Regeringen drar på sig permanenta utgiftsökningar och missar chansen att göra långsiktiga tillväxtreformer. Som alltid lockar valår politiker att öka utgifterna för att locka väljare, medan viktiga långsiktiga reformer uteblir. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg svarar på fem frågor om dagens budgetproposition.
Tidningen Dagens ETC hävdar i en artikel som Jonas Sjöstedt hänvisat till att kända svenskar med stora kapitalinkomster kan betala så lite som 12 procent i skatt. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg har granskat siffrorna närmare och kommit fram till att anledningen till att skatten ser låg ut sannolikt är att utländsk skatt som betalats på samma inkomst inte syns i de offentliga beskattningsuppgifterna.
På lördag blir din dator, mobil, TV, spelkonsol, tvättmaskin, mikrovågsugn och så vidare dyrare. Ibland nästan 400 kronor per produkt. Ännu en gång vill staten ändra ditt konsumtionsmönster, och förmodligen kommer det ännu en gång att få oönskade konsekvenser.
Mikuláš Dzurinda var Slovakiens premiärminister lika länge som Reinfeldt var Sveriges statsminister. Under den tiden hann Slovakien gå med i Nato, EU och OECD, reformera ekonomin och sänka marginalskatten till 19 procent. Alexander Fritz Englund intervjuar Dzurinda om frihet, kommunism och möjligheterna för drastiska reformer i dag.
Vänstertidningen Dagens ETC påstår att bara en halv procent av svenskarna betalar 50 procent eller mer i skatt. I själva verket måste personer med så låg månadslön som 15 000 kronor i månaden betala hälften av vad de tjänar i skatt, skriver Timbros chefsekonom Jacob Lundberg.
”Politikerföraktet” är en vanlig förklaring till den populistiska vågen i västvärlden. Men vem är det egentligen som föraktar vem? En majoritet av politikerna tror inte ens att väljarna skulle klara av att få bestämma över sina egna kroppar – än mindre sina plånböcker.
Aktieägare i företag betalar både inkomstskatt och kapitalinkomstskatt, och sedan konsumtionsskatt när de spenderar sina pengar. Ändå låter det ofta i media och politiken som om företagen "inte tar sitt samhällsansvar" om de inte dessutom betalar bolagsskatt. Lägg mer energi på att sänka den dåliga skatten och mindre på förenklande retorik, skriver Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro.
Sverige är ett av EU:s värsta länder vad gäller regleringar av hur människor får äta, röka och dricka. Den övergripande trenden är negativ, och det gäller hela Europa – det senaste året har 22 av 28 EU-länder ökat sina förbud och regleringar kring alkohol, mat, läsk, tobak och e-cigaretter. Orsaken sägs vara folkhälsan, men argumentet håller inte. Det handlar om ideologi, skriver Mattias Svensson.
Att staten kan driva komplicerade processer mot småföretagare och enskilda utan ens behöva betala advokatnotan vid förlust är inte rimligt, skriver Carl Göransson, VD för Rättvis skatteprocess.
På onsdag (10/5) lanseras Nanny State Index 2017, en rankning av EU:s länder utifrån graden av förmynderipolitik på områden som alkohol, tobak och sötsaker. Förra året var Sverige näst värst i EU, mycket på grund av den radikala alkohollagstiftningen. Samtidigt beskrivs den svenska alkoholpolitiken från statligt håll som en succé. Men hur bra är den egentligen – och för vem?
Se över LAS, lägg ned Arbetsförmedlingen och gör om anställningssubventionerna till ett enda. Det finns flera bra förslag i Moderaternas vårmotion, men fortfarande saknas en tydlig bild av vad man vill åstadkomma.
I dag presenterade regeringen tillsammans med Vänsterpartiet sin vårbudget. Smedjan har ställt fem snabba frågor till Timbros tillträdande chefsekonom, doktoranden i nationalekonomi Jacob Lundberg, om vad budgeten innebär för Sverige, och vad som händer nu.
Folkhälsominister Gabriel Wikström tycker att läskskatt skulle kunna vara en bra idé för Sverige. Tvärtom är det en usel idé. Punktskatter tenderar att få alla möjliga konsekvenser utom de avsedda – som så ofta när politiker försöker bestämma över hur vi ska spendera våra pengar.
I dag låter det ofta som om höga skatter har ett egenvärde. I själva verket är det snarare tvärt om: skattesänkningar har ett egenvärde. Det handlar inte bara om att stimulera fram önskade beteenden, utan om det djupt moraliskt riktiga i att låta den som förtjänat pengarna behålla dem själv, skriver Christian Ekström, VD för Skattebetalarnas förening.
Moderaterna har problem. Väljarna vet inte längre var de har partiet. Det kanske inte är så konstigt, när partiet som en gång stod mellan medborgarna och skattemyndigheterna nu obekymrat höjer skatten för att kunna sänka åldersgränsen för allmän förskola.
Centerpartiet och Liberalerna är kraftigt negativa till de skattehöjningar regeringen har presenterat. Det är en aning ironiskt, eftersom det är just på grund av C och L som regeringen kommer att få igenom dem.
En höginkomsttagare i Sverige betalar totalt 75 procent i marginalskatt. Timbros tillträdande chefsekonom Jacob Lundberg förklarar hur det kommer sig.