MEDBORGARLÖN DEL 3. Basinkomst för alla medborgare behandlas som en radikal idé. I själva verket fungerar välfärdsstaten i praktiken på nästan samma sätt – den som inte är villig att försörja sig själv kommer knappast att lämnas att svälta ihjäl. Att införa basinkomst i Sverige skulle egentligen inte innebära någon särskilt omvälvande förändring.
MEDBORGARLÖN DEL 2. Idéer om medborgarlön vinner alltfler anhängare. Ett system där alla får pengar utan motprestation förespråkas inte bara från vänster, men liberaler som är för medborgarlön glömmer något viktigt: Man har inte rätt till andras pengar.
MEDBORGARLÖN DEL 1. Den sociala och ekonomiska trygghet som staten tillhandahåller måste ge utrymme för självbestämmande, behandla människor lika och göra det lättare att lämna bidragsberoende. Basinkomst är det bästa sättet att uppnå det. Rätt utformat är det pragmatiskt, effektivt och rättvist.
Det finns många goda skäl för frihetligt sinnade människor att konsumera mindre. Smedjans krönikör Maria Eriksson listar sina egna främsta skäl till minska sin privatkonsumtion.
För en utomstående kan norsk politik te sig obegriplig. Några ideologiska skillnader mellan höger och vänster finns egentligen inte. Den sittande högerregeringen har ökat de offentliga utgifterna med det dubbla jämfört med den tidigare socialistregeringen. Staten spenderar nu årligen 1,3 biljoner. Samtidigt är den stora stridsfrågan inför höstens val en förmögenhetsskatt på sammantaget 14 miljarder norska kronor, 0,7 procent av BNP. Den politiske journalisten Jon Hustad skriver om ett ekonomiskt Absurdistan.
Mikuláš Dzurinda var Slovakiens premiärminister lika länge som Reinfeldt var Sveriges statsminister. Under den tiden hann Slovakien gå med i Nato, EU och OECD, reformera ekonomin och sänka marginalskatten till 19 procent. Alexander Fritz Englund intervjuar Dzurinda om frihet, kommunism och möjligheterna för drastiska reformer i dag.
Det bör kanske inte anses som en absolut dygd att alltid vara helt konsekvent i politiken, över tiden. Nya fakta kan spela in. Finansminister Magdalena Andersson har dock fört den systematiska inkonsekvensen till nya höjder. Hon har bytt fot fler gånger än man bör acceptera från en finansminister. Det är dags att rikta en misstroendeförklaring mot finansministern.
Regeringen berömmer sig i vårbudgeten för att administrera den offentliga ekonomin väl. På SNS seminarium 19 april, då Finansdepartementets statssekreterare Max Elger presenterade budgeten, framstod dock budskapet som ihåligt. Regeringens budgethantering har uppenbara brister, och medan finansministern ofta framstår som irriterad och raljant i sina framträdanden så förefaller statssekreteraren mest fascinerad av sina egna ordkonster.
I dag presenterade regeringen tillsammans med Vänsterpartiet sin vårbudget. Smedjan har ställt fem snabba frågor till Timbros tillträdande chefsekonom, doktoranden i nationalekonomi Jacob Lundberg, om vad budgeten innebär för Sverige, och vad som händer nu.
Den senaste rapporten från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) föreslår en socialiseringschock för Sverige. I stället för att intressera sig för enskilda medborgares önskemål, prioriterar den staten och dess intressen fullt ut. ESO var tidigare en viktig, ifrågasättande aktör, men nu har den spelat ut sin roll.