Sveriges två stora partier har båda tvingats försöka återupprätta sin trovärdighet i viktiga frågor, men har valt fundamentalt olika vägar. Moderaterna har varit öppna med begångna misstag, medan Socialdemokraterna låtsas som ingenting och skyller ifrån sig. Smedjans krönikör Fredrik Johansson ställer sig frågan om vad som krävs för att bli ett parti som väljarna litar på.
Politiska extremister kan definitivt utgöra ett hot mot våra samhällen. Systematiska lagbrott kan underminera ordning och tillit. Svenskarnas märkliga förhållande till alkoholen har dock i många fall illustrerat motsatsen. Ibland har vi i själva verket sådana krafter att tacka för vår frihet, skriver Smedjans krönikör Mattias Svensson.
Jurister tar mer plats i den svenska debatten än någonsin tidigare. Samtidigt växer skepsisen mot aktivistiska domare och juridiken som hinder för den politiska viljan. Adam Danieli pekar på hur politiken har hittat ett tacksamt sätt att komma undan det egna ansvaret för en misslyckad svensk rättspolitik: att skylla på domaren.
Efter tio år av uteblivna reformer behöver Sverige en regering som kan ge landet en ekonomisk nystart. Till den nystarten har Sverigedemokraterna lite av politiskt värde att tillföra. Det är dags att gamla alliansvänner börjar prata med varandra igen, skriver Smedjans krönikör David Ahlin.
Klassresan har blivit det ideal som den samtida politiken bygger på. Men vad händer med samhällen där akademisk förmåga värderas så högt att de som väljer andra banor marginaliseras i den politiska föreställningsvärlden. Susanna Birgersson har läst en ny bok av David Goodhart – författaren som myntade begreppen somewheres och anywheres – som pekar ut vägar för att uppvärdera andra kompetenser än de akademiska.
Konsekvensen av nästan tio års försök att avtala bort parlamentariska realiteter är att Sverigedemokraterna aldrig på allvar synats i svensk politik. Ansvar kommer därför att vara den centrala frågan i…
Med mindre än en månad kvar till det amerikanska presidentvalet har Joe Biden en stabil ledning över Donald Trump. Risken är att många europeiska politiker tar ut en Bidenseger i förskott, och glömmer bort att förbereda sig på vad fyra år till med Trump kan komma att innebära, skriver Idil Tuysuzoglu.
Hemköp är ett i raden av företag som vill påverka sina kunder att göra mer hållbara val. Men deras kampanj bygger på förenklingar som riskerar att göra mer skada än nytta i miljödebatten, skriver Smedjans krönikör Hanna Marie Björklund.
Majoriteten av väljarna tycker att det är dags för ett regeringsskifte vid nästa val, men bara drygt var tredje tror att en moderatledd regering skulle göra ett bättre jobb än den nuvarande. Förtroendegapet är en varningssignal. Moderaterna får inte tappa optimismen och berättelsen om att en bättre framtid är möjlig, skriver Smedjans opinionskrönikör David Ahlin.
Efter att förhandlingarna om arbetsrätten spruckit talar regeringen om att arbetsmarknadens ska försöka igen. Men inget tyder på att mer tid skulle ta oss närmare en lösning. Centerpartiet och Liberalerna måste säkra att regeringen går vidare utan arbetsmarknadens parter, skriver Caspian Rehbinder.
Sedan Donald Trump föra fyra år sedan vann det amerikanska presidentvalet har det talats om att Europa och USA glider isär. Men klyftan handlar inte bara om den sittande presidenten, utan minst lika mycket om politisk kultur. I tilltagande utsträckning styrs amerikansk politisk kultur av tv-underhållningens logik, och det kommer knappast att förändras om Trump förlorar i november, skriver Janerik Larsson.
De senaste veckorna har det kommit flera nedslående rapporter om hur livet på jorden hotas. För att inte gå vilse bland alarmistiska rubriker gäller det att ta fasta på samhällssystemets betydelse för möjligheterna att värna den biologiska mångfalden, skriver Smedjans nya krönikör Hanna Marie Björklund.
Planerna på europeiska minimilöner är ett politiskt monster som Stefan Löfven själv varit med att skapa. Tyvärr är frågan illustrativ för hur regeringen bedriver EU-politik, skriver Smedjans krönikör Fredrik Johansson.
Många innovationer blir först verkligt revolutionerande när de kan produceras billigt och komma många till del. Det är värt att komma ihåg nästa gång någon avfärdar exempelvis plast som en onödig del av det moderna samhället, konstaterar Mattias Svensson apropå ekonomen Tim Harfords två böcker om innovationerna som format världen.
Som chef invaggas du i föreställningen att man är viktig, ända tills man inte längre är det. Är det värt att skaffa sig magsår och försaka sitt familjeliv för något som i grunden är meningslöst, frågar sig Smedjans krönikör Bengt Ohlsson.
Att människor kan försörja sig själva måste vara den bärande principen för en liberal migrationspolitik. Men samtidigt som fri rörlighet blev en liberal symbolfråga gick denna grundläggande insikt förlorad. Det kan förklara varför migrationen blev ett öppet sår i svensk borgerlighet. Men i betoningen av den egna försörjningen finns också nyckeln till en väg framåt.
Offentlighetsprincipen är en svårslagen murbräcka mot korruption, slöseri och allehanda maktmissbruk. Mycket talar för att det vore klokt att även låta den omfatta friskolor, men fler borde ifrågasätta det rimliga i att statliga företag som Systembolaget, som har en historia av mutskandaler, helt slipper undan medborgarnas insyn.
För fem år sedan efter attentatet mot Charlie Hebdo svor vi på att stå upp för yttrandefriheten. Ingen har ännu argumenterat övertygande om varför gränsen skulle dras mellan att göra satir av profeten Muhammed och att bränna en koran. Catarina Kärkkäinen analyserar rättighetsargumenten i debatten.
Väljarna avskyr fastighetsskatten men politiker och tyckare, ofta med hänvisning till nationalekonomiska resonemang om effektivitet, gillar den. Det är dock just de egenskaper som gör att skatten uppfattas som bra…
Fler än någonsin tycker att utvecklingen i landet går åt fel håll. Om Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land att leva och bo i behöver kärnstaten återupprättas.