Regeringen går på vänstermyten om vården
Regeringen vill skicka mer pengar till kommuner och regioner och köper vänsterns verklighetsbild.
Regeringen vill skicka mer pengar till kommuner och regioner och köper vänsterns verklighetsbild.
Borde det offentliga finansiera de nya läkemedelsbehandlingarna mot övervikt?
De egna källorna ger inte stöd för tesen som DN-journalisten driver.
DN-journalisten Anna Gustafssons nya bok ”Du sköna nya vård” framstår som kampanjjournalistik för vänsterpolitik.
Ett nytt sjukvårdssystem behöver skapa bättre tillgänglighet och resursutnyttjande samtidigt som jämlikheten värnas.
Vårdköerna fortsätter att växa. Men utvecklingen går att vända.
Den bäst fungerande ätstörningsvården läggs ner av ideologiska skäl.
Tillgång till AI-läkare, personlig hälsodata och ny forskning kommer att radikalt ändra förutsättningarna för svensk sjukvård.
Träning, rätt mat och en ny attityd kan hjälpa fler att må bättre.
Mycket snack och lite verkstad. Jag jobbade hårt på den stora akutmottagningen, men patienterna fick vänta.
Sedan Sverige först införde allmän sjukförsäkring har samhället förändras i grunden. Det ålderdomliga skyddsnätet klarar i dag inte av att ge trygghet vid vanliga diagnoser, skriver Naomi Abramowicz.
”Givet siffrorna kan jag inte se varför någon sjukvård skulle bedrivas i offentlig regi. Det kommer att behövas mer privat finansiering, men också privat drift”, säger Klas Tikkanen i veckans…
Privata sjukvårdsförsäkringar påstås leda till ojämlikhet, men om så vore fallet borde ojämlikheten i hälsa vara högre i länder som Danmark där en betydligt större andel av befolkningen har tecknat en privat försäkring. Sveriges långa vårdköer slår däremot särskilt hårt mot socioekonomiskt utsatta grupper, något som är en konsekvens av hur vi valt att konstruera det svenska systemet, skriver AT-läkaren Isac Riddarsparre.
Enorma och oförtjänta vinster, växande byråkrati och skenande kostnader är inte ovanliga på reglerade hybridmarknader för sjukvård. Utvecklingen av behandlingar som människor betalar för själva har varit annorlunda, skriver Smedjans…
Allt talar för att äldreomsorgens organisation – såväl den alltför hårda uppdelningen mellan sjukvård och omsorg som utrymmet för mer privat finansiering – kommer att bli en stora politiska stridsfråga de kommande åren.
Sverige har inte sjukhusvårdat coronapatienter i avsevärd mindre omfattning än våra grannländer. Ändå framställs inläggningskriterierna som alltför hårda. AT-läkaren Kajsa Dovstad efterlyser en mer sansad debatt.
Behöver det svenska sjukvårdssystemet, med runt 10 miljoner patienter, 21 olika journalsystem? I den andra delen av Smedjans serie gräver Joakim Broman vidare bland kapsejsade offentliga IT-upphandlingar. Hundratals miljoner i sjön, läkare som funderar på att hoppa av och i värsta fall livsfara för patienter är resultatet av vårdens sjuka journalsystem.
30 år efter Tysklands återförening har skillnaderna i förväntad livslängd mellan öst och väst i stort sett utraderats. Det är bland annat tack vare privata investeringar i sjukvården, bättre tillgång till moderna medicinska behandlingar och ett bättre pensionssystem, skriver Clas Rehnberg, professor i hälsoekonomi.
De senaste åren har allt fler borgerliga politiker och debattörer argumenterat för att sjukvården borde förstatligas och regionerna avskaffas. Skulle ett förstatligande av vården lösa sjukvårdens problem – eller bli ett slag i luften? Smedjans Emanuel Örtengren har träffat tre personer med god insyn i dagens sjukvård för ett samtal om möjligheterna med ökad statlig styrning och hur den konkret bör ta sig uttryck.
Jag vill kunna ge dödssjuka patienter hopp om en utväg, och alternativet att själva sätta stopp, skriver Kajsa Dovstad. Tyvärr präglas debatten om dödshjälp av felaktigheter och missförstånd.