågasätter författaren David Häggström, AT-läkare i Region Halland, föreställningen att kronisk underfinansiering av svensk sjukvård skulle vara orsaken till de långa väntetiderna. Den svenska sjukvården verkar snarare…
Glädjeutnämningarna av univer(S)iteten
Ingen av de sex högskolor som blivit universitet de senaste två decennierna håller måttet, enligt internationella rankningar. En oberoende kommission borde granska dem för att avgöra vilka som bör ha…
Kunskapsskolans återkomst
Fram till omkring 2010 föll resultaten i svensk skola. Sedan dess har resultaten förbättrats kraftigt. I de internationella mätningar som görs – PISA, TIMMS, PIRLS och ICCS – förbättras resultaten…
Så kan skolmarknaden fungera bättre
Skolmarknaden och skolan behöver reformeras. Den här rapporten föreslår tio genomförbara reformer.
Och den ljusnande ålderdom är vår?
Det behöver öppnas två äldreboenden i veckan fram till år 2026 för att möta de demografiska behoven. Privata utförare står för nästan hälften av nyproduktionen och kan med bättre villkor…
Egenfinansiering i vården
De offentliga vårdutgifterna ökar stadigt, samtidigt som patienter ställer allt högre krav på vården. För att hantera kostnadstrycket behövs ett tydligare definierat offentligt åtagande och större möjligheter för enskilda att…
Effekter av New Public Management i välfärden – vad säger forskningen?
Sedan 1980-talet har politiker världen över försökt förbättra effektiviteten i offentlig sektor med metoder såsom upphandling, kundval och mål- och resultatstyrning. Tillsammans kallas denna inriktning för New Public Management (NPM).…
Kostnaden för kunskap: Rapport om studieavgifter i högskolan
Högre utbildning i Sverige är avgiftsfri, vilket bidrar till att Sverige hör till de höginkomstländer som har högst examensålder. Dessutom uppfyller avgiftsfriheten inte syftet att fungera utjämnande så att högre…
Det östtyska undret: Utvecklingen av folkhälsan och sjukvården i forna DDR
30 år efter Tysklands återförening har skillnaderna i förväntad livslängd mellan öst och väst i stort sett utraderats. Det är bland annat tack vare privata investeringar i sjukvården, bättre tillgång till moderna medicinska behandlingar och ett bättre pensionssystem, skriver Clas Rehnberg, professor i hälsoekonomi.
En rättvis och enkel inkomstförsäkring
Socialförsäkringarna försvagar drivkrafterna att arbeta genom höga marginal- och tröskeleffekter och snabb tillgång till generösa förmåner. Stefan Fölster och Robert Gidehag presenterar ett alternativ till dagens socialförsäkringssystem.
Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten
Vilka effekter har skolvalet och friskolor egentligen på den svenska skolans kvalitet, likvärdighet, skolsegregation och betygssättning? Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren sammanfattar den empiriska forskningen på området.
Ålderskris: Vad kan Sverige lära av sjukvården i Schweiz?
Sveriges befolkning blir allt äldre. I en den tredje rapporten i serien "Ålderskris" visar Nima Sanandaji och Gabriel Heller-Sahlgren på den privata finansieringens betydelse i schweizisk vård.
Ålderskris: Vad kan vi lära av sjukvården i Nederländerna?
Sveriges befolkning blir allt äldre. I en den tredje rapporten i serien "Ålderskris" visar Nima Sanandaji och Gabriel Heller-Sahlgren på den privata finansieringens betydelse i nederländsk vård.
Ålderskris: Vad kan Sverige lära av sjukvården i Japan?
Sveriges befolkning blir allt äldre. I en den tredje rapporten i serien "Ålderskris" visar Nima Sanandaji och Gabriel Heller-Sahlgren på den privata finansieringens betydelse i japansk vård.
Vem går mest till husläkaren – fattiga eller rika?
Det obligatoriska vårdval som infördes av Alliansregeringen 2010 har kritiserats för att gynna socioekonomiskt starka grupper med lätta åkommor. I denna rapport har Monica Renstig analyserat patientbesöken på vårdcentralerna i Sveriges tre största regioner och landsting: Stockholms län, Västra Götaland och Skåne från när vårdvalet infördes 2010 och sedan för åren 2013, 2016 och 2017 utifrån sin sociala struktur.