M skänker bort äganderätten till S
Ett flertal rättsprocesser de senaste åren har illustrerat hur äganderätten urholkats.
Smedjan
Äganderätten i skogen är svårt rötskadad
Är det för mycket begärt av regeringen att även enskilda skogsägare ska få skydd för det hon äger?
Funktionssocialismen lever i skog och mark
Den privata äganderätten överlevde planhushållning och löntagarfonder, men hotas på allvar av kvävande regleringar.
Den brukade skogen har en alldeles egen skönhet
Den som ser både skogsbrukets ekologiska och ekonomiska värden kan uppskatta skönheten även i ett kalhygge.
Makten över skogen glider Sverige ur händerna
EU:s planer på att begränsa svenskt skogsbruk riskerar att leda till att både utsläpp och företag flyttar utomlands.
Skogsägarna är snart rödlistade
Om kraven står fast att skogsägare ska dokumentera varenda fågel kommer följderna att bli katastrofala.
Nu hotar skogssocialismen
Larmrapporterna om hur skogsbruket hotar både klimatet och den biologiska mångfalden präglas av både felaktigheter och överdrifter. Samtidigt har insikterna om människans betydelse för skogen glömts bort i debatten och nu hotas det privata ägandet.
Vargpolitiken lämnar människor maktlösa
Den nya vargpolitiken var tänkt att flytta besluten närmare människor, men har i stället blivit en krutdurk för misstro gentemot politik och myndigheter.
Nu står striden om Sveriges skogar
Löftet om stärkt äganderätt för skogsägarna var avgörande för att Centerpartiet skulle stödja den rödgröna regeringen. Edvard Hollertz har läst den statliga skogsutredningen som presenterades i förra veckan, och konstaterar att den knappast lever upp till intentionerna. Tvärtom riskerar skogsägarna än en gång komma ut på den förlorande sidan.
Äganderätt är bästa skyddet för biologisk mångfald
De senaste veckorna har det kommit flera nedslående rapporter om hur livet på jorden hotas. För att inte gå vilse bland alarmistiska rubriker gäller det att ta fasta på samhällssystemets betydelse för möjligheterna att värna den biologiska mångfalden, skriver Smedjans nya krönikör Hanna Marie Björklund.
DEBATT: Låt bönderna verka fritt
Det största hotet mot svenskt lantbruk är statens och EU:s klåfingrighet. Medan skogsbrukare i hög grad verkar i frihet under ansvar, ser staten inte ut att lita på lantbrukarnas förmåga att fatta bra och ansvarsfulla beslut. Svenskt lantbruk behöver ges samma frihet som skogsbruket en gång i tiden gavs, skriver Anna Ek, agronomstudent vid SLU.
Därför är så många tjänstemän aktivister
Av 700 tillfrågade kommunala tjänstemän är mer än var tionde miljöaktivist, enligt forskare vid Örebro universitet. Ännu ett tecken på att 68-vänsterns marsch genom institutionerna har lyckats – och på att det offentliga har för mycket makt.
Myten om de rovgiriga träpatronerna
Svindlande affärer där skogsbönder på 1800-talet lurades att sälja sin skog till rovlystna bolag har varit ett tacksamt ämne, inte minst i böcker, på film och teater. Men felaktigheten i denna klasskampsretorik har forskningen punkterat för länge sedan. Det så kallade baggböleriet är på många sätt en ren myt.
Allemansrätt vs äganderätt
Allemansrätten ger alla möjlighet att nyttja skog och mark. Problemet är dock att det inte går någon tydlig gräns mellan nyttjande och utnyttjande. Bärplockare och naturturismföretag tjänar pengar på andras mark utan deras godkännande, och slitage på stadsnära skogar får skogsbolag att sälja. I praktiken står äganderätten mot allemansrätten, och balansgången är riskabel.
Fondsocialismens återkomst
En kommitté under finansdepartementet vill att skogsägare ska tvingas finansiera att det offentliga tar över deras skog och gör den till reservat eller biotopskyddsområde. Skogsägare har redan upprepade gånger fått se sin äganderätt inskränkas av myndigheterna. Att förespråka vad som i praktiken är löntagarfonder för skogsägare, är dock ett nytt lågvattenmärke för det offentliga.
DEBATT: Statlig naturvård på kredit
I jakten på nya reservat hinner Naturvårdsverket inte med att värna om de gamla. Samtidigt som skyddsambitionerna ständigt höjs och staten tar över alltmer kontroll från markägarna, förmår det offentliga inte ta hand om den mark det redan lagt under sig. Det är naturvård som bedrivs på kredit.
Det finns inga talande träd
Nya värdehierarkier uppstår när djur och växter förmänskligas. Precis som en långt dragen identitetspolitik snarare leder till än motverkar rasism och motsättningar är risken att en expanderad humanism som inkluderar rättigheter för andra arter inte bara innebär en devalvering av människovärdet utan även försämrar skyddet för den biologiska mångfalden.
”Man borde inte behöva vara rädd för att skydda gamla träd”
Systemfel i den svenska naturvården hotar värdefulla miljöer. Som naturskyddet är utformat avskräcks markägare från att vårda värdefull natur. Samtidigt miljörörelsens aktivister skapar konflikter som ytterligare motverkar engagemang för att bevara skogen.
Framtidens skog – ett helgresmål för storstadsbor
Synen på skogen klyver landet. Skogsbrukets situation i dag visar på en tydlig klyfta mellan stad och land. Den politiska visionen för skogen anpassas efter den kreativa klassens semesterdrömmar. Förlorare blir landsbygdens skogsarbetare och skogsnäringen – landets ekonomiska ryggrad.
Äganderätten försvagas – ett träd i taget
Öppenhet och miljöarbete tas som förevändning för att driva igenom en skadlig politisk agenda. Hoten mot äganderätten är svåröverblickbara när de döljs mellan raderna i utredningar, förändrad praxis och domstolsbeslut. Att en bank nu agerar för att skydda sina panter i jord- och skogsfastigheter illustrerar dock allvaret i situationen.