De senaste åren har allt fler borgerliga politiker och debattörer argumenterat för att sjukvården borde förstatligas och regionerna avskaffas. Skulle ett förstatligande av vården lösa sjukvårdens problem – eller bli ett slag i luften? Smedjans Emanuel Örtengren har träffat tre personer med god insyn i dagens sjukvård för ett samtal om möjligheterna med ökad statlig styrning och hur den konkret bör ta sig uttryck.
Jag vill kunna ge dödssjuka patienter hopp om en utväg, och alternativet att själva sätta stopp, skriver Kajsa Dovstad. Tyvärr präglas debatten om dödshjälp av felaktigheter och missförstånd.
Nittiotalets valfrihetsreformer eller åttiotalets privatiseringsidéer räcker inte. Det borgerliga svaret på framtidens välfärdspolitik är en avgränsad välfärdsstat, som också ger människor ökade möjligheter att betala för det de mest av…
I vilket land finns världens bästa sjukvård, frågar den amerikanske läkaren Ezekiel Emanuel i en ny bok. Han visar att rika länders sjukvårdssystem står inför liknande problem, men att några…
Året är 2020, självkörande bilar är snart i kommersiellt bruk och AI är på framfart, men när Ekerö vårdcentral digitaliserade en del av sin verksamhet blev svaret från Region Stockholm 100 000 kronor i böter.
Tidigare har motståndet varit stort mot olika digitala tjänster inom såväl vård och skola som leveranser. Men de senaste veckornas utveckling har fått oss att inse hur oumbärliga dessa tjänster är, skriver Jacob Dexe.
Den gångna helgen gick Södersjukhuset i Stockholm upp i stabsläge, och en anställd jämförde situationen med en krigszon. Den vanligaste förklaringen till kaoset är resursbrist, men roten till problemet sitter snarare i sjukvårdens organisation och arbetssätt.
Kömiljarder, vårdgarantier och utökade öppettider – det råder ingen brist på åtgärder för att korta vårdköerna, men ändå består de. Politiker oavsett färg talar för mycket om målbilder och detaljstyrning, menar AT-läkaren Isac Riddarsparre som är aktuell med en forskningsöversikt om hur vi kan få rätsida på en krisande primärvård.
Upprördheten över deckardrottningen Camilla Läckbergs nya klinik har präglat den gångna veckan. Karin Svanborg-Sjövall menar att vi ska vara glada över att det finns någon som vill investera i en sönderreglerad vårdsektor, efter Socialdemokraternas vinsthaveri.
Trots att Sverige inte drabbats av vare sig krig, en naturkatastrof eller en epidemi lamslås sjukvården i fem regioner av materielbrist. De ansvariga politikerna kan inte skylla ifrån sig på leverantören: det är regionerna själva som bär det yttersta ansvaret för krisen.
Folkhemmet gjorde oss oberoende av varandra, men förändringen har haft en mörk baksida. När den stora välfärdsstaten har gjort oss mindre beroende av våra nära och kära har vi också blivit ensammare, och ensamhet gör människor olyckliga.
Skattehöjningar kommer inte att lösa välfärdens finansieringsproblem. Det kommer att krävas privat finansiering i form av egenavgifter och försäkringar för att få ekvationen att gå ihop. Det är ett hot mot vänsterns välfärdsmodell, så det är inte förvånande att de som försvarar dagens system skruvar upp tonläget.
Inget politiskt beslut har fattats om att belägga vårdtjänster med moms. Ändå har det skett genom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2018. Nu riskerar företag att behöva minska eller lägga ned sin vårdverksamhet, eftersom det blir så mycket dyrare att hyra in den personal som behövs. Samtidigt får den offentliga vården en fördel i form av statlig kompensation för momsen.
Cannabisdebatten blossar återigen upp, i samband med de senaste årens legaliseringar. Medicinsk cannabis har fått en särskild status i denna debatt, då det finns ett stort värde i – och en efterfrågan på – smärtlindring. I Sverige verkar dock regering och riksdag sätta moralismen högre.
Skidsemester eller ändtarmsoperation? Det ena låter onekligen mer lockande än det andra. Men för den som är i behov av en operation borde valet ändå falla på ett vårdbesök. Dessvärre anser alltför många att deras nöjen är så viktiga att bortslösade vårdresurser är en rimlig uppoffring från skattebetalarnas sida.
Allt pekar mot att vi i framtiden kommer att utveckla artificiella livmödrar. Risken är dock att reaktionerna blir lika högljudda och ogenomtänkta som reaktionerna på surrogatmödraskap är i dag. Att minska riskerna kvinnor utsätter sig för genom att skaffa barn borde vara det viktigaste, skriver Thea Andersson (L).
De som tecknar privata sjukförsäkringar i Sverige får sällan veta vad de egentligen har rätt till. På sådana grunder är det omöjligt för ett bra, välfungerande komplement till den offentliga vården att växa fram. Politikerna måste släppa sin beröringsskräck för privata vårdlösningar och skapa bättre förutsättningar, skriver läkarstudenten Warda Fatih.
Svensk journalistik är full av exempel på journalister som slarvar med att faktagranska berättelser. Särskilt gäller detta inom vårdfrågor, där det kan räcka med att en patient upplever sig ha fått fel behandling för att kliniken ska hängas ut i media. Ofta frias den – utan att få någon medial upprättelse alls.
Nätläkarna har blivit populära för att de gjort sjukvården lättillgänglig samtidigt som köerna växer på de vanliga vårdcentralerna. I veckan fattar Sveriges Kommuner och Landsting beslut om ersättningarna för digital vård. Om ersättningarna sänks skadeskjuts nätläkarna, men köerna blir kvar.
Tillgång till läkare har alltid varit en bristvara, men det kan ändras nu, genom användandet av artificiell intelligens. AI-läkare kommer ha tillgång till all världens medicinska kunskap och finnas tillgänglig gratis, hur mycket du vill, dygnet runt. Nätläkarna är första steget i den riktningen, men är bara början på en digital hälsorevolution.