I Trollhättan finansierar det kommunala bostadsbolaget Hyresgästföreningens anställda och verksamhet. Kommunen menar att det handlar om att understödja hyresgästernas engagemang, men Hyresgästföreningen representerar bara sina egna medlemmar. Nu tvingas även boende som inte delar hyresgäströrelsens politiska agenda betala för den.
Går det att starta en konkurrerande hyresgästorganisation? Efter en infekterad hyresstrid gjorde Shorsh Ali i Trollhättan ett försök. Men att utmana Hyresgästföreningens ställning visade sig lättare sagt än gjort. Särskilt som det kommunala bostadsbolaget sponsrar Hyresgästföreningens verksamhet och betalar anställdas löner.
Hyresmarknaden har nått sin brytpunkt. Vi ser bostadsbrist, massombildningar och svarthandel. Trots det råder politiskt dödläge – ingen vill göra sig ihågkommen som den som chockhöjde hyrorna för Östermalmspensionärerna. I en ny bok menar fastighetsekonomen Fredrik Kopsch att endast fri hyressättning kan lösa krisen.
På samma sätt som det är naturligt för ungdomar från bruksorter att flytta till Stockholm bör Stockholmsungdomar ställa in sig på att flytta ut från stan, skriver Ingemar Bengtsson, universitetslektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet.
Två saker sticker ut i Peter Esaiassons nya bok ”Förorten. Ett samhällsvetenskapligt reportage” (Timbro): det relativt höga förtroendet för myndigheterna och det välmenande föreningslivets utanförskap.
Vad har kontanterna, bilen, villan, flygplanet och sportskyttet gemensamt? De har alla blivit föremål för en politisk strävan att inskränka den individuella friheten. Efterkrigstidens sociala ingenjörskonst, som många trodde var överspelad, har kommit tillbaka med full kraft, och vunnit anhängare på båda sidor om den politiska blockgränsen, och till och med inom näringslivet.
Politikerna borde på sin höjd skydda befintliga hyresgäster mot oskäliga hyreshöjningar och vräkning. Det finns inga skäl att reglera hyran för nya hyresgäster, skriver Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsrätt.
Bostadsmarknaden är orättvis, och Hyresgästföreningen gör allt i sin makt för att den ska förbli så. Medan unga personer far illa på hyresmarknaden plockar föreningen hem miljonbelopp. Förhållandet har skapat ett ingrott motstånd mot förändring som faktiskt skulle hjälpa de mest utsatta, skriver Theo Herold, ordförande för Moderata Studenter Uppsala.
Hyresgästföreningen bjuder sina högavlönade medlemsvärvare på whiskeyprovning i Dublin och hundspannsturer i Kiruna. Det är inte bara medlemmarna som tvingas betala; alla med en hyresrätt betalar en dold avgift till föreningen varje år. Inte konstigt att Hyresgästföreningen månar så mycket om det rådande systemet.
I Stockholm och andra svenska städer tvingas kulturinstitutioner att stänga ned på grund av klagomål från gnälliga grannar. Men levande städer förutsätter ett levande kulturliv. Det är hög tid att fastighetsägare och kommunpolitiker slutar att lyssna på gnällspikarna. Den som vill ha lugn och ro kan med fördel flytta ut på landet eller till villaförorten.
Det skärpta amorteringskravet hämmar bostadsmarknaden, leder till ökade klyftor i samhället och begränsar unga på bostadsmarknaden. Ändå är det enbart KD och L som vill ta bort det. Det är ett underbetyg för de andra partierna, skriver Joline Göttfert, nationalekonomistudent och vice ordförande för MUF Västerbotten.
Hyresgästföreningen kasserar varje år in över 200 miljoner i hyressättningsavgift – en avgift som alla hyresgäster som har kollektivt förhandlade hyror måste betala, oavsett om de är medlemmar i föreningen eller inte. Det är principiellt förkastligt, skriver Estrid Faust.
Stå eller gå i rulltrappan? Är det rätt att ha en snabbfil till vänster i rulltrappan, eller borde vi alla stå stilla, för kollektivets skull? Synen på vänsterfilen i rulltrappan speglar en av de stora konflikterna i västerlandets politiska historia, om huruvida individen är ett mål i sig, eller bara ett medel för andras intressen.
Enligt en ny undersökning har tryggheten i bostadsområdet blivit högsta prioritet när svenskar letar ny bostad. Faktorer som närhet till kollektivtrafik och samhällsservice får stå tillbaka när otryggheten i samhället ökar och möjligheten att låta sina barn växa upp i ett tryggt område allt mer blir en klassfråga.
Januariöverenskommelsen utlovar fri hyressättning i nyproduktion, men det räcker inte. Om inte priserna i det befintliga beståndet också åtgärdas är risken att fri hyressättning avfärdas som ett misslyckande utan att ha prövats i verkligheten, skriver Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsvetenskap.
Regeringens byggsubventioner används knappt, i den mån de används snedvrider de marknaden, och dessutom är de förmodligen olagliga. Ändå finns de med i Januariöverenskommelsen. I stället borde de avskaffas, skriver juristen Estrid Faust.
Göteborgs stad vill hjälpa den som har pengar till en kontantinsats, men inte kan sätta in dessa på banken, att köpa en bostad. I praktiken skulle det innebära att den som redan har pengar, men som har tjänat dem på ohederligt sätt, ges företräde framför dem som verkligen är chanslösa på den svenska bostadsmarknaden.
Varje år subventionerar de kommunala skattebetalarna hyresreglerade lägenheter med miljardbelopp, genom att kommunen upplåter marken där de byggs billigare än marknadspris. I systemet för prissättning av tomträtter skor sig fastighetsbolag och personer som kommit över billiga hyresrätter på att tomträttspriserna är kraftigt nedsatta. Anledningen är hyresregleringen, skriver Estrid Faust, jurist med bakgrund i fastighetsbranschen.
Den rådande arkitekturnormen bygger på ett förakt för de människor som ska leva och verka i de byggnader som uppförs. I en webb-tv-intervju för några veckor sedan gav stjärnarkitekten Gert Wingårdh uttryck för allt som är fel med dagens svenska arkitektur.
De flesta människor bor redan i ”gated communities”, det vill säga flerfamiljshus med låsta trappuppgångar och stängda innergårdar. Det är inte människors strävan efter trygghet i sina egna bostäder som sticker i ögonen på de missunnsamma. Det är privatiseringen av det offentliga rummet. Gator och parker bakom stängsel och staket blir nämligen en påminnelse om att samhället inte längre är så tryggt vi skulle önska.