Att stjäla något fysiskt är riskabelt, men för en kapitalstark patenttjuv är stöld snarare lönsamt. Uppfinnare som får sin uppfinning stulen måste själva stämma tjuven, något de långt ifrån alltid har råd med. Patenträtten är för svag för att skydda uppfinnares äganderätt, skriver Carl-Johan Westholm, ordförande i Uppfinnarkollegiet.
I libertarianska kretsar är det populärt att ifrågasätta immateriella rättigheter, som patent och upphovsrätt. Det tyder på bristande förståelse för hur välstånd skapas. I själva verket var det immateriella rättigheter som gav oss såväl Europas industriella renässans, den vetenskapliga revolutionen och det moderna kunskapssamhället, skriver Nima Sanandaji.
Allemansrätten ger alla möjlighet att nyttja skog och mark. Problemet är dock att det inte går någon tydlig gräns mellan nyttjande och utnyttjande. Bärplockare och naturturismföretag tjänar pengar på andras mark utan deras godkännande, och slitage på stadsnära skogar får skogsbolag att sälja. I praktiken står äganderätten mot allemansrätten, och balansgången är riskabel.
Äganderätten slås fast i såväl de svenska grundlagen som i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Enligt regeringsformen får staten endast inskränka äganderätten om det sker i syfte att ”tillgodose angelägna allmänna intressen”. Trots detta drar sig inte politiker för att använda medborgarnas pengar till allt ifrån äventyrsbad och multieventarenor till melodifestivaler.
En kommitté under finansdepartementet vill att skogsägare ska tvingas finansiera att det offentliga tar över deras skog och gör den till reservat eller biotopskyddsområde. Skogsägare har redan upprepade gånger fått se sin äganderätt inskränkas av myndigheterna. Att förespråka vad som i praktiken är löntagarfonder för skogsägare, är dock ett nytt lågvattenmärke för det offentliga.
Norges lag om kvotering till bolagsstyrelser fyller 15 år i år. Siffrorna visar att den inte har gjort mycket för jämställdheten. Ändå finns ingen anledning att hoppas på att andra länder kommer lära sig av Norges misstag. För kvoteringsförespråkare är symbolpolitiken viktigare än resultatet.
Digitaliseringen erbjuder en möjlighet att gå från ägande till tillgång. Vi behöver inte längre äga saker som bilar eller verktyg eftersom de, genom olika plattformar, finns att tillgå när vi behöver dem. Gig-ekonomin kan beskrivas som en liknande utveckling på arbetsmarknaden. Och det är bra för den som jobbar.
Systemfel i den svenska naturvården hotar värdefulla miljöer. Som naturskyddet är utformat avskräcks markägare från att vårda värdefull natur. Samtidigt miljörörelsens aktivister skapar konflikter som ytterligare motverkar engagemang för att bevara skogen.
Synen på skogen klyver landet. Skogsbrukets situation i dag visar på en tydlig klyfta mellan stad och land. Den politiska visionen för skogen anpassas efter den kreativa klassens semesterdrömmar. Förlorare blir landsbygdens skogsarbetare och skogsnäringen – landets ekonomiska ryggrad.
Öppenhet och miljöarbete tas som förevändning för att driva igenom en skadlig politisk agenda. Hoten mot äganderätten är svåröverblickbara när de döljs mellan raderna i utredningar, förändrad praxis och domstolsbeslut. Att en bank nu agerar för att skydda sina panter i jord- och skogsfastigheter illustrerar dock allvaret i situationen.