Liberalernas miljonsatsning på forskning och utveckling gynnar stora, resursstarka aktörer, medan enskilda uppfinnare ofta står rättslösa. Brott mot patenträtten borde bestraffas minst lika effektivt och avskräckande som andra ekonomiska brott, skriver Carl-Johan Westholm, ordförande i Uppfinnarkollegiet.
Det är inte ovanligt att träffa på personer som vurmar för individuell frihet i alla möjliga former, men som samtidigt kritiserar marknadsekonomin. Varför ska det vara så svårt att förstå att rätten att fritt byta varor och tjänster på en marknad är en lika självklar frihetsfråga som rätten att utöva sin religion eller älska vem man vill?
Miljörörelsen har med rätta riktat in sig på det miljöskadliga så kallade slit-och-slängsamhället. Dessvärre tycks många landa i slutsatsen att gemensamt ägande och uthyrning är lösningen. Då får vi ett samhälle där fler kan slita mer på samma pryl, medan någon annan får slänga.
Fastighetsskatten har kallats effektiv och incitamentsskapande, men den är ett direkt brott mot principen om äganderätt. Tack och lov är den begravd sedan 2008, även om vissa nu förespråkar ett återupplivande. Nu höjs fler röster som vill inskränka äganderätten, till exempel från Centerstudenter som vill införa skatt på ägande av mark.
Med vilken rätt roffar staten åt sig 25 procent på varje transaktion? Det finns all anledning att fråga sig vad den egentligen gör för att förtjäna våra momspengar. Problemet är att vi inte frågar oss detta tillräckligt ofta, eftersom momsen hålls dold för skattebetalarna. Vi borde vara argare än vi är.
Svindlande affärer där skogsbönder på 1800-talet lurades att sälja sin skog till rovlystna bolag har varit ett tacksamt ämne, inte minst i böcker, på film och teater. Men felaktigheten i denna klasskampsretorik har forskningen punkterat för länge sedan. Det så kallade baggböleriet är på många sätt en ren myt.
I Sverige riskerar du att dömas till fängelse om du försvarar dig själv och din egendom mot kriminella. I Skåne anhölls en pappa efter att ha misshandlat en inbrottstjuv som pistolhotade hans sjuårige son. Den svenska lagstiftningen där den som försvarar sig behandlas likadant som angriparen, är både moraliskt och principiellt felaktig. Svenskar borde ha samma rätt att försvara sig själva och sin egendom som amerikaner har.
Att stjäla något fysiskt är riskabelt, men för en kapitalstark patenttjuv är stöld snarare lönsamt. Uppfinnare som får sin uppfinning stulen måste själva stämma tjuven, något de långt ifrån alltid har råd med. Patenträtten är för svag för att skydda uppfinnares äganderätt, skriver Carl-Johan Westholm, ordförande i Uppfinnarkollegiet.
I libertarianska kretsar är det populärt att ifrågasätta immateriella rättigheter, som patent och upphovsrätt. Det tyder på bristande förståelse för hur välstånd skapas. I själva verket var det immateriella rättigheter som gav oss såväl Europas industriella renässans, den vetenskapliga revolutionen och det moderna kunskapssamhället, skriver Nima Sanandaji.
Allemansrätten ger alla möjlighet att nyttja skog och mark. Problemet är dock att det inte går någon tydlig gräns mellan nyttjande och utnyttjande. Bärplockare och naturturismföretag tjänar pengar på andras mark utan deras godkännande, och slitage på stadsnära skogar får skogsbolag att sälja. I praktiken står äganderätten mot allemansrätten, och balansgången är riskabel.