Kinas agerande i världspolitiken har de gångna månaderna tilldragit sig allt större intresse. Men vilka är idéerna som driver den kinesiska regimen? Henrik Dalgard beskriver i denna essä den ideologiska bakgrunden till den kombination av kommunistiskt enpartistyre, nationalism och kapitalism som utmärker det som brukar beskrivas som ”socialism med kinesiska särdrag”.
Svenska lärosäten har i flera fall tagit emot donationer från och inlett samarbeten med regimer som kränker mänskliga rättigheter, begränsar den fria forskningen, fängslar oppositionella och underkuvar yttrandefriheten. Lärosätena bör…
Coronakrisen sätter fokus på den problematiska relationen mellan Kina, Taiwan och WHO. Att USA drar tillbaka sitt stöd till WHO kan bidra till att Kina lyckas i sin ambition att använda pandemin som ett sätt att stärka sin position i världen. Från officiellt svenskt håll är det tyst.
Den kinesiska staten arbetar aktivt för att etablera landet som en global stormakt, genom investeringar i andra länder. Men svenska politiker är blåögda inför innebörden av kinesiska uppköp och den kinesiska regimens grymhet. Det är skrämmande, menar Margareta Barabash, Tankesmedjan Frivärld.
De 30 åren sedan Östeuropa befriade sig från kommunismen har inte lett till att liberalismen står starkare. Flera motkrafter har skapat en mer förvirrad värld. Statsvetaren Ivan Krastev och juristen Stephen Holmes försöker i en längre essä testa sina insikter mot verkligheten.
70 år efter maktövertagandet över Kina menar Kommunistpartiet att man måste vara lojal till partiet för att vara en patriot. Denna argumentationslinje har en del västerländska ledare understött genom att hävda att Kina är ett hot på grund av en civilisationskonflikt. Men det är inte den kinesiska civilisationen som är ett hot, utan Kinas politiska system.
SÅ PLANERAR KINA ATT TA ÖVER VÄRLDEN. Genom inhemsk innovation, utländska företagsförvärv och industrispionage har Kina uppnått en snabb teknikutveckling. Tävlingen mot USA om positionen som världsledande inom ny teknik förutspås kunna leda till ett nytt kallt krig. I Sverige verkar vi däremot allt annat än förberedda på vad det innebär om Kina blir en högteknologisk stormakt.
Kinas storsatsningar på handel speglar den europeiska imperialismen på fler sätt än vad som syns vid första anblicken. Samtidigt har landet i hundratals år varit en imperialmakt. Det är en historia Kina verkar vilja återupprepa, skriver Fredrik Segerfeldt.
Var skulle du helst vilja vara medborgare och invånare: i Ryssland eller i Kina? Svarar du Kina finns en risk att du låter dig imponeras av framgångar som i själva verket innebär hot. Eller så har du bara inte läst det senaste om den kinesiska regimens användning av teknologi.