Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Kultur

En saga för två världar

Spinoff-serier är inget nytt i den amerikanska nöjesindustrin. Men på senare tid har de blivit ett sätt att berätta samma historia, fast uppdelat mellan Republikanernas och Demokraternas respektive väljare. Det senaste exemplet är HBO-serien Mayans. Johan Ingerö ser USA:s politiska kulturer speglas i tv-seriernas värld.

Bergmans Persona – ett förebud om postmodernismen?

Få har kunnat missa att hundraårsminnet av Ingmar Bergmans födelse firas i år. Bland dem som satt upp hans verk finns Malmö stadsteater, vars uppsättning av Persona aktualiserar en spännande aspekt av Bergman: Hans förmåga att tidigt identifiera den strömning i samhällsdebatten som kommit att prägla samtiden: postmodernismen och identitetsfokuset.

Vem fick Generation Z att hata yttrandefriheten?

Lättkränkthet, osjälvständighet och ett instinktivt motstånd mot yttrandefrihet präglar den generation som i dag läser vid universiteten. Det är inte bara ett akademiskt problem, utan ett kulturellt – och skulden ligger till stor del hos överbeskyddande föräldrar, skriver Greg Lukianoff och Jonathan Haidt i en ny bok. Men även om det är en förklaring, vilar huvudansvaret fortfarande på dem som försöker hindra andra från att tala.

I SSU vann normkritiken över de demokratiska normerna

Man kan inte samtidigt upprätthålla normer för vilka åsikter som är acceptabla att yttra, och driva en normkritisk agenda. I sin ovilja att göra det första har SSU och socialdemokratin hoppats att den som yttrar sig nedsättande om exempelvis HBTQ-personer eller judar av sig själv ska anpassa sig till majoriteten och byta åsikt. Men så fungerar det inte.

Att lära sig av historien

50 år efter 68-vänsterns entré i svenskt samhälls- och kulturliv präglar dess idéer fortfarande Sverige, även om mycket har blivit bättre sedan vad Mats Johansson kallar ”de svarta åren”. Två nyligen återpublicerade böcker om 68-rörelsen och dess inverkan på Sverige under kalla kriget påminner även en generation som aldrig upplevde den tiden om vikten att lära sig av historien.

Motmedel mot postkolonial blindhet

Fredrik Segerfeldts bok om kolonialism är ett upplysningsverk med välbehövlig fakta om mänsklighetens värsta illdåd. Efter en lång redogörelse för en rad missförstånd beträffande den europeiska imperialismen lämnas dock läsaren vind för våg att dra sina slutsatser. En bok med ansatser till att ge läsaren fördjupad globalhistorisk insikt bör ta ett tydligare ställningstagande än så.

Socialisten som blev en frihetskämpe

I över två årtionden har Torbjörn Tännsjö tagit ställning för individuell frihet så ofta att hans linje snarare verkar frihetlig än socialistisk. Han är etikprofessorn som vågar röra upp känslor i kontroversiella frågor. Nyligen utkom den andra och sista delen i hans memoarer, som sätter fingret på balansgången mellan frihet och socialism.

Muslimer som talar för sig själva

Kan man vara svensk och muslim? I en ny antologi berättar 18 muslimer och svenska medborgare om hur de ser på sin identitet och vad islam respektive Sverige betyder för dem. Att låta olika muslimer tala för sig själva är ett välkommet brott mot tendensen att vissa högröstade element gör sig till representanter för hela gruppen, skriver Dan Sylvebo i sin recension av Muslimer i Sverige (Timbro, 2018).

PR-legenden övertygar inte

Harold Burson byggde upp världens största PR-byrå. Nu har han skrivit en bok om det, men i stället för att bjuda på insikter och slutsatser om en spännande bransch blev den främst ett glorifierat CV med långa listor över uppköpta företag och dynamiska företagsledare.

Vi borde lära oss av Moberg

Vilhelm Moberg var frihetlig, antiauktoritär och individualist. I en ny biografi tecknar Jens Liljestrand ett övertygande porträtt av en av Sveriges största författare. Mobergs kritik mot public service och överheten, och hans försvar för yttrandefrihet och tryckfrihet, står sig än i dag.

Klansamhället: Tillbaka till framtiden?

I det svenska samhället har klanen som socialstruktur varit utdöd i ungefär ett halvt årtusende. I den nya antologin Klanen visar dock författarna att detta urtidsdjur i många delar av världen lever i högsta välmåga. Med ökad migration från sådana samhällen har klaner också återuppstått i Sverige. Men hur ska en social dinosaurie hanteras i en postmodern, liberal rättsstat?

Vilket privatliv?

I en ny bok undersöker historikern Mattias Hessérus hur idén att man har rätt till ett privatliv utvecklades i Sverige under 1900-talet, och hur den svenska pressen motiverade olika former av intrång i privatlivet. Efterdyningarna efter metoo-kampanjen visar att frågorna är högst relevanta än i dag.

Åter till Vardagen

Efter den tid av hetsiga stämningar i politiken som en valrörelse innebär är det nu dags att återvända till Vardagen. Musikern Ulf Lundell har svarat för ett antal rapporter från vardagslivet under de senaste åren. I våras kom den senaste, benämnd just Vardagar. Lundell har slagit ner en seismograf i marken i Svinaberga, strax norr om Simrishamn. Där fångar han många av tidens stora och små frågor. Till stora delar är det en bok om frihet, frihetens villkor och följder.

En välsignelse för den postsekulära borgerligheten

Religion börjar återigen ta plats i offentligheten. I sin nya bok Gud: Återkomsten argumenterar Joel Halldorf för att det är en positiv utveckling. Religion är en samhällssfär som inte låter sig underkastas statlig kontroll, där människovärde alltid trumfar samhällsekonomiska frågeställningar. Att den får utrymme i debatten är en välsignelse för dagens borgerlighet, skriver Markus Uvell.

En kämpe för den fria världen

John McCain blev aldrig president, men ändå en informell ledare för den fria världen. Den amerikanske senatorn, krigshjälten och före detta presidentkandidaten John McCain har gått bort. Stefan Olsson tecknar ett porträtt av en amerikansk politiker som blev känd och uppskattad för sitt engagemang för friheten långt utanför USA:s gränser.

Sverige är ingen fullvärdig liberal demokrati

Hotbilden mot den liberala demokratin reds ut i två nya amerikanska böcker. Även Sverige har allvarliga brister, både vad gäller liberalism och demokrati. Demokratier dör sällan med en smäll, utan efter många små urholkningar av principerna som håller den uppe. Sverige behöver både starkare institutioner och en bättre politisk kultur innan det är för sent.

Kan Trump lyckas där Obama misslyckades?

Barack Obama lovade förändringar i USA:s utrikespolitik, men var för försiktig och för övertygad om att han skulle lyckas. I en ny bok beskriver hans rådgivare Ben Rhodes Obamas utrikespolitik. På ytan är den slående lik Donald Trumps. Kommer den nuvarande presidenten att lyckas där hans föregångare misslyckades?

Befria Bergmans minne från dagens Fårö

Återkommande slås man av Ingmar Bergmans pregnans och vida verksamhetsfält. Det är en person som man kan återkomma till över tid med olika perspektiv och med olika kvardröjande intryck. Ett par intryck under senare tid har gett anledning till reflektion över hur vi i vår samtid bevarar hans minne. Det är inte en enbart positiv bild som växer fram. Primärt gäller det Bergmans efterlämnade bostad på Fårö.

Vad krävs för att rädda socialdemokratin?

Socialdemokratins identitetskris fördjupas av de dåliga opinionssiffrorna – men kanske är det precis vad partiet behöver för att lösgöra sig från vänstermarginalen. Den nya boken ”Vad behövs för att rädda demokratin?” är den första ärliga självkritiken från S-håll på länge, skriver Janerik Larsson.

I den bästa av världar

Världen har aldrig varit bättre än den är i dag, och att så många människor inte inser det beror på att vi glömt upplysningsidealen, menar Steven Pinker i den nya boken Enlightenment now. Men den långsiktiga positiva utvecklingen innebär inte att vi kan sluta oroa oss över problem i närtid.

1 7 8 9 10 11 13