Hög och intensiv beskattning driver fram hänsynslös individualism, robotar är inget att vara rädd för och marknader ger ofta människor värdighet. Richard Davies beslöt sig för att resa världen runt för att se hur ekonomi verkligen fungerar. Resultatet, Extreme economies, ger många tänkvärda insikter om människor, samhällen och vad som är verkligt värdefullt.
I slutet av 1970-talet gick staten in med en satsning i klädföretaget Algots. Motivet var att skapa jobb för kvinnor i Västerbotten. Men det gick inte som man hoppades. Lena Andersson-Skogs bok Otyg är som klippt och skuren för alla som nu ropar på en ökad roll för staten i att rädda marknader och företag.
Den amerikanske författaren Jonathan Safran Foer har nyss släppt boken Det är vi som är klimatet – hur man räddar världen, i vilken han efter många om och men landar i att räddningen för klimatet är att sluta äta kött. Per-Ola Olsson har läst och är måttligt imponerad.
Som en del i januariöverenskommelsen föreslogs språkkrav för medborgarskap. Fanny Forsberg Lundell sammanfattar forskningen kring ett sådant krav i en aktuell rapport. Men för att få mer kött på benen träffar hon Helena Gullmarson, som i 40 år har arbetat med att undervisa i svenska i Rosengård.
Hur kunde Trump vinna presidentvalet 2016? Många togs på sängen av hans framgångar i det republikanska partiet, men vägen dit bereddes flera år tidigare. Boken American Carnage skildrar hur populistiska budskap kommit att spela en allt större roll bland republikaner.
Den italienska maffian tjänar pengar på matförfalskningar. Samtidigt hotar detaljregleringar traditionella tillverkningsmetoder. Klämd mellan organiserad brottslighet och politik – hur ska det gå för pastan? Andreas Eriksson har djupdykt i Italiens gastronomiska politik. Och så bjuder han på ett recept till en riktig napolitansk söndagsmiddag.
Stater och droger är en synnerligen dödlig kombination. Statsvetaren Peter Andreas visar i boken Killer high hur krig och droger blandats genom historien och in i våra dagar. Det är en påtaglig cynism som skildras, inte minst i USA:s eskapader i olika länder.
Naftasyndikat var ett sovjetiskt oljebolag som under 1920- och 30-talen drev bensinmackar över hela Sverige. Var det egentligen en enda stor täckmantel för spioneri? Petter Bergner recenserar Fredrik Malms bok om sin morfars far Einar Kruse, som var direktör för Naftasyndikat och senare ekonomiansvarig i Vänsterpartiets föregångare SKP.
Hemskolning är inte tillåtet i Sverige. Ändå finns det föräldrar som väljer att hemundervisa sina barn, här eller utomlands. Varför? Smedjan har intervjuat tre föräldrar som berättar varför den svenska skolan inte passade för deras barn.
Om kontrollen över staten växer i takt med att statens kapacitet utvidgas så behöver en större stat inte innebära mindre frihet. Det är en av teserna i The Narrow Corridor av Daron Acemoglu och James Robinson. Mattias Svensson läser en bok som, trots intressanta poänger, är på tok för okritisk till statens tillväxt.
Hasse Alfredson var en kreativ idéspruta, som samtidigt saknade tålamod med rutin och byråkrati. Han var betydligt mer än den anspråkslösa titeln på Kalle Linds biografi antyder. Mattias Svensson fnissar förtjust åt både pikanta detaljer och Alfredsons egna ordvändningar.
Trollkarlen från Chicago är något så ovanligt som en musikal om Milton Friedman. I sång och dans beskrivs hans liv och idéer. Trots vissa brister är det en fin framställning av ett nittonhundratal där planekonomin var ett riktigt hot även i väst.
Isaac Asimovs science fiction-böcker skildrar en verklighet där civilisationen i sin helhet kan kartläggas, förutspås och i förlängningen planeras. I dag tycks allt fler ansluta sig till en liknande idé om att AI och stora datamängder ska kunna användas för att planera samhället i detalj. De har missförstått både tekniken och samhället.
Glossiga dansnummer, bisarr dialog och en ”intrig” som i sin långsökthet påminner om gamla porrfilmer. Tjänar man inga pengar på skivförsäljning får man skriva böcker eller ordna krogshower istället. Smedjans nya skribent Bengt Ohlsson har gått på bio och sett filmen där Tomas Ledin sammanfattar snart femtio år som artist.
I All inclusive möter journalisten Lars Åberg människorna bakom integrationspolitikens tillkortakommanden. Boken är fylld av träffsäkra och viktiga observationer, men allt för ofta går Åberg vilse när han försöker förstå en omgivning som inte ligger i linje med hans personliga föreställningar.
Nobelpristagaren Mario Vargas Llosa är en ledande företrädare för den växande rörelse som vill avsluta kriget mot knarket. Han är bokaktuell med Lockrop och i denna återpublicerade intervju talar han om legalisering, kapitalismens moraliska kris och livet efter litteraturpriset.
Erik Gustaf Geijer löper som en röd tråd genom 1900-talets politiska debatter. Liberaler, konservativa och socialdemokrater kan alla hitta inspiration i hans texter. Stig-Björn Ljunggren reflekterar över en politisk filosof som dyker upp i allt från egnahemsrörelsen till interna SSU-konflikter.
200 års historia avhandlas med varierande djup i Svante Nordins nya bok. Författaren växer nya insikter för de epoker han själv tycks mest intresserad av, men lämnar andra mindre utforskade. Hur Sverige fick sin demokrati blir klart och tydligt. Om vad som ledde fram till det finns betydligt mer att berätta än det Nordin avslöjar.
De 30 åren sedan Östeuropa befriade sig från kommunismen har inte lett till att liberalismen står starkare. Flera motkrafter har skapat en mer förvirrad värld. Statsvetaren Ivan Krastev och juristen Stephen Holmes försöker i en längre essä testa sina insikter mot verkligheten.
Det är inte Brexit vi borde oroa oss för, utan alternativet, menar journalisten och författaren David Goodhart. Värderingssprickan mellan vad han kallar anywheres och somewheres är orsaken till att britterna röstade för Brexit från första början, och den kommer att bli betydligt värre om inte det politiska etablissemanget för en gångs skull ger vika för resten av Storbritannien.