Under hösten väntas konfliktnivån i politiken åter öka efter vårens borgfred. Vilka politiska strider väntar? Och hur går det för januariöverenskommelsen? Det diskuteras i veckans avsnitt med Adam Danieli, Henrik…
Kostnaden av att inte ha frihet är större än vi tror. Den består av uteblivna varor och tjänster, men det räcker inte att uppskatta effektivitetsförluster av utebliven produktion. Det verkliga…
Hur väl vi hanterar framtidens utmaningar hänger på vår förmåga till lärande: att upptäcka nya data, strukturera dem till information och tolka dem som kunskap som vi kan handla utifrån.…
De olika momssatserna innebär i praktiken att högbeskattade branscher subventionerar lågbeskattade branscher med 46 miljarder varje år. Om man räknar med denna subvention är skattetrycket en procentenhet högre än den…
Perioden före det krisande 1970-talet beskrivs ofta i ett nostalgiskt ljus, och beröms från vänsterakademiskt håll ofta för sina höga politiska ambitioner. Amity Shlaes bok ”Great society – A new…
EU:s ledare har enats om den största utgiftsökningen i unionens historia. Bakom de hissnande summorna döljer sig också institutionella förändringar som leder EU bort från sitt liberala ideal. Sverige verkar…
I sina bästa stunder ger Rebecca Hendersons ”Reimagining capitalism” konkreta exempel på hur företag kan förbättra miljö och levnadsvillkor samt värna ett fritt samhälle, och detta väl inom ramen för…
Få saker bidrar som marknadspriser och konkurrens till att göra oss mer återhållsamma och eftertänksamma som konsumenter.
Det finns skäl tro att USA oavsett vem som sitter i Vita huset kommer att bedriva en politik som är mer merkantilistisk och mer nationalistisk än vad som är bra…
Konkurrens sänker priser och bristande konkurrens ökar klyftor. Länder som liberaliserar ekonomin och öppnar sig för handel tenderar att ha en mer gynnsam utveckling både ekonomiskt och socialt.
Coronakrisen har fått politiker runt om i världen att stänga gränser och tala om vikten av självförsörjning. Bakom detta finns föreställningen att en mäktig stat som kan kontrollera det ekonomiska utbytet också kan garantera ekonomisk styrka. Men även denna gång kommer protektionismen och merkantilismen att misslyckas, skriver Fredrik Erixon.
När indirekta kostnader för företag som utsätts för brottslighet inte tas med i beräkningarna riskerar vi att göra felaktiga val av brottsbekämpningsåtgärder.
För vänstern är krisen ett tillfälle att förverkliga sina idéer om större statliga grepp om ekonomin och i förlängningen inskränkningar av människors frihet. Men vilket projekt väntar för borgerligheten? Och vad är dess svar i debatten om statens uppgifter? Svend Dahl och Catarina Kärkkäinen siar om framtiden och berättar om några av de kommande artiklarna på Smedjan.
Vad ska vi göra för att få fart på ekonomin efter coronakrisen? Nu som på 1800-talet kan få förklara bättre än ekonomen och pedagogen Frédéric Bastiat varför frågan är felställd och bygger på en fundamental missuppfattning.
Det har tagit Riksbanken många år att nå det tidigare inflationsmålet. En delförklaring kan vara mättekniska svårigheter för digitala produkter. Konsekvenserna av penningpolitiken får vi nu leva med när vi går in i en lågkonjunktur med nollränta, skriver Robin Nyman.
Genom planmonopolet har kommunerna ensamrätt om att kunna skapa byggklara tomter. Men empirin visar att kommunerna underproducerar dessa byggrätter. Det skapar en rad problem på bostadsmarknaden. Ingemar Bengtsson, lektor i fastighetsvetenskap vid Lunds universitet redogör för konsekvenserna.
Hur ser vi till att det finns kvar ett starkt näringsliv med konkurrenskraftiga jobb även efter Coronakrisen? Och utan att agera vårdslöst med skattebetalarnas pengar? Ola Nevander föreslår tre åtgärder som är självfinansierande och riktade mot livskraftiga företag.
Hur höger är det egentligen att kräva statliga pengar till företagen? Och går det att rulla tillbaka förmåner som rullats ut under krisen? Karin Svanborg-Sjövall intervjuar Moderaternas partiledare Ulf Kristersson om krisåtgärder och kulturkrig.
Under pågående kris tycks många söka sig till en berättelse om den stora, starka staten. Det är oroväckande. Den politiken har prövats förr och det ledde inte till välstånd, skriver Janerik Larsson.
Två länder som omkring 1960 låg på ungefär samma välståndsnivå har under 60 år sedan dess valt varsin tydlig väg, med lika tydliga resultat. Kuba valde en långtgående planekonomi, Hongkong att väsentligen lita till lagstyre, öppenhet för handel och fri konkurrens. Neil Monnery summerar resultaten i A tale of two economies.