Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Äganderätt

Nu hotar skogssocialismen

Larmrapporterna om hur skogsbruket hotar både klimatet och den biologiska mångfalden präglas av både felaktigheter och överdrifter. Samtidigt har insikterna om människans betydelse för skogen glömts bort i debatten och nu hotas det privata ägandet.

Nu står striden om Sveriges skogar

Löftet om stärkt äganderätt för skogsägarna var avgörande för att Centerpartiet skulle stödja den rödgröna regeringen. Edvard Hollertz har läst den statliga skogsutredningen som presenterades i förra veckan, och konstaterar att den knappast lever upp till intentionerna. Tvärtom riskerar skogsägarna än en gång komma ut på den förlorande sidan.

Äganderätt är bästa skyddet för biologisk mångfald

De senaste veckorna har det kommit flera nedslående rapporter om hur livet på jorden hotas. För att inte gå vilse bland alarmistiska rubriker gäller det att ta fasta på samhällssystemets betydelse för möjligheterna att värna den biologiska mångfalden, skriver Smedjans nya krönikör Hanna Marie Björklund.

Girjasdomen ger hopp om stärkt äganderätt

Äganderätten är svag i Sverige. Det är problematiskt, inte minst för dem som vill leva utanför majoritetssamhället. Förhoppningsvis kan Girjasdomen, trots att den upprätthåller en märklig ordning, på sikt bidra till att stärka individer, inte etniciteter.

DEBATT: När Liberalerna glömde skydda äganderätten

Liberalernas miljonsatsning på forskning och utveckling gynnar stora, resursstarka aktörer, medan enskilda uppfinnare ofta står rättslösa. Brott mot patenträtten borde bestraffas minst lika effektivt och avskräckande som andra ekonomiska brott, skriver Carl-Johan Westholm, ordförande i Uppfinnarkollegiet.

Att vara för individuell frihet är att vara för marknadsekonomi

Det är inte ovanligt att träffa på personer som vurmar för individuell frihet i alla möjliga former, men som samtidigt kritiserar marknadsekonomin. Varför ska det vara så svårt att förstå att rätten att fritt byta varor och tjänster på en marknad är en lika självklar frihetsfråga som rätten att utöva sin religion eller älska vem man vill?

Privat ägande är lösningen på slit-och-slängsamhället

Miljörörelsen har med rätta riktat in sig på det miljöskadliga så kallade slit-och-slängsamhället. Dessvärre tycks många landa i slutsatsen att gemensamt ägande och uthyrning är lösningen. Då får vi ett samhälle där fler kan slita mer på samma pryl, medan någon annan får slänga.

Markskatt och fastighetsskatt hotar äganderätten

Fastighetsskatten har kallats effektiv och incitamentsskapande, men den är ett direkt brott mot principen om äganderätt. Tack och lov är den begravd sedan 2008, även om vissa nu förespråkar ett återupplivande. Nu höjs fler röster som vill inskränka äganderätten, till exempel från Centerstudenter som vill införa skatt på ägande av mark.

Skattebetalarna borde vara argare

Med vilken rätt roffar staten åt sig 25 procent på varje transaktion? Det finns all anledning att fråga sig vad den egentligen gör för att förtjäna våra momspengar. Problemet är att vi inte frågar oss detta tillräckligt ofta, eftersom momsen hålls dold för skattebetalarna. Vi borde vara argare än vi är.

Myten om de rovgiriga träpatronerna

Svindlande affärer där skogsbönder på 1800-talet lurades att sälja sin skog till rovlystna bolag har varit ett tacksamt ämne, inte minst i böcker, på film och teater. Men felaktigheten i denna klasskampsretorik har forskningen punkterat för länge sedan. Det så kallade baggböleriet är på många sätt en ren myt.

Ditt hem är din borg

I Sverige riskerar du att dömas till fängelse om du försvarar dig själv och din egendom mot kriminella. I Skåne anhölls en pappa efter att ha misshandlat en inbrottstjuv som pistolhotade hans sjuårige son. Den svenska lagstiftningen där den som försvarar sig behandlas likadant som angriparen, är både moraliskt och principiellt felaktig. Svenskar borde ha samma rätt att försvara sig själva och sin egendom som amerikaner har.

DEBATT: Utan patenträtt är uppfinnare chanslösa

Att stjäla något fysiskt är riskabelt, men för en kapitalstark patenttjuv är stöld snarare lönsamt. Uppfinnare som får sin uppfinning stulen måste själva stämma tjuven, något de långt ifrån alltid har råd med. Patenträtten är för svag för att skydda uppfinnares äganderätt, skriver Carl-Johan Westholm, ordförande i Uppfinnarkollegiet.

Patent och upphovsrätt gjorde Europa rikt

I libertarianska kretsar är det populärt att ifrågasätta immateriella rättigheter, som patent och upphovsrätt. Det tyder på bristande förståelse för hur välstånd skapas. I själva verket var det immateriella rättigheter som gav oss såväl Europas industriella renässans, den vetenskapliga revolutionen och det moderna kunskapssamhället, skriver Nima Sanandaji.

Allemansrätt vs äganderätt

Allemansrätten ger alla möjlighet att nyttja skog och mark. Problemet är dock att det inte går någon tydlig gräns mellan nyttjande och utnyttjande. Bärplockare och naturturismföretag tjänar pengar på andras mark utan deras godkännande, och slitage på stadsnära skogar får skogsbolag att sälja. I praktiken står äganderätten mot allemansrätten, och balansgången är riskabel.

Äger staten allt?

Äganderätten slås fast i såväl de svenska grundlagen som i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Enligt regeringsformen får staten endast inskränka äganderätten om det sker i syfte att ”tillgodose angelägna allmänna intressen”. Trots detta drar sig inte politiker för att använda medborgarnas pengar till allt ifrån äventyrsbad och multieventarenor till melodifestivaler.

Fondsocialismens återkomst

En kommitté under finansdepartementet vill att skogsägare ska tvingas finansiera att det offentliga tar över deras skog och gör den till reservat eller biotopskyddsområde. Skogsägare har redan upprepade gånger fått se sin äganderätt inskränkas av myndigheterna. Att förespråka vad som i praktiken är löntagarfonder för skogsägare, är dock ett nytt lågvattenmärke för det offentliga.

Kvoteringsmisslyckandet som ingen kommer lära sig av

Norges lag om kvotering till bolagsstyrelser fyller 15 år i år. Siffrorna visar att den inte har gjort mycket för jämställdheten. Ändå finns ingen anledning att hoppas på att andra länder kommer lära sig av Norges misstag. För kvoteringsförespråkare är symbolpolitiken viktigare än resultatet.

Vem vill vara ägd?

Digitaliseringen erbjuder en möjlighet att gå från ägande till tillgång. Vi behöver inte längre äga saker som bilar eller verktyg eftersom de, genom olika plattformar, finns att tillgå när vi behöver dem. Gig-ekonomin kan beskrivas som en liknande utveckling på arbetsmarknaden. Och det är bra för den som jobbar.

1 2