Vilket EU vill de ha?
Europaparlamentarikerna balanserar de svenska väljarnas intressen mot de kompromisser som krävs för inflytande i Bryssel. Nils Karlsson granskar de avvägningar som de borgerligas ledamöterna gjort sedan valet EU-2019.
Europa
Det europeiska samarbetet befinner sig i ett kritiskt läge. Växande krav på överstatlighet på allt fler områden, en tilltagande mobilisering bland Europas auktoritära populister samt oklara konsekvenser av att Storbritannien under 2019 kommer att lämna samarbetet innebär att EU:s framtida inriktning är oklar. Trots det förekommer det knappt någon diskussion i Sverige om de vägval som nu väntar. Ett frihetligt Europa syftar till att öka kunskapen om EU och främja en nödvändig diskussion om det europeiska samarbetets framtid och vilken roll Sverige kan och bör spela.
Rapportarkiv
Laddar...
Sverige lyckas tack vare tillit, flit och företagsamhet – inte den stora staten
Sveriges framgångar kom innan den stora välfärdsstaten. Om vi vill öka vårt välstånd och välfärd igen måste vi lämna högskattesystemet, skriver Nima Sanandaji. Denna essä är den första delen i Smedjans sommarserie: Från den stora staten till det starka samhället.
I öppna samhällen samhällen motverkas rasismen
Röster vill utmåla USA som ett land som genomsyras av rasism. Men i ett internationellt perspektiv är USA och resten av västvärlden mindre rasistiskt än många andra länder. År 2018…
Skolvalet, kunskaperna och likvärdigheten
Vilka effekter har skolvalet och friskolor egentligen på den svenska skolans kvalitet, likvärdighet, skolsegregation och betygssättning? Skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren sammanfattar den empiriska forskningen på området.
Socialdemokraterna bluffar om balansen på arbetsmarknaden
Redan innan LAS-utredningen presenterats menade regeringen att den hade brutit mot direktivens krav på en grundläggande balans mellan parterna. Men direktiven beskriver att den grundläggande balansen ligger i att arbetsmarknaden fortsatt ska bygga på kollektivavtalslösningar och hög anslutningsgrad, vilket utredningens förslag också ligger i linje med.
111: ”De intellektuella ser krisen som sitt krigstillstånd”
Staten växer och ekonomin går sämre under krisen. Går det att vända utvecklingen när pandemin är över, eller riskerar inskränkningar och socialiseringar att bli ett permanenta tillstånd?
Brottsligheten dyrare för företag än beräknat
När indirekta kostnader för företag som utsätts för brottslighet inte tas med i beräkningarna riskerar vi att göra felaktiga val av brottsbekämpningsåtgärder.
Coronakrisen flyttar ned oss på politikens behovstrappa
För vänstern är krisen ett tillfälle att förverkliga sina idéer om större statliga grepp om ekonomin och i förlängningen inskränkningar av människors frihet. Men vilket projekt väntar för borgerligheten? Och vad är dess svar i debatten om statens uppgifter? Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen siar om framtiden och berättar om några av de kommande artiklarna på Smedjan.