Kinas storsatsningar på handel speglar den europeiska imperialismen på fler sätt än vad som syns vid första anblicken. Samtidigt har landet i hundratals år varit en imperialmakt. Det är en historia Kina verkar vilja återupprepa, skriver Fredrik Segerfeldt.
50 ÅR SEDAN 1968. Sveriges utrikespolitiska självbild går att spåra tillbaka till 68-rörelsen. Olof Palmes, Socialdemokraternas och Sveriges stöd till FNL skapade vår uppfattning om oss själva som internationella vägvisare – trots att den sida vi stödde i Vietnamkriget resulterade i en kommunistisk diktatur. Claes Arvidsson skriver om hur Vietnam fortfarande präglar svensk utrikespolitik 50 år senare.
Den nya Dag Hammarskjöld-biografin tar avstamp i en underlig svensk FN-vurm. Dag Hammarskjöld var en imponerande person, men organisationen han ledde får egentligen bara något gjort när den inte fungerar som den ska.
Han sympatiserade med palestinierna, men efter hand kom han att ställa sig på israelernas sida. Journalisten och författaren Bengt G Nilsson beskriver sin omsvängning i vår tids kanske mest infekterade konflikt – och vad det egentligen är för ståndpunkt den svenska vänstern väljer att ta.
Zimbabwes nya president Emmerson Mnangagwa beordrade i början av 1980-talet den mordvåg som gick till historien som Gukurahundi. Medan mördandet pågick uppbar landet stort bistånd från Sverige. Sida och svenska regeringen har aldrig bekänt sin skuld utan i stället sagt att man inget visste.
Valet av Donald Trump till president har lett till en våg av antiamerikanism i Sverige. Men USA är mer än sin president, och Trumps presidentskap får inte bli en förevändning för Sverige och EU att försaka den transatlantiska länken.
Det senaste decenniet har sannolikt varit det tyngsta i EU:s historia. Finanskris, vacklande ekonomisk utveckling, grekiskt drama, ungersk och polsk illiberalism, rekordstora framgångar för EU-fientliga partier, Brexit. Men den som tror att fördjupningen av det europeiska samarbetet därmed kommer bromsa in har fel. Enligt klassisk integrationsteori tas de stora sprången just i kristider. Den nya politiska energi som nu emanerar från Paris och Berlin efter den brittiska folkomröstningen tyder på att historien är på väg att upprepa sig.
Carl Bildt är en av Sveriges mest framgångsrika politiker på den internationella arenan, och en som betytt mycket för såväl Sveriges EU-medlemskap och vår relation till USA. I en ny bok riktas uppmärksamheten i stället mot hans privata finanser och Twittervanor. Vill man förstå idépolitikern och statsmannen Bildt vinner man mer på att läsa hans egna anföranden i stället, skriver Zebulon Carlander.
FN har antagit ett avtal om globalt kärnvapenförbud. Sveriges regering röstade ja, och Margot Wallström är positiv. Men en kärnvapenfri värld är inte längre möjlig, och den beska sanningen är att de sista som skulle ge upp sina kärnvapen är de som är sämst lämpade att ha dem från första början. Maktbalansen mellan kärnvapenmakterna är det närmaste vi kan komma en trygg värld.
På en presskonferens om infrastruktur började Donald Trump i stället gräla med pressen om våldsamheterna i Charlottesville. Genom att visa hela världen hur han tänker och agerar i ett pressat läge blottar han sig själv och USA för världens oroshärdar. En amerikansk president som inte verkar kunna hantera press är ett problem för hela världen.
Mats Johansson kämpade för Baltikums frihet också sedan andra börjat ta den för given, efter Sovjetunionens fall. Han såg tidigare än andra utvecklingen i det nya auktoritära Ryssland. Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker (M) och en av grundarna till Måndagsrörelsen för Baltikums frihet skriver om hur det gick till och om vänsterns moraliska skuld.
Under kalla kriget utkämpades ett proxykrig mellan USA och Sovjetunionen i södra Afrika. De gerillor och senare regimer som fick militärt stöd av Sovjet, fick även pengar av Sverige. I en ny bok beskriver journalisten Bengt Nilsson vad det var Sverige hjälpte till att finansiera.
Saudiarabien tar plats i FN:s kvinnokommission, och det finns orsak att tro att Sverige är en bidragande orsak. Regeringens har uppenbara svårigheter med att leva upp till sitt feministiska epitet. Problemet är att regeringen vill använda utrikespolitiska förbindelser till plakatpolitik, men plakatpolitik skadar i sin tur utrikespolitiska förbindelser.