Under efterkrigstiden har skatten kontinuerligt höjts, utan att den offentliga leveransen följt efter. Sverige har ett av världens högsta skattetryck, men likväl inte motsvarande nivå på sjukvård, skola och infrastruktur. För att inte tala om försvar och ordningsmakt. Att inget parti gått till val på att återställa maktbalansen mellan stat och medborgare gör att skattebetalarna återigen står som valets stora förlorare.
Varför tappar borgerliga partier i opinionen? Borgerligheten är till sin natur ett frihetsprojekt. Om de borgerliga partierna inte förstår att deras existensberättigande är att verka för att skydda individ och civilsamhälle från politiska ingrepp finns ingen anledning att rösta på dem.
Centerpartiet sänker skatten mest i kronor och Liberalerna sänker marginalskatten mest. Moderaterna fokuserar på breda inkomstgrupper och Kristdemokraterna på de äldre. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg kartlägger oppositionspartiernas skatteförslag.
Att politiker på lägre nivå måste ta den ekonomiska smällen för riksdagens politik är inte rimligt. Mer finansieringsansvar och fler uppgifter behöver flyttas över från kommuner till staten, så att de som beslutar om hur systemet ska fungera också är de som får finansiera det. Landstingen, å sin sida, har i dag spelat ut sin roll.
Socialdemokraterna lovar inför valet en extra veckas föräldraledighet på skattebetalarnas bekostnad. I själva verket innebär vallöftet en maktförskjutning från föräldrarna till staten, som tar kontroll över ytterligare en bit av deras ekonomi. Ju mer pengar staten tar och sedan delar ut, desto mindre pengar finns kvar för skattebetalarna att bestämma över.
Punktskatten på alkohol motiveras ofta med folkhälsoargument, men sambandet är allt annat än uppenbart. En skatt på alkohol gör att hela ekonomin, inte bara alkoholbudgeten, blir lidande. Den enda tydliga vinnaren är, när allt kommer omkring, finansministern.
Skatten på investeringssparkonton är lägre än på traditionellt aktie- och fondsparande, men det uppvägs av att risken för spararen blir större. Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet har nu motbevisat myten om ISK som kraftigt skattegynnat.
DEBATT. Regeringens giriga ekonomiska politik lyckas med konststycket att både göra skattebetalarna och staten fattigare. Sverige behöver sänkta marginalskatter och ett höjt grundavdrag, skriver Christian Carlsson och Felix Arnstedt, ordförande respektive arbetsmarknadspolitisk talesperson för KDU.
Allt tyder på att den nya sjukvårdsskatten i dag godkänns av Sveriges riksdag. De som hade kunnat bilda en skyddande majoritet väljer i stället att lägga ned sina röster, och gå till historien som en frivillig minoritet. Väljarnas dom lär bli hård.
Beskattning av fastigheter och boende är bland de mest minerade rent ideologiskt. Nu har tanken på att höja skatterna på bostäder vaknat igen. Och åter måste vi med skärpa säga: Nej! Hit men inte längre.
Skatterna på bolagsvinster, kapitalinkomster och fastigheter gör investeringar, sparande och entreprenörskap mindre lönsamt, och skatternas utformning påverkar ekonomin på ett negativt sätt. För att lindra problemen bör bolagsskatten och kapitalinkomstskatten halveras, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg med anledning av en ny rapport.
Vänstern vill ha höga skatter, men vågar inte försvara dem. I stället för att diskutera Sveriges höga skattetryck och argumentera för det, försöker vänstern framställa det som att vi har mycket lägre skatter än vi har.
Såhär ett valår är Philip Lerulfs nya bok Marionetterna högaktuell. Den handlar om socialförsäkringarna och ger på knappa hundra sidor både en gedigen historik och en inblick i de många problemen. Lerulf visar att systemen varken gör oss trygga eller fria. Ändå vill svenskarna inte veta av något alternativ.
Problemet är inte bara att debatten om vinster i välfärden förs på fel sätt. Det är också fel sak vi diskuterar. I stället för att dividera om offentlig respektive privat regi, måste vi ifrågasätta det större systemet. Den skattefinansierade välfärdsmodell vi i dag tar för given förtjänar att ifrågasättas.
I Sverige talar vi om klassresor som en kulturell utveckling, men för dem som försöker genomföra en klassresa är motivationen ekonomisk. Det måste få vara okej att anstränga sig av rent materiella skäl – och Sverige måste vara ett land där det är möjligt för den som anstränger sig att bli rik, skriver Benjamin Dousa, ordförande för MUF.
SNS Konjunkturråd föreslår arvsskatt och fastighetsskatt, men är negativa till förmögenhetsskatt och stämpelskatt vid fastighetsförsäljning. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg håller med om en majoritet av förslagen men vill inte återinföra arvsskatten. Han anser också att den samlade kapitalbeskattningen i Sverige bör sänkas snarare än höjas.
Arvsskatten avskaffades 2004, men trots att den både var skadlig och ineffektiv hörs ibland fortfarande krav på att den ska återinföras. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg förklarar varför det är en dålig idé.
När USA:s företagsskatt sjunker från 35 till 21 procent passar Walmart på att höja minimilönen för sina anställda med över en femtedel. Ännu ett bevis mot socialismens tröttsamma stereotyp att den som är rik är snål och ond.
Regeringen har just slagit ett hårt slag mot flygbranschen (och skattebetalarna) genom att införa en flygskatt. Samtidigt vill infrastrukturministern storsatsa på Arlanda. I själva verket är en evig sanning att det bästa sättet för en politiker att hjälpa, oftast är att lämna ifred.
När EU-planerar att köpa europeiska 18-åringars lojalitet genom att dela ut tågluffarkort är det många som glömmer bort att pengarna kommer från medlemsländernas skattebetalare. Men inte nog med att det är ett oansvarigt hanterande av medborgarnas pengar, det är också osäkert om det räcker med ett interrailkort för att vinna de unga för EU.