Precis innan jul skrev president Donald Trump under Republikanernas skattereform, som sänker skatten kraftigt för både individer och företag. Detta kommer att höja USA:s ekonomiska tillväxt, men inte tillräckligt för att göra reformen självfinansierande, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.
Regeringen föreslår tio månaders kvoterad föräldraförsäkring, fem åt vardera föräldern. Men problemet med föräldraförsäkringen är inte det ojämna uttaget, utan att den både är för lång och för dyr. Den offentligfinansierade ledigheten måste kortas, både för ekonomins och för skattebetalarnas skull.
Appen Taxlandia är EU:s senaste medel för att utbilda oss om skatter. Huvudbudskapen är att låga skatter är dåliga och att satsningar på supersnabba höghastighetståg är bra.
Genom att bunta ihop skatteplanering med skattefusk, får Magdalena Andersson det att låta som att det är skurkaktigt att inte betala för hög skatt i onödan. Om länder som Malta är skatteparadis, framstår Sverige i jämförelse som ett skattehelvete.
Politiker har ett ansvar för skattemoralen. Vill de försäkra sig om medborgarnas tillit när det kommer till att förvalta deras skattepengar måste de också vara tydliga med vad skatten skall finansiera och hålla sig till det. När politiker inte gör det undergräver de skatternas legitimitet och därmed skattemoralen, skriver Felix Arnstedt, arbetsmarknadspolitisk talesperson för KDU.
Att SVT blåser upp de så kallade paradispappren till orimliga proportioner säger något om journalistikens villkor: ett medieföretag har helt enkelt inte råd att avsätta ett stort antal journalister till ett omfattande grävjobb utan att det kommer ut någonting användbart. Blir resultatet magert återstår att blåsa upp det till orimliga proportioner.
Sverige har höga skatter på låga inkomster. Samtidigt är de negativa effekterna av inkomstskatt allra mest kännbara i botten av inkomstskalan. Sänkt inkomstskatt för låginkomsttagare borde vara en prioritering både för liberaler som vill frigöra kuvade individer, och för socialister som betonar solidaritet med samhällets utsatta.
Att vilja behålla sina pengar är inte konstigt. Att upprätthålla ett system där människor tjänar på att skatteplanera är däremot djupt omoraliskt, skriver Siri Steijer.
250 000 svenska medborgare lever i ekonomisk utsatthet trots att de har jobb. För dem innebär det svenska skattesystemet att de, i stället för att ha egna marginaler, betalar höga skatter men inte alltid får tillbaka dem på bästa sätt. Den som nätt och jämt får ekonomin att gå runt får både mer nytta och mer frihet av pengar de själva bestämmer över, än av pengar som det offentliga fördelar.
Enligt ett nytt förslag kommer dina skattepengar i framtiden att gå direkt till public service-bolagen. Tanken är, förutom att öka public service-bolagens intäkter, att politikerna inte ska lägga sig i deras verksamhet. Desto större anledning för dig som finansiär att göra det.
Svenska staten beskattar i princip allt som rör sig – och mer därtill. Förmånsbeskattning, som drabbar privatpersoner som genom sitt företag eller sin arbetsgivare har tillgång till exempelvis bil, båt eller gratis parkeringsplats, är i praktiken en skatt på hypotetiska förmåner. Man behöver inte ens utnyttja förmånen; att möjligheten finns räcker. Det är ett absurt hinder för de företag som vill göra sina anställdas liv lite enklare och bekvämare.
Regeringen drar på sig permanenta utgiftsökningar och missar chansen att göra långsiktiga tillväxtreformer. Som alltid lockar valår politiker att öka utgifterna för att locka väljare, medan viktiga långsiktiga reformer uteblir. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg svarar på fem frågor om dagens budgetproposition.
Tidningen Dagens ETC hävdar i en artikel som Jonas Sjöstedt hänvisat till att kända svenskar med stora kapitalinkomster kan betala så lite som 12 procent i skatt. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg har granskat siffrorna närmare och kommit fram till att anledningen till att skatten ser låg ut sannolikt är att utländsk skatt som betalats på samma inkomst inte syns i de offentliga beskattningsuppgifterna.
På lördag blir din dator, mobil, TV, spelkonsol, tvättmaskin, mikrovågsugn och så vidare dyrare. Ibland nästan 400 kronor per produkt. Ännu en gång vill staten ändra ditt konsumtionsmönster, och förmodligen kommer det ännu en gång att få oönskade konsekvenser.
Mikuláš Dzurinda var Slovakiens premiärminister lika länge som Reinfeldt var Sveriges statsminister. Under den tiden hann Slovakien gå med i Nato, EU och OECD, reformera ekonomin och sänka marginalskatten till 19 procent. Alexander Fritz Englund intervjuar Dzurinda om frihet, kommunism och möjligheterna för drastiska reformer i dag.
Vänstertidningen Dagens ETC påstår att bara en halv procent av svenskarna betalar 50 procent eller mer i skatt. I själva verket måste personer med så låg månadslön som 15 000 kronor i månaden betala hälften av vad de tjänar i skatt, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.
”Politikerföraktet” är en vanlig förklaring till den populistiska vågen i västvärlden. Men vem är det egentligen som föraktar vem? En majoritet av politikerna tror inte ens att väljarna skulle klara av att få bestämma över sina egna kroppar – än mindre sina plånböcker.
Aktieägare i företag betalar både inkomstskatt och kapitalinkomstskatt, och sedan konsumtionsskatt när de spenderar sina pengar. Ändå låter det ofta i media och politiken som om företagen "inte tar sitt samhällsansvar" om de inte dessutom betalar bolagsskatt. Lägg mer energi på att sänka den dåliga skatten och mindre på förenklande retorik, skriver Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro.
Sverige är ett av EU:s värsta länder vad gäller regleringar av hur människor får äta, röka och dricka. Den övergripande trenden är negativ, och det gäller hela Europa – det senaste året har 22 av 28 EU-länder ökat sina förbud och regleringar kring alkohol, mat, läsk, tobak och e-cigaretter. Orsaken sägs vara folkhälsan, men argumentet håller inte. Det handlar om ideologi, skriver Mattias Svensson.
Att staten kan driva komplicerade processer mot småföretagare och enskilda utan ens behöva betala advokatnotan vid förlust är inte rimligt, skriver Carl Göransson, VD för Rättvis skatteprocess.