Nykterhetsrörelsen talar gärna om alkoholnormen som roten till alkoholkonsumtion och därtill relaterade problem. Samtidigt är rörelsen i sig ett tecken på att alkoholnormen är betydligt svagare än de hävdar – och inte ens jämförbar med nykterhetsrörelsens egen tvingande absolutismnorm.
Alkoglassutredningen tycker att alkoholhaltig glass ska regleras på samma sätt som alkohol. Regeringen vill ge Systembolaget monopol på den femprocentiga glassen, men vill man harmonisera lagstiftningen borde man låta mataffärerna sälja starköl, inte förbjuda dem att sälja alkoglass.
Sverige är ett av EU:s värsta länder vad gäller regleringar av hur människor får äta, röka och dricka. Den övergripande trenden är negativ, och det gäller hela Europa – det senaste året har 22 av 28 EU-länder ökat sina förbud och regleringar kring alkohol, mat, läsk, tobak och e-cigaretter. Orsaken sägs vara folkhälsan, men argumentet håller inte. Det handlar om ideologi, skriver Mattias Svensson.
På onsdag (10/5) lanseras Nanny State Index 2017, en rankning av EU:s länder utifrån graden av förmynderipolitik på områden som alkohol, tobak och sötsaker. Förra året var Sverige näst värst i EU, mycket på grund av den radikala alkohollagstiftningen. Samtidigt beskrivs den svenska alkoholpolitiken från statligt håll som en succé. Men hur bra är den egentligen – och för vem?
Att inte dricka alkohol i ett land som Sverige kan vara ganska påfrestande. Inte så mycket på grund av dem som dricker sig stupfulla var och varannan helg, utan faktiskt mer på grund av nykterhetsrörelsen.
Systembolaget gör allt för att bli av med sina kunder. Public service tvingar på kunderna sin produkt oavsett om de vill köpa eller inte. De båda extremerna borde röra sig mot den sortens gyllene medelväg som uppstår på fria marknader, där kunderna själva får bestämma om de vill köpa produkten i fråga eller inte.