Erik Gustaf Geijer löper som en röd tråd genom 1900-talets politiska debatter. Liberaler, konservativa och socialdemokrater kan alla hitta inspiration i hans texter. Stig-Björn Ljunggren reflekterar över en politisk filosof som dyker upp i allt från egnahemsrörelsen till interna SSU-konflikter.
200 års historia avhandlas med varierande djup i Svante Nordins nya bok. Författaren växer nya insikter för de epoker han själv tycks mest intresserad av, men lämnar andra mindre utforskade. Hur Sverige fick sin demokrati blir klart och tydligt. Om vad som ledde fram till det finns betydligt mer att berätta än det Nordin avslöjar.
De 30 åren sedan Östeuropa befriade sig från kommunismen har inte lett till att liberalismen står starkare. Flera motkrafter har skapat en mer förvirrad värld. Statsvetaren Ivan Krastev och juristen Stephen Holmes försöker i en längre essä testa sina insikter mot verkligheten.
Ett försök till en provocerande granskning av mansrollen blir i stället ett oavbrutet konstaterande av den vite heterosexuelle medelklassmannens dödssynder. Resultatet är ett tondövt hamrande på samma tangent.
Historieprofessorn Dick Harrisons senaste bok är faktaspäckad och väl berättad och kommer knappast att göra en historieintresserad läsare besviken. Temat är dock något diffust, och ansatserna till samtidskommentar svaga.
Hyresmarknaden har nått sin brytpunkt. Vi ser bostadsbrist, massombildningar och svarthandel. Trots det råder politiskt dödläge – ingen vill göra sig ihågkommen som den som chockhöjde hyrorna för Östermalmspensionärerna. I en ny bok menar fastighetsekonomen Fredrik Kopsch att endast fri hyressättning kan lösa krisen.
Dagens febriga fixering vid kön, etnicitet och andra identitetskategorier förgiftar samhället. I The Madness of Crowds ger sig Douglas Murray i kast med att diagnostisera massans identitetspolitiska galenskap. Det är en roande men framför allt oroande läsning.
Socialkonstruktivistiska teorier om vad som formar människan har tagit stor plats i det offentliga rummet de senaste åren, främst i debatten om kön. Samtidigt förekommer begreppet ”naturligt” i flera olika politiska debatter. I en ny bok argumenterar filosofiprofessorn Fredrik Svenaeus för att det finns en objektiv verklighet, och det naturliga är att ta plats i den.
Två saker sticker ut i Peter Esaiassons nya bok ”Förorten. Ett samhällsvetenskapligt reportage” (Timbro): det relativt höga förtroendet för myndigheterna och det välmenande föreningslivets utanförskap.
Irland är nyckeln till Brexit. Det går inte att samtidigt lämna den inre marknaden, ha en öppen gräns på Irland och undvika gränskontroller mellan Nordirland och resten av Storbritannien. Konflikten mellan dessa mål förklarar Toryregeringens Brexitdilemma.
Det är inte en slump att du som turist kan få svårt att hitta en svalkande öl i socialistiska Venezuela medan du ser en frodande vin- och matkultur i ekonomiskt frihetliga Georgien. Att socialism inte bara misslyckas med att skapa ett klasslöst samhälle utan även totalt förstör dess välstånd, illustreras i den nyutgivna boken Socialism Sucks.
Väst vinner inte längre krig. I boken Goliath förklarar Sean McFate varför och hur det kan ändras. Det är smutsigt. Men om nu porrfilmer på tv får terroristerna att sluta strida, kanske det är vad väst ska sända till en del hopplösa oroshärdar i stället för ännu fler stridsflygplan.
Storföretagens vd:ar förtjänar på det stora hela sina höga löner, och storföretagen är bra för samhället. Ekonomen Tyler Cowens nya bok Big Business blundar inte för problemen med storföretag, men fastslår ändå att företagsvärldens jättar är bra för oss.
På torsdag börjar Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Smedjans chefredaktör Lars Anders Johansson finns på plats alla fyra dagarna. Träffa honom i Timbros monter och lyssna till intressanta intervjuer och författarsamtal.
Majoritetsstyre är ett uselt sätt att organisera samhället bortom statens snäva ramar. Det argumenterar Kevin D Williamson för i sin nya bok. Den tänkande individen är grundbulten i ett fungerande samhälle – och ju snabbare pöbelväldet växer, desto mindre blir utrymmet för självständigt tänkande.
Att hedersbaserat förtryck motiveras med hänvisning till religiösa uttolkningar, innebär inte att hederskulturer nödvändigtvis har med religion att göra. Studerar man flera tusen år gammal dokumentation av arkaiska samhällsformer, framträder snarare bilden av att hederskulturer är intimt sammanlänkade med klanbaserade gemenskaper, skriver Johan Lundberg.
Utställningen 1989 – kultur och politik är en vacker skildring av ett vackert år då folk reste sig mot förtryckare av alla slag och diktaturer började falla samman. Mattias Svensson har besökt Nationalmuseums utställning om ett år då stora delar av världen reste sig från förtryck, men inte mycket hände i Västvärlden.
Om Frankrike vill ha en gemensam EU-budget måste Frankrike först kunna finansiera sin egen budget. I en ny bok försöker Frankrikes finansminister övertala oss att ställa upp på den franska visionen för EU, men ett land som inte haft en balanserad statsbudget sedan 1974 har vissa förtroendeproblem.
Larmen om planetens nära förestående undergång är inget nytt. I FN-systemet har de varit ett återkommande tema sedan åtminstone 1972. Det finns anledning att visa en viss skepsis när FN hävdar att det råder 100 procent visshet om vad som kommer hända i framtiden.
Västvärldens debatt om feminism och jämställdhet har snöat in på symbolfrågor. Melinda Gates bok Kvinnor förändrar världen är en viktig påminnelse om att det finns större problem att ta tag i. Kvinnor med allvarligare problem behöver lyftas ur fattigdom för att kunna förverkliga sig själva.