
70-talets politik är en återvändsgränd
Under pågående kris tycks många söka sig till en berättelse om den stora, starka staten. Det är oroväckande. Den politiken har prövats förr och det ledde inte till välstånd, skriver Janerik Larsson.

Under pågående kris tycks många söka sig till en berättelse om den stora, starka staten. Det är oroväckande. Den politiken har prövats förr och det ledde inte till välstånd, skriver Janerik Larsson.

Stockholms kommun har lagt 1,3 miljarder skattekronor på att renovera en lokal som förser Östermalm med delikatesser. Varför ska staden alls äga en saluhall? Detta är dock långt ifrån det enda exemplet på tveksamt kommunalt ägande landet över.

Igår röstade M, KD, V och SD igenom en ändringsbudget i riksdagen, som skjuter till mer pengar till välfärden. Detta är en urholkning av budgetnormerna, och partierna skyller på varandra, men alla är de lika goda kålsupare när de sitter i opposition.

Efter att Jan Guillou åkte dit i en skatterevision gäller plötsligt inte tidigare utfästelser om skatteplanering för så hög skatt som möjligt. Om än oväntat, vore det välkommet om hans nyfunna intresse för företagens villkor kunde bidra till att återuppväcka en insomnad skattedebatt.

Oppositionspartierna, inklusive M och KD, har enats om att staten ska skjuta till 7,5 miljarder kronor till kommunerna. Den som vill minska de offentliga utgifterna, eller bemöta kommunala och regionala budgetunderskott med ett minskat offentligt åtagande, står nu utan alternativ i svensk politik.

Värnskatten innebar att höginkomsttagare fick behålla mindre än hälften av en löneökningar, den gjorde Sveriges marginalskatt till världens högsta, den minskade avkastningen på utbildning och den var förmodligen en förlust för statskassan. Därför finns det anledning att fira att värnskatten nu avskaffats.

I takt med att tobakspolitiken blir alltmer repressiv ökar andelen illegala cigaretter på den svenska marknaden. Samtidigt som staten försöker bekämpa brottslighet göder den de kriminella nätverken genom att hålla skatterna uppe. Vad är egentligen viktigast att bekämpa, brottslighet eller rökning?

För trettio år sedan genomfördes Århundradets skattereform. Marginalskatterna sänktes till femtio procent, och i några år fick svenskarna faktiskt ha ”hälften kvar”. Anders Johnson minns förhandlingarna som ledde fram till jättereformen – och hur nära det var att de misslyckades.

Lägre bidrag och lägre skatter på arbete leder till fler i arbete. Det finns det gott om forskningsstöd för. Även om jobbskatteavdraget i sig är svårt att utvärdera pekar erfarenheter från andra länder på att 100 000–150 000 fler är i jobb i Sverige tack vare avdraget.

Skattehöjningar kommer inte att lösa välfärdens finansieringsproblem. Det kommer att krävas privat finansiering i form av egenavgifter och försäkringar för att få ekvationen att gå ihop. Det är ett hot mot vänsterns välfärdsmodell, så det är inte förvånande att de som försvarar dagens system skruvar upp tonläget.

Fastighetsskatten har kallats effektiv och incitamentsskapande, men den är ett direkt brott mot principen om äganderätt. Tack och lov är den begravd sedan 2008, även om vissa nu förespråkar ett återupplivande. Nu höjs fler röster som vill inskränka äganderätten, till exempel från Centerstudenter som vill införa skatt på ägande av mark.

Centerpartiet har stolt meddelat att det med en skattesänkning lyckats oskadliggöra överindexeringen av bensinpriset för 2020. Men så länge indexeringen finns kvar kommer det landsbygdsfientliga Miljöpartiet att kunna skratta både sist och bäst.

Grattis, skattebetalare. Från och med i dag börjar du att arbeta ihop dina egna pengar. Fram till idag har varenda krona som du tjänat in gått till stat, kommun och landsting. Men offentlig sektors problem beror inte på resursbrist, och kommer inte heller att lösas med högre skatter. Men för högskatteförespråkarna har skattetrycket blivit ett självändamål.

Med en chockhöjning av skatten vill regeringen tvinga upp priset på plastpåsar till sju kronor. Tanken är att begränsa användningen enligt EU:s önskemål – men alternativen, till exempel tygpåsar, är värre än plastpåsar ur klimatsynpunkt. Detta är statlig klimatpolitik när den är som sämst.

Nya kommunhus byggs eller planeras runtom i Sverige, på skattebetalarnas bekostnad. Dessa prestigeprojekt planeras av politikerna samtidigt som välfärdens kärnuppgifter ansträngs till bristningsgränsen och skatterna höjs.

Värnskatten är i objektiv mening en liten skatt, men den är viktig som symbolfråga. Att regeringen nu tar steg för att göra det är positivt, men det räcker inte. De svenska marginalskatterna måste fortsätta sänkas, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.

Med vilken rätt roffar staten åt sig 25 procent på varje transaktion? Det finns all anledning att fråga sig vad den egentligen gör för att förtjäna våra momspengar. Problemet är att vi inte frågar oss detta tillräckligt ofta, eftersom momsen hålls dold för skattebetalarna. Vi borde vara argare än vi är.

Sedan valet 2014 har Miljöpartiet tonat ned sin tillväxtfientliga retorik. Nu är bara frågan när partiet slutar motverka tillväxt i praktiken. Att Pågen inte kan starta en fabrik i Malmö på grund av risken för elbrist är en konsekvens av de klimatskatter partiet har drivit på för. Vill man hjälpa klimatet är det fel väg att gå att hindra ekonomisk tillväxt.

Sommarjobbare i Trelleborg får betalt för att göra normkritiska granskningar av statyer. På andra håll är det kommunala hemsidor som sätts under normkritisk lupp. Det är högkonjunktur i den normkritiska sektorn, och att skattefinansierade kärnverksamheter vacklar verkar inte bromsa efterfrågan.

Den 83-procentiga ökningen av Norges sockerskatt är ett fiasko för alla inblandade, utom den svenska gränshandeln. Nu när alla våra grannländer på olika sätt har misslyckats med att tvinga sina medborgare att äta mindre socker, är det förmodligen bara en tidsfråga innan Sverige följer efter.