Boris Johnson vill tvinga med hela den brittiska befolkningen på sin viktresa. Johnson må mena väl med sin nya folkhälsopolitik men bakom de politiska förslagen gömmer sig en rent unken människosyn, skriver Henrik Dalgard.
Kostnaden av att inte ha frihet är större än vi tror. Den består av uteblivna varor och tjänster, men det räcker inte att uppskatta effektivitetsförluster av utebliven produktion. Det verkliga…
Systemet som tillåter Bezos att tjäna så mycket pengar är detsamma som gör att den helt vanliga medelklassen i dag har det bättre än kungarna på 1800-talet, och som lyfter…
I sina bästa stunder ger Rebecca Hendersons ”Reimagining capitalism” konkreta exempel på hur företag kan förbättra miljö och levnadsvillkor samt värna ett fritt samhälle, och detta väl inom ramen för…
Få saker bidrar som marknadspriser och konkurrens till att göra oss mer återhållsamma och eftertänksamma som konsumenter.
Det finns ett stort historisk experiment där konsumtionen styrdes av politiken. Där flydde människor verkligheten genom rocken och drömde om ett samhälle i vilket det gick att köpa jeans och…
Konkurrens sänker priser och bristande konkurrens ökar klyftor. Länder som liberaliserar ekonomin och öppnar sig för handel tenderar att ha en mer gynnsam utveckling både ekonomiskt och socialt.
Coronakrisen har fått politiker runt om i världen att stänga gränser och tala om vikten av självförsörjning. Bakom detta finns föreställningen att en mäktig stat som kan kontrollera det ekonomiska utbytet också kan garantera ekonomisk styrka. Men även denna gång kommer protektionismen och merkantilismen att misslyckas, skriver Fredrik Erixon.
För vänstern är krisen ett tillfälle att förverkliga sina idéer om större statliga grepp om ekonomin och i förlängningen inskränkningar av människors frihet. Men vilket projekt väntar för borgerligheten? Och vad är dess svar i debatten om statens uppgifter? Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen siar om framtiden och berättar om några av de kommande artiklarna på Smedjan.
Vad ska vi göra för att få fart på ekonomin efter coronakrisen? Nu som på 1800-talet kan få förklara bättre än ekonomen och pedagogen Frédéric Bastiat varför frågan är felställd och bygger på en fundamental missuppfattning.