Medan de kriminella blir allt bättre på att organisera sig, har det offentliga hamnat efter. Uppklarningsstatistiken visar att rättsvårdande myndigheter har svårt att hålla jämna steg med brottsligheten. Det är ett hot mot individens frihet. Ett liberalt samhälle kräver ett starkt försvar för lag och ordning.
Serieöverfallsgruppvåldtäktsmän. Ett i den svenska vokabulären hittills okänt begrepp. Män i grupp som ger sig ut på jakt efter ensamma kvinnor att tillsammans våldta och tortera. Det låter som en skräckfilm men är verklighet i Malmö. Om inte de skyldiga grips och får kännbara straff riskerar förtroendet för rättsstaten att urholkas fullständigt.
Filmer och TV-serier med dem som har fallit i #metoo-kampanjen försvinner plötsligt ur arkiven. Impulsen är radera är lätt att förstå, men om alla med problematisk syn på kvinnor eller minoriteter plockades bort ur bokhyllor och DVD-skåp skulle det inte finnas särskilt mycket kvar. Och det är inte primärt författarna eller skådespelarna som drabbas. Det är vi andra.
Ekonomisk utveckling förutsätter inte bara frihet och marknader, utan också säkerhet. Många länder är fast i en våldsfälla med ett flertal aktörer redo att utöva våld, menar statsvetaren Barry Weingast. Utmaningen finns även i moderna västländer. Våldsfällan måste ständigt undvikas.
Brottsligheten ökar kraftigt i Sverige. Det är en brännhet potatis för medierna att hantera. Brottslighetsfrågan liknar på många sätt invandringsfrågan, som medierna hanterade dåligt. Nu har de en chans att ta revansch för tidigare misstag och återupprätta förlorat förtroende.
Nyligen dömdes en man som lider av kronisk smärta i högsta domstolen. Hans brott var att försöka lindra smärtan med cannabis. Exemplet illustrerar många orsaker att legalisera cannabis, men tyvärr biter inget av dem på beslutsfattarna. De vågar inte släppa den kontroll de tror att de har över människors livsstil, eftersom de inte litar på att vi kan hantera valfrihet.
Etnicitet kan vara en av många pusselbitar för att förklara kriminalitet. Men det är upp till forskare, inte staten, att avgöra. Riskerna med statligt sanktionerad kartläggning av medborgares identitet är alltför stora, skriver Andreas Johansson Heinö
Den svenska kulturen är präglad av syndabekännelse – och förlåtelse. Det, och den juridiska kultur det format, krockar nu med en juridisk kultur präglad av klantänkande, där det är viktigare att gruppen kompenserar än att den skyldige tar på sig ansvaret. I konflikten mellan sedvanerätten och rättsstatens principer växer nu en ny typ av brottslingar fram. För att kunna bemöta den nya kriminaliteten måste vi förstå hur den uppstår, skriver Per Brinkemo.
Tiggeriförbud blir en allt populärare idé. I praktiken vore det dock bara trubbig symbolpolitik. De verkliga problemen är den människohandel och de tältläger som associeras med tiggeriet, och de åtgärdar vi inte med ett förbud mot att be om pengar. Vad som behövs är avhysningar och hårdare tag mot trafficking.
En beväpnad självförsvarsrörelse för HBTQ-personer drar till sig uppmärksamhet i USA. I Sverige är det däremot i praktiken aldrig tillåtet för en privatperson att bära vapen i självförsvarssyfte. Vi är hänvisade till en överansträngd ordningsmakt – trots att lagen egentligen ger oss rätt att bära vapen för självförsvar.
Den meritokrati som gjort västvärlden rik grundläggs i skolan. Nu håller skolan på att raseras, och dra meritokratin med sig i fallet. Problemen går djupare än driftsform, lärarkompetens, skolval och ordningsregler. I en ny bok beskriver fyra experter hur synen på vad som är kunskap och hur man lär sig har förändrats i Sverige – och förklarar varför detta ligger bakom de sjunkande skolresultaten och vad man kan göra åt det. Smedjan har träffat Magnus Henrekson, redaktör för boken.
Politiker talar gärna om höjda straffsatser eftersom det är enkelt. Problemet är att högre straff inte leder till fler uppklarade brott. Vad som verkligen behövs är åtgärder som leder till att fler brottslingar fångas, lagfors och straffas. Men det är naturligtvis svårare än att bara ropa efter högre straff.
KLANSAMHÄLLEN I SVERIGE. Svensk juridik är inget universellt fenomen. Andra samhällen har annan syn på rättvisa. Det är därför vi ser parallella domstolar i förorterna. Journalisten Per Brinkemo beskriver en verklighet som existerar parallellt med den svenska offentligheten.
LANDSKRONA DEL 3. Hur vänder man resultaten i en skola där 95 procent av eleverna har utländsk bakgrund? Och hur kan en redan från början brokig koalition hantera alla dessa svårigheter när den dessutom är beroende av stöd från vågmästaren Sverigedemokraterna? Den tredje och sista delen i Svend Dahls artikelserie om Landskrona handlar om stadens skolor.