En av liberalismens baksidor är dess oförmåga att förstå den sortens drivkrafter som får en del människor att vara beredda att dö för religionen eller nationen. Denna oförmåga förklarar somliga liberalers upprörda reaktioner när ”Sveriges Steve Bannon” Malcom Kyeyune påpekar att vissa människor faktiskt lockas av blodig kamp.
Statsminister Stefan Löfven må sakna politisk erfarenhet, men det ursäktar inte hans påståenden att parlamentarism innebär att alla partier är skyldiga att genomföra regeringens politik, eller att riksdagen måste ha förtroende för regeringen. Riksdagen är överställd regeringen på alla sätt och vis.
När maskerade ligister och våldsverkare dikterar villkoren för vem som får rapportera vad och var, hotas journalistikens förutsättningar på allvar. Det borde bekymra landets journalister mer än att de fått konkurrens från nya aktörer som lever på donationer.
Hur ser Sverige ut om trettio år? Kommer det att vara ett land präglat av klanstrider eller rentav inbördeskrig? Eller kommer det att vara ett land där Sverigedemokraterna styr över arkitekturen? Smedjan gav fem skribenter fria händer att teckna sin bild av hur Sverige ter sig år 2050. Alla valde att måla framtiden i dystra färger.
Lärarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna föreslår alla att skolan återförstatligas. Att koppla skolans problem till kommunaliseringen är dock svårt, och ett förstatligande skulle i stället föra med sig nya problem.
Det är ohållbart att kräva att författare som får priser, exempelvis Nobelpriset i litteratur, ska vara moraliskt obefläckade. Och Svenska Akademien blir inte moraliskt förkastlig för att den ger pris till människor som är moraliskt förkastliga. God litteratur är inte samma sak som litteratur skriven av goda människor.
Kroppslig autonomi, rätten att bestämma över sin egen kropp, bekräftas i FN:s mänskliga rättigheter och borde ses som okränkbar. I själva verket visar den sig vara högst teoretisk. Den svenska staten tar sig stora friheter på medborgarnas bekostnad.
Frihetliga som argumenterar mot offentlig finansiering av kultur bör göra det för att det är bättre för kulturen att stå fri från politisk kontroll och påverkan. De bör inte argumentera som om kultur vore en onödig budgetpost. Tyvärr har borgerliga debattörer ofta bidragit till nidbilden av högern som kultur- och bildningsfientlig.
Michel Foucaults postmoderna idéer åberopas flitigt av dem som propagerar för att utesluta författare med obsoleta idéer från humaniorans litteraturlistor. Själv skrev Foucault tillsammans med många andra franska postmodernister under ett upprop till stöd för sex med minderåriga. På vilket sätt kommer det att påverka Foucaults plats på framtidens litteraturlistor?
Efter samtalet med Jimmie Åkesson har Ulf Kristersson anklagats för svek och lögner, både av sina politiska motståndare och besvikna högerväljare. Men Kristersson följer endast de politiska spelreglerna. Parlamentarismen förutsätter nämligen samtal och kompromisser.